search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Fullmäktige och allmänt advokatmöte: Jonathan Goldsmith om advokatyrkets framtid

Traditionellt sett har advokatyrkets legitimitet till stor del grundats på det speciella förtroendeförhållandet till klienten. Men runt om i världen är det på väg att förändras. I stället grundar advokatkåren alltmer sin yrkeslegitimitet i rollen som försvararen av rättsstatens principer. Detta får långtgående konsekvenser för hela advokatkåren.

Jonathan Goldsmith, generalsekreterare i Rådet för advokatsamfunden i EU, CCBE, talade om advokatyrkets framtid och intervjuades även av tidskriften Advokaten i samband med advokatfullmäktige. Enligt Jonathan Goldsmith är kopplingen mellan det marknadsekonomiska systemets drivkrafter och värderingar och advokatyrket avgörande för yrkets framtid. Dels påverkar marknadsekonomin möjligheterna för hur advokatyrket bedrivs, dels påverkar den sättet för hur advokatkårens verksamhet regleras.

När det gäller hur marknadsekonomin påverkar förutsättningarna för att bedriva advokatverksamhet konstaterar Goldsmith att om någon syssla kan utföras billigare och effektivare så kommer detta sätt att snart tilllämpas inom advokatyrket. Så har skett när datorer, e-post, mobiltelefoner gjort sitt intåg på advokatbyråerna. Exemplen handlar om teknologiska landvinningar.

Och det är även den teknologiska utvecklingen som ligger bakom nästa stora förändring som redan börjat ske på många internationellt verksamma advokatbyråer, nämligen utlokalisering  (outsourcing) till länder som Indien eftersom det leder till stora kostnadsbesparingar. Det kan till exempel handla om dokumentgranskning och due-diligenceuppdrag

Advokatyrkets reglering
När det gäller den så kallade marknaden och dess värderingar och advokatyrkets reglering konstaterar Jonathan Goldsmith att det förekommer ett ökande inflytande från marknaden på flera håll i Europa. I flera länder har de nationella konkurrensmyndigheterna genomfört olika översyner av hur advokatväsendet organiseras. I Danmark och England har dessa initiativ lett till en uppdelning av advokatsamfundens representativa uppgifter och yrkesreglerande uppgifter.
De marknadsekonomiska drivkrafterna driver nu på med full kraft, enligt Jonathan Goldsmith, i riktning mot världens advokatkår.

Tidigare ansåg advokater, i stort sett oavsett i vilket västeuropeiskt land man var verksam, att yrket kännetecknades av att vara ett ”förtroendeyrke”. Det i sig var en följd av att advokatyrket reglerades med allt från etiska regler och särskilda utbildningskrav till disciplinära påföljder om man felade, vilket särskiljde yrket från andra.

”Försvararen av rättsstatens principer”
Utifrån ett marknadsekonomiskt perspektiv ses inte advokatetiska regler längre som ett sätt att skydda klienten utan uppfattas snarare som ett sätt för advokater att skydda sina ekonomiska intressen.

– Advokaters verksamhet kännetecknades tidigare av ”förtroende” som i sin tur grundades i det förhållandet att advokatverksamheten reglerades. Men nu har detta ”förtroende” i stället kommit att förlöjligas. Och på så sätt har advokatkåren tvingats söka, i blindo och utan att koordinera detta mellan olika länder, efter ett nytt sätt att definiera sig själva eftersom ”förtroende”-varumärket har devalverats.

Svaret på sökandet efter att skapa ett nytt varumärke för advokaten blev som ”försvararen av rättsstatens principer”. Att det blev just rättsstatens principer är inte så konstigt, enligt Goldsmith.

Advokatkåren har instinktivt sökt efter ett annat sätt att särskilja sig i marknadsekonomin inom vilken man är verksam.

Han konstaterar att det visserligen redan existerar ideella organisationer som Amnesty International. Men det finns en väsentlig skillnad mellan advokatkåren och Amnesty. Det är advokatkårens förankring i rättsstaten som en aktör. Även åklagare och domare är förankrade i densamma, men endast advokaterna är dessutom utsatta för de marknadsekonomiska krafterna.

Goldsmith konstaterar att såväl IBA som ABA och CCBE i varumärkesbyggandet av advokatkåren har valt att definiera sig utifrån rättsstatens principer. Det finns tre viktiga skäl till detta.

  • Definitionen särskiljer advokaten från andra konkurrenter.
  • Definitionen understödjer grundläggande principer som är fundamentala i alla fungerande demokratier.
  • Definitionen skyddar advokatkåren i viss mån från andra fullt ut verkande marknadsekonomiska krafter, eftersom det i en kort fras sammanfattar att advokat-yrket understödjer de principer och värderingar som ligger bortom de rent marknadsekonomiska mekanismerna och utan vilka det inte kan förekomma någon fungerande ekonomisk aktivitet.

Långtgående konsekvenser
När advokatkåren definierar sig som förkämpen för rättsstatens principer får det med naturlighet konsekvenser, slår Goldsmith fast. Kåren förflyttar sig från att definiera sig utifrån en självbeskrivning, från status till en funktion.

Det tidigare honnörsordet om ”förtroende” baserades på advokatkårens status som ett reglerat yrke. Det beskrev inte vad advokaten ägnade sig åt, utan snarare beskrev det vilka advokaterna var.
– Vi behövde inte göra någonting särskilt. Allt vi behövde se till var att vi hade en självreglering, anständiga etiska regler, en utbildnings- och disciplinverksamhet. Det var ju ur detta som förtroendet grundades.

– Nu måste advokatkåren definiera sig själv utifrån kårens funktion. Advokater utför arbete som understödjer och skyddar rättsstatens principer, säger Jonathan Goldsmith och tillägger:
– En annan konsekvens är att om vi säger att det förhåller sig på ett visst sätt, då måste vi leva upp till det. Annars kommer vårt varumärkesbyggande att klinga falskt och vi kommer att förlora vår unika position i marknadsekonomin.

Goldsmith berättar att de stora advokatorganisationerna lagt ner ett betydande arbete under senare år för att stärka de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer.

Framtiden handlar om bidrag till rättsstaten
I framtiden räknar Jonathan Goldsmith med att sättet för hur advokatverksamhet bedrivs kommer att fortsätta att utvecklas snabbt, med till exempel utlokalisering av advokatverksamhet.

Han tror även att sättet att bedöma olika verksamheter utifrån ett marknadsekonomiskt perspektiv fortsätter. Denna utveckling gör att advokatkåren måste bli bättre på att använda sig av det marknadsekonomiska språkbruket för att bättre kunna argumentera med konkurrensmyndigheter och regeringar för att skydda advokatkårens kärnvärden.

Dessutom måste man bli bättre på att försvara det sätt som advokatkårens verksamhet ska regleras på. Advokatkåren måste på allvar reflektera över vad man menar med rättsstatens principer. Begreppet kan definieras på många olika sätt även om de flesta i grunden vet vad som avses med begreppet.

Förmodligen kommer advokatyrkets reglering att allt mer bygga på och definieras utifrån rättsstatens principer.

Tom Knutson

Annons
Annons