search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Den ekonomiska krisen drabbar advokaterna

Inte sedan 1929 har världen upplevt större dramatik på de ekonomiska marknaderna än vad som utspelats de senaste månaderna. Många hävdar att det vi nu ser kommer att få konsekvenser för framtiden som är värre än vad börskraschen för nittio år sedan åstadkom. Den ekonomiska krisen kommer tvivelsutan att få betydande återverkningar också för advokatmarknaden.

Jag berörde redan i förra numret av Advokaten några ekonomiska implikationer för advokatkåren. Sedan dess har situationen blivit än värre. Detta till trots tycks det finnas advokater som på allvar hävdar att advokatbranschen inte påverkas nämnvärt av konjunkturförändringar. Det är enligt min mening en allvarlig missbedömning. Stark ekonomisk tillväxt leder alltid till efterföljande ekonomisk tillväxt för advokatkåren. Vi har under flera år haft en mycket kraftig högkonjunktur. Detta har starkt gynnat advokatmarknaden som förra året omsatte över 13 miljarder kronor. Detta motsvarade en tioprocentig omsättningsökning från föregående år. Antalet biträdande jurister ökade 2006 med nio procent och 2007 med 18 procent.

Liksom en allmän ekonomisk högkonjunktur medför goda tider för advokaterna, leder recession till motsatsen. I sådana tider får advokatkåren generellt färre uppdrag vilket leder till sämre ekonomiskt utfall för advokatkollektivet. Detta torde framför allt bero på att frekvensen av vissa mycket lönsamma uppdragstyper naturligen blir lägre när tiderna är dåliga. I Europa kom den ekonomiska nedgången att inverka negativt på advokaternas sysselsättning redan för ett år sedan. De som först drabbades synes ha varit mindre byråer med inriktning på fastighetsöverlåtelser. Att den minskade ekonomiska aktiviteten redan har reducerat antalet företagstransaktioner kraftigt är helt klart. Detta drabbar framför allt de stora byråer som valt sådan inriktning. Man kan förmoda att samma negativa effekter drabbar aktiemarknadsuppdrag, liksom uppdrag inom finansjuridiken. Men den ekonomiska tsunamin kommer med all sannolikhet att medföra ökad uppdragstillströmning för andra advokater. Till dessa hör säkerligen de advokater som är inriktade på insolvensjuridik, finansiering i anslutning till rekonstruktion, arbetsrätt och tvistlösning.

På advokatmarknaden har man – i vart fall på sina håll – inte varit sen att reagera. Enligt tidningsuppgifter har således de största amerikanska och engelska byråerna redan beslutat om anställningsstopp och dessutom sagt upp ett flertal jurister. I vissa byråer tycks man även ha bett delägare att sluta. Världens näst största advokatbyrå, engelska Linklaters, omsatte förra året 18,7 miljarder kronor. Linklaters har cirka 2 500 verksamma advokater, varav 440 är delägare. Byrån etablerade sig i Stockholm för snart tio år sedan genom övertagande av den anrika advokatfirman Lagerlöf. På Linklaters kontor i Stockholm har man under de två senaste åren kraftigt dragit ned antalet delägare och biträdande jurister. Denna utveckling är, får man förmoda, starkt lönsamhetsdriven. Lönsamhetskraven i en internationell advokatbyrå från ”the magic circle” som omsätter mer än vad hela Sveriges polisväsende kostade förra året är förstås väsentligt högre än de som ställs på en svensk affärsjuridisk byrå. God lönsamhet är emellertid i ett vidare perspektiv en nödvändig förutsättning för tillskapandet av konkurrenskraftiga advokatbyråer. Detta gäller även i Sverige. Alla advokater måste se om sitt hus för att trygga sin fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Det gäller inte bara stora affärsjuridiska advokatbyråer. Det gäller i lika hög utsträckning enmansbyrån.

Man kan på goda grunder förmoda att vi under de närmaste åren kommer att få se en tydlig minskning av tillväxten vad gäller antalet biträdande jurister och att detta blir särskilt tydligt på de större affärsbyråerna. Den starka expansion som under de senaste åren inträffat på den affärsjuridiska sidan kommer säkerligen att brytas åtminstone för någon tid.

Samtidigt som den ekonomiska krisen pågår som bäst synes en strukturomvandling ske på den svenska advokatmarknaden. Delvis som en följd av att de största byråerna inte fick gehör för sitt önskemål att få företräda flera budgivare vid ”controlled auctions” har under senare år ett antal medelstora advokatbyråer stärkt sina positioner både vad gäller byråstorlek och kompetens. Även en del nya aktörer har vunnit insteg på den svenska marknaden. Den ursprungligen finländska advokatbyrån Roschier har på tre år etablerats i Stockholm och vuxit till över femtio jurister. Och nu senast har vi nåtts av nyheten att en annan stor finländsk advokatbyrå, Snellmans, avser att etablera ett kontor i Stockholm med uttalad ambition att växa i snabb takt (läs mer på sidan 9). Till detta kommer en av vissa byråer upplevd skärpt konkurrens från de engelska byråerna. Vi har nog att räkna med att konkurrensen på den svenska marknaden kommer att öka framgent. Detta är en utveckling som nog gagnar den svenska advokatkåren och, icke minst, dess klienter.

Såväl den ekonomiska krisen som den pågående strukturomvandlingen kommer att ställa ökade krav på de svenska byråernas ledning och anpassningsförmåga.  En reflexmässig förnekelse av att sysselsättningsgraden sjunker och lönsamheten minskar är farlig. Här gäller det i stället att gilla läget och att snabbt anpassa sig till en ny situation. Den ekonomiska tillbakagången innebär ett tillfälle att öka strukturkapitalet genom att bedriva utbildning och kunskapsutveckling. Många byråer har goda möjligheter att möta förändrade förutsättningar genom att ställa om resurserna till områden som kan förväntas bli mer advokatintensiva och att inte nyanställa i samma takt som tidigare. Det är samtidigt min förhoppning att utvecklingen inte medför en kortsiktig personalpolitik där biträdande jurister sägs upp på grund av arbetsbrist utan att man prövat alternativa sysselsättningsmöjligheter. Advokatbyråerna har ett långsiktigt ansvar för sina anställda. Det handlar ytterst om att advokatbyråerna i Sverige uppfattas som långsiktiga och ansvarsfulla arbetsgivare.

Advokatyrket är det som flest studenter på juristlinjen anger som sitt förstahandsval. På tio år har den juridiska tjänstemarknaden ökat med närmare 50 procent. På grund av globaliseringen och EU-inträdet kan man anta, den nu pågående ekonomiska krisen till trots, att behovet kommer att öka ytterligare i framtiden. Antalet advokater har också fördubblats på tjugo år. Samtidigt står vi inför mycket stora pensionsavgångar. Åldersstrukturen är bekymmersam i det att närmare fyrtio procent av advokatkåren kommer att gå i pension inom en tio- till femtonårsperiod. Den framtida rekryteringen till advokatyrket riskerar därför att försvåras. Den ökade tendensen att de unga lämnar yrket i förtid är likaså tydlig. Denna utveckling är högst problematisk. Ökade lönsamhetskrav, med åtföljande krav på ökade arbetsinsatser riskerar på sikt att motverka möjligheterna att kunna rekrytera de bästa och behålla dem. Hela systemet på de större byråerna bygger på ett högt ratio mellan antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare. Systemet bygger vidare på att majoriteten av de biträdande juristerna inte blir delägare och att de efter några år lämnar byrån. Erfarenheten visar att endast 10-15 procent av de biträdande juristerna blir delägare på de stora byråerna. Och frågan är väl snarast om man i framtiden ens kommer att kunna hålla den expansionstakten utan att advokatmarknaden samtidigt ökar. I ett vidare perspektiv talar detta för att expansionen i Sverige framför allt kommer att ske på de små och medelstora byråerna. Men en fortsatt god utveckling kräver också anpassningsförmåga till nya förutsättningar. Föråldrade arbetsformer, stela belöningssystem och föråldrade strukturer måste nog överges. Förändring och nya grepp är nödvändiga. Alternativa modeller för management, delägarskap, inflytande, arbetsformer, vinstdelning och anställning fordras. Den nu uppkomna situationen är ett utmärkt tillfälle att överväga dessa frågor och formulera en långsiktigt hållbar strategi.

Från Advokatsamfundets sida kommer utvecklingen att följas mycket noga. Advokatsamfundet är en medlemsfinansierad organisation. På senare år har samfundet också fått generösa bidrag från bland andra Sandströms minnesfond. Börsfall och en svag ekonomi för dessa finansiärer får därför implikationer också för Advokatsamfundets ekonomi. I ljuset av detta, av kommande pensionsavgångar samt av en minskad nyrekrytering av biträdande jurister känns det därför mycket bra att vi de senaste åtta åren har sparat och i det närmaste fördubblat det egna kapitalet i koncernen. Det visade sig vara mycket bra när fuktskador på vår största tillgång och vackra fastighet krävde omgående åtgärder. Det finns de som har ifrågasatt det kloka i att spara. För egen del har jag dock mycket medvetet propagerat för att samla i ladorna inför svårare tider.  Vi kommer att behöva använda dessa resurser för bland annat kompetensutveckling under de kommande åren. Med kloka strategier för de framtida åren får vi en starkare advokatkår i Sverige.

Anne Ramberg
Generalsekreterare

Annons
Annons
Annons