search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Porträtt: Riksåklagaren som blev hovrättspresident

Att så många unga duktiga jurister går till välbetalda anställningar på affärsbyråerna bekymrar den nye presidenten i Svea hovrätt, Fredrik Wersäll. "Jag hoppas att staten höjer ersättningarna till försvarsadvokaterna, det skulle hela rättssystemet tjäna på", säger Fredrik Wersäll. Här ger han sin syn på återväxten inom humanjuridiken, internationaliseringen av rättskällorna, havsutsiktens och motorsågens terapeutiska värde.

Fredrik Wersäll tar emot på sitt ovala kontor i Wrangelska palatset på Riddarholmen. Att regeringen ville utse honom till domstolschef kom som en överraskning för 56-åringen med Sundsvallsrötter. Fredrik Wersäll är justitierådet som utsågs till riksåklagare 2004 och har gjort en kometkarriär och gått från det ena toppjobbet till det andra.

– Varför just jag fått de här erbjudandena vet jag faktiskt inte. Jag har väl en bred juridisk bakgrund, sedan är det kanske lite tur och tillfälligheter plus att man ska vara på rätt plats vid rätt tidpunkt i livet.

Men nu spelar det ingen roll vad regeringen vill för han har kommit till slutstationen på resan han gav sig ut på när han började läsa juridik i Uppsala under ett tidigt 1970-tal.
– Här i Svea hovrätt vill jag avsluta min yrkesverksamma tid. Det var spännande, utmanande och hedrande att regeringen erbjöd mig det här prestigefyllda jobbet och självklart att jag skulle tacka ja.

Blicken är öppen, kroppsspråket samlat, språket ledigt, elegant och distinkt. Det är uppenbart att orden betyder något för honom.
– Förutom samhällsfrågorna fascinerades jag av språket som arbetsverktyg och precisionsinstrument när jag började med juridik. Det är en fascination som håller i sig.

Förtroende för rättssystemet
Som riksåklagare var hans drivkraft att skapa en effektiv och säker brottmålsprocess för att vinna allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Samma sak gäller som hovrättspresident, det vill säga att skapa en effektiv och säker process för hovrättens alla mål och ärenden.

– Förtroendet för rättssystemet är den enskilt viktigaste faktorn. Kan vi exempelvis inte förmedla bilden att normöverträdelser följs av rättvisa och proportionerliga sanktioner urholkas tilltron till straffsystemet och på sikt hela rättsväsendet.

Att efter en kort tid på sin nya arbetsplats säga vilket avtryck han vill sätta eller ange en färdriktning har han av naturliga skäl inte lust med. Men Wersäll understryker att chefen, vare sig han eller hon vill, sätter sin prägel på domstolens arbete.

Däremot pekar han gärna ut områden som på olika sätt kommer att påverka hovrättens arbete de kommande åren.

Wersäll välkomnar den stundande reformen ”En modernare rättegång” vid de allmänna domstolarna som träder i kraft i höst (den 1 november). Han kan tänka sig att utöka kretsen av brottmål som förses med prövningstillstånd.
– Den tyngdpunktsförskjutning ”En modernare rättegång” innebär ska inte dramatiseras, men det är viktigt att parterna förstår att deras sak kanske inte fullt ut kommer att prövas av hovrätten.

Att avge domar av hög kvalitet inom rimlig tid och upprätthålla den service medborgarna har rätt att kräva är en konstant utmaning och kamp som måste föras varje dag.
– Arbetsbelastningen ökar inom hela rättsväsendet. Produktionskravet är omfattande. Det är viktigt att vi får de nödvändiga resurserna så att vi kan hålla ned målbalanserna.

Förra året utsattes chefsåklagare Barbro Jönsson i Trollhättan för ett bombattentat vilket rubricerades som mordförsök. Wersäll är oroad över att alltfler åklagare hotas och inte minst hur vittnen och brottsoffer skräms till tystnad.

Han konstaterar att det öppna demokratiska samhället alltid är sårbart för den här typen av attacker, men att mycket kan göras i vardagen för att förbättra säkerheten i och utanför domstolarna.

Han bedömer att domstolsvärdar, som tar hand om parter och vittnen när de kommer till rätten och förklarar hur en rättegång går till och skapar en lugn atmosfär, är bättre för säkerheten än beväpnade vakter.
– Kanske måste även den fysiska säkerheten höjas generellt så att besökarna passerar en larmbåge för att komma in i domstolslokalen. Vi behöver också bli bättre på att tillsammans med polisen och Säpo identifiera potentiella risker.

När det finns allvarlig risk för hot eller våld vid förhandlingen ska rättegången hållas i en säkerhetssal.

Bryssel konkurrerar
Sveriges EU-medlemskap och Europakonventionen innebär att domstolarnas makt ökar. Lagstiftaren har fått konkurrens av Bryssel och breddningen av rättskällorna ger ett större tolkningsutrymme för rätten som nu kan gå till internationella konventioner och instrument i sin bedömning.
– EG-domstolens politiska makt är uppenbar och internationella lagar ökar i betydelse. Det gäller exempelvis inom miljörätten, vi ser det i Miljööverdomstolens mål i Svea hovrätt.

Wersäll har ibland medverkat i det offentliga samtalet, senast när han som RÅ deltog i den stora debatten som följde i spåren av rapporten ”Felaktigt dömda”.
– Jag vände mig inte mot att debatten fördes. Det är oerhört viktiga frågor. Det är lika självklart att ingen oskyldig ska dömas som att samhället måste försöka klara upp allvarliga brott.

Wersälls invändningar gällde bland annat den förenkling av ämnet, som enligt honom präglade meningsutbytet inledningsvis, och det bräckliga underlag, enligt Wersälls uppfattning, justitiekansler Göran Lambertz stödde sig på.
– Debatten i sig var inte märklig, det märkliga var att JK förde den. Hävdar man att det sitter oskyldigt dömda vore det bra om man också kunde säga vilka de är så man kan utreda dem.

– Som RÅ tog jag initiativ flera gånger till att dömda fick resning när det fanns tveksamheter om de fått en riktig prövning.

Hög medelålder bekymrar
Wersäll anser att advokatkåren håller hög klass men han är bekymrad över den höga medelåldern på försvarssidan.
– Jag hoppas att rättshjälpstaxorna och andra ersättningar inom humanjuridiken höjs för att underlätta rekryteringen.

Han har goda erfarenheter av Advokatsamfundet.
– Under min tid som RÅ arrangerade vi tillsammans med Domstolsverket Brottmålsdagen, en gemensam kompetensutvecklingsdag. Jag ser gärna en utveckling av det här samarbetet.

Under senare tid har frågan om en gemensam högsta juridisk instans diskuterats på olika håll inom rättsväsendet. Fredrik Wersäll kallar en gemensam högsta juridisk instans för en intressant tanke, men bedömer att det är orealistiskt med en sammanslagning av Högsta domstolen och Regeringsrätten inom en överskådlig framtid.
– Vi har ett väl fungerande system och det vore nog att lägga energi på fel sak.

Tror på öppenhet mot medierna
Många domare vill inte uttala sig i medierna utan anser att välmotiverade och välskrivna domar är deras bidrag i samhällsdebatten. Wersäll har förståelse för uppfattningen, inte minst ur ett kollegialt perspektiv, men han tillägger:
– Jag tror inte det håller i längden. Det finns ett sådant stort intresse i samhället för vad vi gör att även domare bör vara relativt öppna mot medierna.

Att få arbeta med unga domare och fiskaler och bidra till deras utbildning ser han fram mot och ska försöka vara en god förebild.

Själv har Wersäll fortfarande sin förste chef, häradshövdingen Hamilton i Härnösand där han satt ting, som ledstjärna för hur den gode domaren ska vara.
– Han hade en oerhörd förmåga att få parterna att känna sig bekväma och säkra under processen. De upplevde att han verkligen var intresserad av deras ärende, oavsett hur rutinmässigt det än var för rätten, säger han och blickar ut över en stilla Riddarfjärd. Att titta på vågor är en av favoritsysslorna när han är ledig.
– Det är fantastiskt rogivande med havets rörelser. Jag har tillbringat mycket tid vid och på sjön. Hav och båtliv är viktigt för mig

Den egna båten ligger förtöjd i närheten av familjens sommarstuga i Roslagen, ett kärt andningshål.

På tomten kan han inte bara varva ned med att titta på havet utan även köra motorsåg, bygga gärdsgårdar och mycket annat.
– Jag tycker det är fantastiskt skönt och avkopplande att göra något handgripligt på fritiden. n

Fredrik Wersäll
Ålder: 56.
Familj: Hustru, tre vuxna barn och ett barnbarn.
Bor: Vasastan i Stockholm.
Aktuell: Hovrättspresident i Svea hovrätt sedan 1 april.
Intressen: Friluftsliv i alla former samt båtar och sjön.
Läste senast: Flyga drake av Khaled Hosseini.
Såg senast: Måsen på Elverket.
Blir arg av: Elakhet och fördomar.
Blir glad av: Att få umgås med familjen och vännerna.

Per Johansson

Annons
Annons