search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Nya advokatregler visar riktningen

Efter ett långt arbete är de nya vägledande reglerna för god advokatsed antagna. På köpet har advokatkåren fått en ordentlig debatt om yrkets kärnvärden och hur de ska värnas i en snabbt föränderlig värld. I många andra länder pågår liknande diskussioner.

Bakom de nya regelverken ligger samhällsförändringar och nya villkor för advokatbyråerna. Men advokatetiken aktualiseras också av att lagar, skapade såväl på nationellt som europeiskt initiativ, hotar att nagga grundläggande advokatvärden såsom advokat-sekretess och ovillkorlig lojalitet med klienten i kanten. Samtidigt blir etikens betydelse allt större för kårens identitet och ”varumärket” advokat.

Advokatetiken och de värden den skyddar – lojalitet med klienten, sekretess och oberoende – är intimt förknippad med advokatrollen och advokatens speciella ställning i rättsväsendet. Till skillnad från övriga aktörer i rättsväsendet har advokaterna fått förtroendet att, inom de ramar som lagstiftningen ger, reglera sig själva. Det är ett förtroende som förpliktigar.

– Om advokatkåren ska kunna göra anspråk på att vara en viktig del i rättssamhället och få de speciella förmåner som den rollen för med sig krävs det att advokaterna tar ansvar. Det ansvaret går längre än att låta bli det som  är straffbart. Vi måste ställa betydligt högre krav, säger advokat Bo G H Nilsson, ordförande i Etikkommittén, som beredde frågan om de nya vägledande reglerna.

Tiden mogen för nya regler
De nya vägledande reglerna träder i kraft den 1 januari 2009, och ersätter ett regelverk från 1984. Under dessa 25 år har mycket hunnit hända. Advokatyrket har blivit alltmer specialiserat och nischat. Advokatmarknaden har blivit alltmer internationell, affärerna större, affärsbyråerna likaså. Men situationen för såväl den svenska som för andra länders advokatkårer är långt ifrån bekymmersfri. Advokatkårens kärnvärden hotas av åtgärder mot penningtvätt och terrorismbekämpning.

– Man kan egentligen säga att översynen var ”long overdue”. Det var hög tid. Sedan var förstås debatten om intressekonflikter en bidragande orsak till att översynen kom just nu. Men oavsett den var tiden mogen, säger Bo G H Nilsson.

Bo G H Nilsson anser att diskussionen om att företräda fler än en köpare vid företagstransaktioner, så kallade controlled auctions, bara var ett av många skäl till en översyn.
– Man måste se över alla regelverk emellanåt på grund av förskjutningar i omvärlden och i rättsuppfattningen, säger han.

Diskussionerna om nya vägledande regler handlade delvis om de olika villkoren för ”traditionella advokater”, med allmänpraktik och humanjuridik som inriktning, och affärsadvokater. Men Bo G H Nilsson pekar på att de båda grupperna har nytta av varandra för att stärka varumärket advokat och öka kårens legitimitet.

– Affärsjuristerna är många och ekonomiskt starka. De kan finansiera ett starkt samfund och sprida varumärket advokat. Samtidigt är det viktigt för kårens legitimitet med de mer traditionella advokaterna som företräder enskilda. Alla känner till advokaten som står vid sin klients sida, och som fyller en viktig funktion för enskilda i utsatta situationer. Det skänker legitimitet till hela kåren, säger han.

Etikkommitténs förslag till nya vägledande regler vilade på en stadig grund.
– Vi gick igenom alla regler för att se vad som behövde ändras eller läggas till och om något kunde tas bort. Vi såg också över själva systematiken i regelverket. Målet var att lyfta fram centrala delar av reglerna, som förhållandet till klienten, före de mer introverta delarna, förklarar Bo G H Nilsson, som beskriver arbetsklimatet i Etikkommittén som gott, även om man inte var enig på alla punkter.

En av nyheterna i 2008 års vägledande regler är att de inleds med en portalparagraf som betonar advokatkårens betydelse för rättssamhället. Inspirationen till portalparagrafen hämtades i andra länder och inte minst i CCBE:s regler för gränsöverskridande advokatverksamhet.
– Många regelsystem behandlar advokatens roll i rättssamhället. Paragrafen blir ett avstamp som sätter in advokaten i ett större sammanhang, säger Bo G H Nilsson.

Etikkommitténs förslag diskuterades vid en rad hearings innan det överlämnades till Advokatsamfundets styrelse, som efter vissa justeringar antog de nya vägledande reglerna i slutet av augusti 2008.

Viktig debatt
Advokat Ingrid Wiklund har följt debatten om de vägledande reglerna. Hon är nöjd med resultatet.
– Det är mycket som har hänt i vårt samhälle som gör att man behöver modernisera reglerna. Det är ju länge sedan de uppdaterades, konstaterar hon.

Själva debatten har också en viktig funktion att fylla.
– De unga får ju med sig kunskapen genom advokatexamen, men jag tror att många av de äldre advokaterna tappat en hel del av medvetenheten om advokatetiken. Då är det viktigt att bli medvetandegjord igen om det hela, säger Ingrid Wiklund.

Justitiekansler Göran Lambertz, som ansvarar för tillsynen av den svenska advokatkåren, berömmer översynen som gjorts.
– Det är bra att man ser igenom reglerna och tänker igenom reglerna ordentligt ibland. Det verkar ha varit en väldigt kvalificerad process tycker jag, säger Lambertz och tillägger att han även ser ett värde i att man diskuterar etikfrågorna.
– Debatten ökar medvetenheten, och den är väldigt viktig. Alla internaliserar etiken på ett annat sätt om reglerna diskuteras. Så debatten är jätteviktig, säger han.

Nya regler på gång i Finland
Sveriges advokatsamfund är inte ensamt om att vara mitt i en förändringsprocess. I Finland behandlar Advokatförbundets styrelse ett förslag till nya vägledande regler i december. Förslaget ska sedan godkännas av delegationen, Advokatförbundets motsvarighet till Advokatfullmäktige, i januari. Arbetet med de nya vägledande reglerna har pågått sedan 2006. Enligt Advokatförbundets vice ordförande Mika Ilveskero fanns det en allmän uppfattning om att reglerna från 1972 behövde moderniseras för att bättre spegla advokaternas verklighet idag.

– En alltför stor del av de frågeställningar om god advokatsed som väcks i dagens läge grundar sig på sådana förfaranden, som inte alls nämns i de vägledande reglerna från år 1972. Framför allt har bedömningen av jävsituationer varit svår, säger Mika Ilveskero.

Också i Finland har de nya reglerna väckt intresse i advokatkåren.
– Reformen av de vägledande reglerna om god advokatsed har varit advokaternas mest omfattande gemensamma förehavande hittills. Alla av Advokatförbundets avdelningar har arrangerat flera tillfällen där de nya reglerna diskuterats, säger Mika Ilveskero.

Danmarks advokater fick en ny lagstiftning som reglerar advokatsamfundet i april i år. I samband med detta ändrades också Advokatsamfundets roll genom ny lagstiftning. Advokatsamfundet ska från och med i år enbart ägna sig åt etiska regler, tillsyn och disciplinverksamhet, bedriva advokatutbildning och svara på remisser. Advokaternas yrkesintressen faller numera utanför samfundets område. För dessa intressen har en särskild organisation skapats.

Myndighet får tillsyn över advokatreglerna
Utvecklingen i Danmark visar på en tendens som varit stark i de europeiska länderna under de senaste åren: ett allt större intresse från politikernas sida för advokatrollen och advokatorganisationernas verksamhet.

Tydligast syns spåren av detta i Storbritannien. Under 2007 antogs en ny lag, The Legal Services Act, såväl som nya vägledande advokatetiska regler. Det etiska regelverket behandlar i likhet med det svenska bland annat frågor som rör intressekonflikter och MDP (multi disciplinary practices).

I och med den nya lagen skapas en statlig myndighet med tillsyn över de olika advokat- och juristorganisationerna. Ett viktigt syfte med The Legal Services Act är att förenkla för klienterna på den brittiska juristmarknaden, där ”solicitors”, ”barristers”, ”trade mark attorneys” och flera andra kårer verkar parallellt och delvis arbetar med samma saker. Dessutom skapas en nämnd, dit missnöjda kunder kan vända sig med sina klagomål på olika juridiska tjänsteutövare. Legal Services Act innehåller också regler som gör det möjligt för andra än jurister att bli delägare i advokatbyråerna.

Hur stort mandat den nya myndigheten får att ingripa och styra över de advokatetiska reglerna lär tiden få utvisa. 

Med nya advokatetiska regler i Sverige, Danmark och England fortsätter debatten om advokatetik. Frågan är då vilken betydelse de vägledande reglerna har i advokatverksamheten och i förhållandet till omvärlden.
– De vägledande reglerna för god advokatsed är absolut grundläggande, eftersom advokaternas funktion i rättsväsendet är så viktigt. De ger en etisk ram för hur advokaterna ska arbeta, säger Göran Lambertz, som tror att kårens medvetenhet och kunskap om de etiska ramarna är goda.

Bengt Gustafson är chefsjurist på Securitas. För honom som köpare av advokattjänster är etiken helt grundläggande.
– Det mest centrala med att anlita just advokater är att yrkeskåren har ett regelverk som styr etiken – tystnadsplikten, åtskillnad av medel, administrativa krav. Etik är för mig lite av en kvalitetsstämpel på advokater. Den andra sidan av etiken är disciplinnämnden, som kan utdöma straff i olika sammanhang. Det är viktigt, och det är viktigt att disciplinnämnden upprätthåller den höga standard som lagstiftningen avser, säger han.

Etik stärker varumärket
Jonathan Goldsmith, generalsekreterare i Rådet för advokatsamfunden i EU, CCBE, tycker liksom Bengt Gustafson, att advokatetiken är ett starkt kort i marknadsföringen av advokatkåren. Inte minst sedan oreglerade institutioner som kreditvärderingsinstitut och hedgefonder råkat i blåsväder i spåren av finanskrisen.

– Vi inträder nu till slut, tack och lov, i en period där reglering uppfattas som bra och brist på reglering som dåligt. Våra egna etiska regler kommer att vara till nytta, och hjälpa oss att sälja varumärket advokat i den nya era vi nu inträder i, säger han och räknar också upp andra funktioner som advokatetiken fyller: att advokater har en oerhört viktig uppgift i rättsväsendet, att de utför viktigt arbete åt sina klienter, och att reglerna behövs för att garantera att advokaten inte missbrukar klientens pengar och förtroende. Men att tala om den aktuella utvecklingen intresserar honom mer.

– Nu förväntar sig alla en ny era av regleringar. Vi advokater har under de senaste åren utkämpat hårda slag för att skydda våra regelverk mot marknadskrafterna, men nu har vi ett utmärkt tillfälle att marknadsföra oss som oberoende rådgivare som styrs av hårda regler, sammanfattar Jonathan Goldsmith.

Risk för överreglering
Men reglering är inte nödvändigtvis av godo. I Storbritannien och Danmark har advokatorganisationerna oroats av regeringarnas intresse av att reglera verksamheten. Advokatkårens oberoende från staten och rätt att själv reglera advokatverksamheten brukar ju anses vara en grundsten i rättsstaten.

Jonathan Goldsmith vill inte kommentera dessa länder, utan ger ett diplomatiskt svar.
– Hur regleringen ser ut är en diskussionsfråga. CCBE har ett öppet sinne när det gäller detta. Det finns många olika modeller i Europa, säger han.

Samtidigt manar han till vaksamhet.
– När tron på reglering ökar finns risken för överreglering, det har vi sett förr.

Han ger ett exempel. EU-kommissionen har i sin strävan att reglera kreditvärderingsinstituten föreslagit att den myndighet som ska ha tillsyn över kreditvärderingsinstituten ska få rätt att begära ut vilka handlingar som helst från kreditvärderingsinstitutet, även konfidentiell korrespondens mellan ett institut och dess advokat.
– Det säger vi nej till. Sådant faller under de advokat-etiska reglerna om konfidentialitet. Vi kommer att få kämpa hårt för att bevara advokatsekretessen när det gäller kreditvärderingsinstituten, säger Goldsmith.

Harmoniseringsarbete påbörjat
Advokatmarknaden blir alltmer internationell med konkurrens över gränserna. Behövs det kanske en gemensam advokatetik till exempel inom EU för att möta globaliseringen?
– Generellt sett går vi mot större likheter. Samtidigt är det en process som tar lång tid, eftersom rättstraditionerna och synen på advokatens roll skiljer sig mycket åt mellan länderna, säger Bo G H Nilsson.

En arbetsgrupp inom CCBE har påbörjat arbetet med att jämföra de nationella regelverken och om möjligt jämka samman dem och lösa de motsättningar som finns. Sveriges advokatsamfund representeras där av advokat Claes Lundblad, som också satt i den svenska etikkommittén.

Arbetsgruppen är ett försök att förekomma eventuella krav på harmonisering av etikreglerna.
– Det har kommit påtryckningar från flera håll med frågor och synpunkter på att olika regler gäller i olika länder. Bland annat EU-kommissionen trycker på för ett enda gemensamt regelverk för advokater i EU, förklarar Jonathan Goldsmith.

Han ger ett exempel där skillnaderna kan förvirra och kanske avskräcka företag från etablering i EU-länder: I England ingår bolagsjurister i Law Society, medan Sveriges advokatsamfund inte tillåter sådana att bli ledamöter. Om Cocacola startar verksamhet i dessa båda länder kan man alltså ha en advokat anställd i England, men inte i Sverige.

Lång process
Jonathan Goldsmith tror att arbetet med att hitta gemensamma regler kommer att bli svårt och ta lång tid.
– Många av våra medlemmar ogillar tanken på gemensamma regler, eftersom alla är stolta över sina nationella regelverk, säger han.

Arbetsgruppen har som sin första uppgift frågor omkring sekretess och konfidentialitet, där det finns många olika varianter på regler. Under vintern kommer det att sändas ut en enkät till advokatorganisationerna om detta. I mitten av mars ska svaren vara inne, och arbetsgruppen träffas nästa gång i slutet av april.
– Jag tror att alla ser framför sig att det kommer att ta flera år. Det är ett jättestort arbete och stora skillnader. I dagsläget är det heller ingen som tvingar oss att sätta en deadline. Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta, men åratal, säger Jonathan Goldsmith.

Kompass mot framtiden
I den bild av framtiden som de intervjuade tecknar är de nya vägledande reglerna om god advokatsed en viktig etisk kompass och en värdefull del av varumärket. Reglerna förenar advokater med olika inriktning och kan stärka sammanhållningen inom kåren. Dessutom kan det nya regelverket fungera som ett skydd för advokatkårens oberoende och rätt till självreglering i kommande tider.

När, och om, advokaterna får gemensamma europeiska vägledande regler återstår dock att se. Processen med att jämka samman de advokatetiska reglerna har bara börjat. Kanske kan den processen ytterligare öka engagemanget för och stoltheten över de värden som advokatetiken skyddar.

Annons
Annons