search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Mål i EG-domstolen blev vändpunkt

EG-domstolens beslut om det informella nätverket Al-Barakaat tidigare i år innebar ett genombrott för tillämpningen av de mänskliga rättigheterna.

Det var i slutet av augusti som EG-domstolen ändrade förstainstansrättens beslut om det informella nätverket Al-Barakaat och ogiltigförklarade frysningen av organisationens tillgångar.

Målen i EG-domstolen handlade dels om Al-Barakaat i Stockholm, dels om en saudisk affärsman. Båda hade fått sina tillgångar frysta efter beslut av FN eftersom pengarna påstods ha använts till att stödja terrorism. Men de anklagade gavs inte någon möjlighet att försvara sig.

EG-domstolen var kritisk till att det inte gavs någon möjlighet för Al-Barakaat och den saudiske mannen att bemöta anklagelserna. Domstolen ogiltigförklarade därför EU:s förordning om frysning av tillgångar för terroristmisstänkta.

Håller ögat på mänskliga rättigheter
Advokat Thomas Olsson har tillsammans med kollegan Leif Silbersky företrätt Al-Barakaat och de tre Somaliasvenskarna som har koppling till nätverket. Efter Al-Barakaat-ärendet och processen i EU-domstolen har

Olsson blivit uppmärksammad på den betydelse de mänskliga rättigheterna kan ha.
– Numer har jag alltid ett öga på de mänskliga rättigheterna när jag gör en juridisk analys av ett mål eller en problemställning. Mitt arbete består av att försöka föra in de mänskliga rättigheterna i den juridiska argumentationen så fort det finns relevans för sådana argument, säger Olsson, som menar att EG-domstolen har fastställt att de grundläggande fri- och rättigheterna även gäller när man använder sig av den här typen av sanktionslistor och åtgärder för att bekämpa terrorismen.

I fallet med de tre Somaliasvenskarna och organisationen Al-Barakaat har Olsson och Silbersky arbetat pro bono. Hittills har de tillsammans lagt ner 1 500–2 000 timmar.
 – De som drabbas av den här typen av kränkningar är ofta medellösa. De här killarna hade aldrig kommit till sin rätt om inte någon hade varit beredd att ställa upp. De tre kom upp till oss med ett papper där det stod att en bank inte betalade ut pengar till dem med hänvisning till en EU-förordning.

Strider mot allt som är viktigt
Olsson trodde först att det rörde sig om någon form av beslag.
– Jag började nysta och ju mer jag tittade desto märkligare såg det hela ut. När jag fick den första inblicken i hur systemet med sanktioner fungerar fick i varje fall jag en ryggmärgskänsla av att det här är fel. Det är i grunden fel och det strider mot allt det som är viktigt och som har betydelse för den roll som man har i ett rättssystem som advokat. Då bestämde jag mig för att hjälpa dem. Det var i grunden helt fel och det berörde så pass viktiga grundläggande rättsprinciper att det kändes angeläget att som advokat hjälpa dem.

Ännu är inte målet slutligt avgjort. Den miljon kronor som Al-Barakaat fått frysta har de inte återfått. EU:s institutioner har tre månader på sig att göra sanktionssystemet rättssäkert genom att uppfylla kravet på rätt till domstolsprövning. Om det inte sker, skall pengarna omedelbart återbetalas.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Annons
Annons
Annons