search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Diskussion i god anda slutade med stor enighet

Här följer en sammanfattning av den diskussion samt motionsbehandling angående controlled auctions som hölls på Advokatfullmäktige.

Inledningsvis presenterade generalsekreterare Anne Ramberg kortfattat styrelsens förslag till nya vägledande regler. Hon konstaterade att styrelsen varit enig om att möjligheten att företräda fler budgivare vid en så kallad controlled auction inte skall ingå som en huvudregel i regelverket. Styrelsen var dock inte enig i fråga om införandet av en dispens eller ett undantag. Grundat på styrelsens uppdrag till etikkommittén har det tagits fram ett underlag för hur en möjlighet till dispens skulle kunna se ut, berättade Ramberg som därefter presenterade underlaget.

– Flera likalydande motioner avseende att styrelsen inte skall anta en dispensmöjlighet har inkommit i rätt tid, berättade Ramberg. Därefter har närmare 500 advokater från olika byråer i landet anslutit sig till dessa. Cirka 275 advokater från Mannheimer Swartling, Vinge, Linklaters samt några advokater från White & Case och Hammarskiöld har kommit in med brev med motsatt önskan.

Tomas Nilsson, Advokatsamfundets ordförande (verksam vid advokatbyrån Sju advokater), sa att normalt sett yttrar sig styrelsen över inkomna motioner men det är inte lämpligt i detta fall då tanken är att låta medlemmarna yttra sig. Nilsson förklarade att transparens och möjlighet för ledamöterna att inkomma med åsikter har genomsyrat arbetet.

Leif Ljungholm, Wistrand, konstaterade att alla som varit engagerade i samfundet länge ser det positiva i att det kommit en fråga som ger ett stort engagemang i samfundets arbete. Han hänvisade till motionen och, som han uppfattade det, det kloka vägledande uttalande som styrelsen gjorde 2004.
– Det går inte att vara lojal mot två klienter med motstridiga intressen, sa Ljungholm som sa sig vara förvånad över att frågan dykt upp.
– Om en dylik dispens skulle införas skulle det brista i lojaliteten, sa Ljungholm som hemställde att man skulle ge den vägledning till styrelsen som motionen hemställer.

Björn Riese, Mannheimer Swartling, konstaterade att detta är en viktig fråga.
– Bakgrunden är att samfundet tillkom för att höja kårens anseende. En viktig del av samfundets arbete är utvecklingen av god advokatsed. En viktig utgångspunkt är klientintresset samt att skapa förtroende för advokater. Klientens intresse är inte av naturen fastställt. Samfundet har två roller, den ena är att vara en branschorganisation, den andra är samfundets offentligrättsliga roll, framför allt i fråga om den disciplinära verksamheten.

I vissa länder finns en uppdelning mellan dessa två, berättade Riese som dock inte trodde att detta skall behövas i Sverige, utan att det borde gå att hitta en balans mellan dem. Om man inte kan göra det har man problem.
– Reglerna är inte huggna i sten. Etikkommittén har gjort ett imponerande arbete och frågan har diskuterats vidare på flera sätt. Detta är bra. Motionen från de medelstora byråerna har en bakgrund och det har förändrats över tid. I början var det ett antal humanjurister som inte förstod vad problemet var. Sedan har man sett problemet och varit beredd att lösa det. Nu visar det sig att det finns ekonomiska intressen av att behålla reglerna som de är. Det är synd att denna fråga har fått överskugga hela arbetet med de nya reglerna. De nya reglerna och frågan om controlled auctions är av stor vikt för sammanhållningen av samfundet. Självklart är en av Advokatsamfundets viktigaste uppgifter att se till att advokaterna är konkurrenskraftiga. Advokater bedriver en affärsverksamhet. I England har Law Society lyckats vad gäller den engelska advokatkåren internationellt. 

Björn Riese berättade att i hans värld utgör utländska byråer konkurrenter. Advokatsamfundet har till uppgift att hjälpa svenska advokater att hitta en bra väg för att vara konkurrenskraftiga. Riese sa sig ha en stor respekt för att advokater verkar i olika miljöer. Han utgår från sin värld med ett stort internationellt inslag i verksamheten. Där begär han av sina klienter att de skall ha koll på internationella regelverk, det blir då märkligt, enligt hans uppfattning, att säga att svensk advokatverksamhet är så speciell att det är omöjligt att ta intryck av internationella regler.
– Det är endast en tidsfråga, det internationella inflytandet kommer. Det måste ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som internationella konkurrenter. En möjlighet till dispens är ett första steg som måste komma. Dispensens utformning gör det också möjligt för styrelsen att snabbt dra tillbaka en beviljad dispens.

Jörgen Durban, Linklaters, berättade att han under de senaste åren varit ledamot av etikkommittén. Han beskrev det som något av det mest väsentliga han gjort i sin karriär. I det arbetet har han varit förhindrad att öppet delge sina personliga överväganden. Han har arbetat i 23 år och har ändå en begränsad erfarenhet, han har endast sysslat med affärsjuridik, ofta över internationella gränser. Han har aldrig arbetat med humanjuridik, med flyktingrätt eller brottmål. Han har i två år deltagit på Norra avdelningens årsmöte och mött advokater med helt andra erfarenheter i den dagliga verksamheten. Det är stora skillnader i verksamheten men ändå känner han en gemenskap med andra advokater eftersom de alla har gemensamma värderingar; oberoende, lojalitet mot klienten, mod.

– I etikkommittén talade man om oberoendet, lojaliteten och modiga advokater. Det är häftigt att vara advokat just på grund av dessa värderingar, sa Durban som mindes hur det var i början av hans karriär då han fick lära sig att alltid ställa sig frågan ”Vem är min klient?”. Det har hjälpt honom i hela hans karriär. Han vet vem som är hans klient. Durban förklarade att han ansåg att det är förenligt med de grundläggande värderingarna att olika advokater på samma byrå företräder olika budgivare i en controlled auction, förutsatt samtycke och informationsbarriärer.

Jörgen Durban sa att han ibland har hört sägas att det bara handlar om ”stålar och girighet” som skulle ligga bakom resonemanget om att införa en dispens eller ett undantag i de etiska reglerna. Det stämmer inte, menade han.
– Linklaters är en mycket lönsam byrå och det inte bara på grund av deras tekniska skicklighet och deras förmåga att anpassa sig, utan i allra högsta grad på grund av hela firmans (och då är endast 4 % av byrån belägen i Sverige) värderingar, oberoende, lojalitet och mod, sa Jörgen Durban och tillade att han är som delägare i byrån skyldig att se till rörelsens utveckling.

– Om man anser det vara girighet får man väl tycka det. Varför skall man då tilllåta detta? Det gäller endast dessa kontrollerade auktioner som är just kontrollerade, inga andra typer av ärenden. Det handlar om klienter som vet vad de gör. Informationsbarriärer ställer krav på firmans storlek, infrastruktur, ledarskap samt att de verksamma på byrån vet vilka värderingar som gäller för verksamheten, sa Durban som sa att han vet vem hans klient är och vilka byråns klienter är.

– Om man tror att man inte kan vara lojal mot klienten så tackar man nej till uppdraget. Advokaten låter sig inte köras över av klienten eftersom man är oberoende, slog han fast och tillade att han inte trodde att den här möjligheten skulle förstöra kårens rykte.
– Vi vet att detta fungerar i USA, England och Tyskland, att det inte inneburit att advokaternas anseende trätts förnär. Möjligheten bör införas, sa Durban som uppmanade styrelsen att tillåta detta under de förutsättningar som lagts fram.

Bo Ahlenius, Glimstedt, anknöt till vad Björn Riese sagt tidigare och sa:
– Det är viktigt att understryka att reglerna är våra egna. Advokaterna äger frågan vad god advokatsed är. Advokaterna har själva sagt att man vill ha ett striktare regelverk än vad lagstiftaren kräver. Det är viktigt att regelverket behandlas med respekt för de begränsningar som god advokatsed innebär. Reglerna är till för att ge klienten privilegier jämfört med om de vänder sig till icke-advokat. Detta innebär å andra sidan att advokaterna frivilligt underkastar sig vissa begränsningar i hur de arbetar för att kunna ge klienterna detta privilegium. Det ger en dynamik att arbeta i två dimensioner, de juridiska lösningarna förpackade i god advokatsed. Det ligger vissa pedagogiska problem i att för utomstående förklara hur man kan göra undantag när man är osäker i vems intresse man gör det.

Claes Peyron, Advokataktiebolaget Claes Peyron, ansåg att det var svårt att följa debatten och vad som menas med motionen.
– Innebär det ett förbud för styrelsen att kunna lämna dispens i enskilda fall då styrelsen bedömer att det skulle kunna fungera?
Om det är så ställde han sig inte bakom motionen, annars gjorde han det.

– Det är inte bra att införa en dispensmöjlighet för en så liten sak. När man nu petar i samtyckesreglerna, varför skall man då särreglera just denna speciella fråga. Varför inte låta styrelsen från fall till fall säga att nu har byrån nått målet, dispens beviljas. Varför skall det krävas en speciell regel? Controlled auctions är rätt nytt, man kan inte veta hur länge det kommer att finnas kvar.

Claes Peyron sa sig inte imponeras av Jörgen Durbans argument ”att alla andra får”. Det finns även många länder som förbjuder detta, förklarade Peyron.

Claes Lundblad, Roschier, konstaterade att de flesta har nog redan bildat sig en uppfattning.
– Det finns två problem. Det första är hyggligt lätt, det handlar om en principfråga. Det andra är politiskt och det är svårare, sa Lundblad som menade att vad gäller det principiella hade han svårt att förstå att en byrå skall ha två klienter med skilda uppdragsintressen.

– Det måste urholka ”musketörsprincipen” och det är ett stort, farligt steg. Det har antytts att styrelsens uttalande år 2004 var något nytt, men det var endast en bekräftelse av vad som gällt redan tidigare. Samtyckesproblematiken tas för lättvindigt. Visst förstår en stor klient vad den samtycker till. Det kan kanske för en sofistikerad klient vara möjligt att acceptera en samtyckeslösning. Annorlunda kan klientens efterhandsbedömning möjligen bli när konkurrenten, som företräds av samma byrå, får affären. För övrigt: Hur ska man dela upp klienterna i de som anses samtyckesmyndiga och de som inte är det? Ska byrån säga till klient X att den klienten inte vet vad de gör och att dess samtycke därför inte gills? Och hur skall man behandla villkorade samtycken? En klient kan till exempel kräva att byrån i ett senare skede frånträder uppdraget för en konkurrent. Detta är en styggelse och ett steg mot att urholka förtroendet för kåren. Ett steg i fel riktning. Den svåra frågan är om det trots detta finns vägande politiska skäl till ett undantag, skäl att skapa en gräddfil för vissa advokater? Advokater möter alltid smärtsamma situationer där de tvingas säga nej till uppdrag. Man kan med fog fråga varför  controlled auctions är så speciella? Hur skall man göra med till exempel offentlig upphandling om man går med på detta? Det blir svårt att bibehålla logiken. Det finns självklart ekonomiska intressen i detta, de stora byråerna och de mellanstora står mot varandra. Men det finns även många advokater som inte berörs ekonomiskt av frågan men som ändå har starka åsikter i densamma. Kan man då ha starka byråer i Sverige utan undantaget? Ja, de finns ju redan så det går tydligen bra. Jag ifrågasätter uppfattningen att det inte skulle gå bra att ha stora byråer.

Det finns för övrigt ett motstånd mot en förändring i nu aktuell riktning även hos professionella aktörer på transaktionsområdet. 
– Alla tycker inte att denna möjlighet skulle vara något bra. Det är en splittrad bild, sa Lundblad som tyckte att det starkaste argumentet för honom är det kompakta motstånd han mött då han varit ute på avdelningarnas möten. Ett ännu starkare motstånd än vad som nu framgår av siffrorna. Han sa sig ha svårt att se hur styrelsen skall kunna besluta i strid med vad en så stor del av kåren vill i en så viktig fråga. Lundblad ifrågasatte fullmäktiges möjlighet att instruera styrelsen, men demokratiskt sett är det bra trots att det inte är bindande. Han yrkade bifall till motionen.

Lars-Erik Saltin, Saltin & Partner Karlskoga, sa att hans uppfattning var att man inte skall ta någon risk att solka ner förtroendet för kåren. Om dispensförfarandet införs vet man inte vad det innebär, det är ju något som skall kontrolleras i efterhand.

Axel Calissendorff, Roschier, berättade att han var med och fattade styrelsens beslut år 2004 (som dåvarande styrelsens ordförande, red.anm). Calissendorff sa sedan att han ville visa hur det egentligen ser ut i den svenska advokatverksamheten:

– För det första. När det gäller inställningen till en modernisering av de etiska reglerna, Roschier är för modernisering. Man förordar en harmonisering inom CCBE, man värnar kärnvärdena och är motståndare mot att flera budgivare i en controlled auction skall kunna företrädas av samma byrå.

– För det andra. Det går bra för stora byråer även efter år 2004 när det vägledande uttalandet antogs. Man har gått från 3,1 miljarder till 4,5 miljarder.

– För det tredje. Antalet jurister på de stora byråerna ökar. Sedan år 2002 har man ökat från 1200 till 1500.

– För det fjärde. Sedan 2002 har inget dramatiskt inträffat vad gäller marknadsandelar. Svenska byråer deltar i flest svenska transaktioner. Det går bra och svenska byråer tar marknadsandelar i förhållande till byråer med kontor utanför Sverige.

– För det femte. En viss omfördelning har skett av intäkterna per delägare. De byråer som följer de tre stora har haft en mycket god utveckling. De stora som har expanderat har inte lika stor del per delägare jämfört med dem som inte expanderat. Det är en del av förklaringen. Det är inte hotet från utlandet.

– För det sjätte. Styr egenintresset? Det behöver i och för sig inte vara fel. Dock inte för Roschier. Man har i Finland samma marknadsposition som MSA och Vinge har i Sverige. Det är inom Roschier okontroversiellt att behålla konfliktreglerna. Man värnar om ett långsiktigt förtroende för kåren.

– För det sjunde. Man kan enas om att reglerna inte innebär något negativt i ekonomiskt hänseende. Affärsjuristerna har en bättre utveckling än andra konsulter och de har störst förtroende. Debatten bör handla om att vårda förtroendet. Det är särskilt olyckligt med en dubbel representation vid så kallade contract races. Om tvister uppkommer och det blir edition i kompanjonens kontor, då är man ute på hal is. Sakskäl bör avgöra, inte ett tryck från de största byråerna.

Axel Calissendorff avslutade med att yrka bifall till motionen.

Fred Wennerholm, Setterwalls, berättade att han hade lyssnat på de sakskäl som presenterats men att han ville ge en annan vinkel, en historisk tillbakablick.
– Setterwalls fyller 135 år nästa år. Advokatsamfundet bildades 1887. Firman startades 1874. Man var en pionjär i tiden och förebilden kom från kontinenten. Det var trögt för de svenska sakförarna. Den stora kampen handlade om att vinna förtroende från den stora allmänheten. Den långsiktiga synen om lojalitet mot klienten har burit frukt. De senaste 10 åren har det förekommit ett antal skandaler. Revisorerna är ett exempel, de har kört huvudet i väggen efter att ha utnyttjat systemet på ett sätt som gör att de har svårt att komma igen. Nu har banker, försäkringsbolag och andra finansiella institut svårt att förstå vad orsaken är. Är det ett systemfel? Ett problem är att man försökt sitta på så många stolar som möjligt, till slut kolliderar intressena. För Advokatsamfundet är det nu viktigt att inte förväxla de stolar man sitter på. Förra veckans beslut från Finansinspektionen är en fingervisning för en stor aktör trots att inget inträffat som skadat något annat än förtroendet för hur samhällssystemet fungerar. Detta visar att det är en stor efterfrågan på att samhällets aktörer definierar sina roller och lever efter dem.

Fred Wennerholm yrkade bifall till motionen.

Hans Potila Strömsnes, Wistrand, förklarade att han sätter de etiska värdena högt. Debatten som varit har medfört att de stora byråerna engagerat sig i samfundsarbetet och det är bra.
– I slutet på 1800-talet hade dåtidens motsvarighet till advokatkåren dåligt rykte, vilket ledde till att Advokatsamfundet bildades. Idag har kåren ett gott förtroende. Oberoendet och lojaliteten är av särskild vikt. Klienten behöver aldrig känna oro för att advokaten tar hänsyn till något annat än klientens intresse. Klienthatten är på i alla lägen. Detta får man inte tumma på. Även om man har informationsbarriärer, samtycke etc. skulle det vara mycket skadligt för kåren om det skedde ett läckage. Det är viktigt att vi inte tillåter regler som tummar på lojaliteten.

Potila Strömsnes tillstyrkte motionen.

Lena Frånstedt Lofalk, Cederquist, berättade att när hon och de andra kursledarna tar emot biträdande jurister på Advokatsamfundets etikkurser är många smått avvaktande och funderar på vad de har där att göra. Efter två dagar är den genomgående erfarenheten att kursdeltagarna lämnar kursen glada och stolta över det yrke de valt och innebörden av det som de inte riktigt förstått innan.

– Man har fått ett innehåll i advokattiteln. Advokaten är inte som vilken konsult som helst. Advokaten kan sina kärnvärden, vem som är klienten. De lär sig att lojaliteten mot klienten är det grundläggande, de lär sig om sekretess, frågeförbud, oberoende och frihet från intressekonflikter. Vårt varumärke är välkänt och mycket starkt. Man skall ha en principiell utgångspunkt och inte göra några avsteg från reglerna om intressekonflikter. Då är frågan om det ändå finns skäl att göra avsteg. Det går bättre och bättre för de stora byråerna. De som vill ändra reglerna måste visa varför.

Lena Frånstedt Lofalk sa att hon hittills inte hört något bra skäl till att förändra reglerna.
– Några skäl som anförts är följande. Att klienten har rätt att välja; det gäller ju alla klienter som förstår sitt eget bästa. Den internationella konkurrensen; det är farligt att säga att vi måste få göra vad de andra gör, då finns det inget kvar till slut. Björn Riese sa att detta skulle vara ett första steg.  Jag känner en oro över det, vad blir då det andra steget? Statistiken över affärer i Norden under det första kvartalet 2008 visar att de två utländska konkurrenterna som finns med bland de översta är två danska byråer. Danska byråer som har samma regler som vi.

Lena Frånstedt Lofalk yrkade bifall till motionen.

Sten Gejrot, MAQS Stockholm, sa sig instämma med de två brev från Roschier och Setterwalls som finns publicerade på samfundets hemsida. Han förklarade att han inte tror på en uppluckring av regelverket.

Gejrot arbetar med transaktioner, med utländska klienter, stora riskkapitalbolag och utländska byråer. Man delar principen om trofasthet mot klient. Han sa sig därför inte känna igen den risk som de stora talar om. Gejrot sa sig tro att svenska advokater är bra. Han trodde inte att förslaget om hur samtycket skall inhämtas kommer att fungera. Han trodde inte heller att detta med controlled auctions kommer att fungera. Gerjrot trodde inte heller att ett system med dispensansökan kommer fungera.

Sten Gejrot yrkade bifall till motionen.

Michael Wigge, Vinge, menade att det hela är en politisk fråga.
– Det är olyckligt att slå statistiken i huvudet på varandra. De är ett antal byråer som verkar på den globala marknaden och det finns en genuin oro för att deras konkurrenskraft mattas. Under de senaste fyra åren har det skett en ökning av utländska byråer som konkurrerar om svenska uppdrag i svensk rätt i Sverige. Motionen ifrågasätter styrelsens förmåga att avgöra om dispensregeln kan användas. Advokatsamfundet utvecklas och man har använt dispensregler tidigare, till exempel avseende marknadsföring. En dispensregel ger flexibilitet. Det finns ytterligare kärnvärden, respekt och kollegialitet. Om man inte hörsammar de 274 advokaternas oro ifrågasätter man respekten. De är lika måna om att värna advokatens integritet och klientens intressen.

Wigge sa att han ansåg att det som föreslås säkerställer att svenska advokater kan konkurrera på lika villkor på den globala marknaden. Vidare att klienten får bestämma själv.
– Advokatsamfundet ges insyn och möjlighet till kontroll i denna mycket speciella typ av transaktion, som är helt olik till exempel offentlig upphandling. Det ger en möjlighet för samtliga ledamöter att respektera kollegorna. Det ger ett även fortsättningsvis starkt Advokatsamfund.

Monica Behm, Advokatbyrå Behm, berättade att hon arbetar med familjerätt och brottmål.
– Brottmålsadvokaterna fick ett stålbad när det fastslogs att de endast får ha en klient i samma mål. I de familjerättsliga målen finns det personer som går runt och får rådgivning och jävar ut advokater. Det är svårt att senare förklara för en potentiell klient att denne inte får lämna samtycke till att advokaten tar dennes ärende trots tidigare kontakt med motpart eller dylikt. Det blir ännu svårare att förklara om detta anförs avseende controlled auctions, sa Behm och tillade att enligt resonemanget om vattentäta skott att hon skulle kunna ha en verksamhet i Göteborg och en i Stockholm och säga att det är vattentäta skott däremellan.

Lars Wenne, Hamilton, berättade att han motionerade för tre år sedan för en noggrann genomgång av reglerna. Han har dock saknat en ordentlig genomgång av skälen. Vad vill motionärerna?, frågade han sig.
– Advokatverksamhet är en affärsverksamhet, men man har valt ett yrke som begränsas av etiska regler. Advokaterna har under 121 år byggt upp ett rykte. Det är viktigt att inte rucka reglerna i dess grundvalar. Om något gick fel vid en controlled auction skulle detta svärta ner hela kårens rykte. Det skulle vara en katastrof om styrelsen tvingades återkalla en given dispens. Det skulle uppstå en risk för att skadeståndskrav riktades både mot den enskilda byrån och mot Advokatsamfundet.

Lars Wenne sa sig stå bakom motionen som han tolkat den.

Hans Wibom,Vinge, upplyste om att han har varit ledamot i etikkommittén. Det var ingen tillfällighet att utredningen startades, menade han.
– Det har skett en utveckling sedan reglerna sågs över sist. Verksamheten har förändrats genom åren. Arbetet har varit roligt och stimulerande. Det är två frågor som har diskuterats idag, lojaliteten och i vems intresse detta sker. Vi måste vara lojala och stå upp för lojaliteten. Det är inget unikt i det som föreslås. Man kommer att veta vem som är klienten även om byråkollegan företräder annan budgivare. Det finns ett tryck från klienterna att få ha ett ord med i laget. Det finns även klienter som inte vill det och detta ger en bra konkurrens mellan de byråer som erbjuder exklusivitet och de som inte gör det.

Hans Wibom sa att han tillhörde de i etikkommittén som ansåg att en regel skulle tas in i VRGA, men han har även biträtt de skiljaktiga för att införa dispensmöjligheten på prov. Det skall vara styrelsens skön. Han yrkade avslag till motionen även om han är osäker på vad den innebär.

När det var dags att besluta biföll en stor majoritet av de 57 närvarande röstberättigade ledamöterna motionen. Möjligen kunde två nejröster uppfattas. Inte någon av de församlade krävde rösträkning.

Tom Knutson, Malin Wigelius

Annons
Annons