search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Så ska kvinnorna nå toppen

Forskning visar att företag med jämn könsfördelning i ledningen går bättre än de som domineras av män. Att det finns mängder av högst kompetenta kvinnor i juristkåren och på advokatbyråerna är alla överens om. Ändå utgör kvinnorna fortfarande en liten del av delägarna på advokatbyråerna och bland cheferna i rättsväsendet. Nu är det dags att gå från ord till handling, anser många. Tidskriften Advokaten var med på konferensen Rakel om kvinnligt ledarskap och träffade flera kvinnor att lära av.

Det är i år 90 år sedan Eva Andén blev Sveriges första kvinnliga advokat. Under dessa 90 år har andelen kvinnor i yrket ökat stadigt, och förra året fanns det för första gången fler kvinnor anställda som biträdande jurister än män.

Men det går trögt för kvinnorna att nå de högsta positionerna. Fortfarande är bara 14 procent av delägarna i advokatbyråer kvinnor. Inom domstolarna och åklagarväsendet är andelen kvinnor på chefspositioner något bättre, men fortfarande långt ifrån hälften.

År 2006 startades nätverket Hilda på initiativ av Advokatsamfundets generalsekreterare och en grupp kvinnor på ledande positioner inom advokatkåren och rättsväsendet som ville förändra de dystra siffrorna. Hildas mål är att få fram fler kvinnliga delägare och chefer, och vägen dit ska gå genom stöd till kvinnor i deras professionella utveckling inom advokatkåren och rättsväsendet.

Den 9 april i år inbjöd Advokatsamfundet och Hilda för andra gången till konferens i Stockholm på temat ”Kvinna och jurist: Att vara chef”. Över 310 kvinnliga jurister samlades för att inspireras och diskutera.
Konferensen inleddes av en framstående kvinnlig ledare: Karen J. Mathis, före detta ordförande i American Bar Association.

Många likheter

Trots två helt olika rättssystem och olika traditioner är likheterna mellan Sverige och USA ändå många, menade Karen Mathis, som i sitt föredrag utgick från situationen för kvinnliga jurister i USA.

Precis som i Sverige är kvinnorna i majoritet på juristutbildningen. Men ju högre upp i hierarkin på advokatbyråer, domstolar och juridiska fakulteter man kommer, desto mindre andel kvinnor.

– Efter 40 år, och med mer än 300 000 kvinnor i yrket, har vi fortfarande inte nått jämlikhet i antal, lön eller möjligheter, konstaterade Karen Mathis.

Men istället för att diskutera glastak eller klibbiga golv som håller kvinnorna kvar på de lägre pinnarna i karriärstegen behöver vi förstå vilka mekanismer det är som skapar den situationen, menade Karen Mathis.

– Mycket av det som brukar beskrivas som kvinnofrågor är en utmaning för alla. Miljön i vårt moderna samhälle är egentligen inte särskilt välkomnande för vare sig män eller kvinnor, sa hon, och syftade på den allt hårdare konkurrensen och stigande lönsamhetskrav på advokatbyråerna.

– Önskan att nå en balans mellan ett givande och stimulerande arbetsliv och familjeliv är inte specifikt kvinnlig. Det handlar mer om en generationsskillnad, där både unga män och kvinnor fokuserar mer på det än tidigare generationer av jurister, konstaterade Karen Mathis. (Läs mer om Karen J. Mathis i artikeln på nästa uppslag).

Ledarskapsövningar

Chefscoacherna Yvonne Thunell och Mona Odhnoff Sundström har lång erfarenhet av att hjälpa fram unga kvinnor till chefspositioner. På konferensen talade de om ”Framgångsrikt ledarskap i praktiken”.

– Idag talar man mycket om att EQ, emotionell intelligens, är avgörande för en chef, i stället för bara IQ. Det handlar ytterst om att chefen måste ha förmågan att relatera till sina egna känslor och andras, berättade Yvonne Thunell.

Som chef måste man kunna engagera och skapa arbetsglädje för medarbetarna.
– En amerikansk studie visar att den genuina arbetsglädjen kommer av att man har ett tydligt ansvarsområde och att man får kontinuerlig och informell feedback, berättade Yvonne Thunell.

Under föredraget fick konferensdeltagarna några konkreta uppgifter att utföra och fundera över. På ett kort fick var och en markera sina fem starkaste och svagaste egenskaper när det gäller ledarskap. Därefter var det dags att fundera över vilken av dessa sidor man ville utveckla. Handuppräckning visade att de allra flesta hade valt någon av sina svaga sidor att utveckla vidare.

– Vad tror ni skulle hända om ni i stället fokuserade på era styrkor? Som chef är det viktigt att titta på vad det är man gör när det fungerar bra. Samma sak i organisationen, vilka talanger har de vi leder och hur kan de utvecklas, sa Yvonne Thunell.

Kvinnor i manlig miljö

Det minglades ivrigt i pausen, innan fyra parallella seminarier tog vid. Dan Eliasson, generaldirektör för Migrationsverket och tidigare statssekreterare på Justitiedepartementet talade om att vara ”chef när det blåser”. Professor Christina Ramberg, verksam på advokatfirman Vinge, och justitierådet Anna Skarhed höll i ett seminarium om chefens sätt att mäta och utvärdera medarbetarna, och Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar belyste tillsammans med hovrättspresidenten Kathrin Flossing för- och nackdelar med att vara chef i en stor och en liten organisation. Advokaterna Eva-Maj Mühlenbock och Owe Hjelmqvist ledde seminariet om alternativa karriärvägar på advokatbyrån.

Konferensen avslutades av chefredaktören och skaparen av M-magasin, Amelia Adamo. Hennes uppgift var att tala om att vara kvinnlig chef i en manlig miljö.
– Men det vet jag inte så mycket om. Jag har mest arbetat med kvinnor, medan männen som vanligt sitter på nivån ovanför, konstaterade Adamo.

Amelia Adamo berättade om sitt arbete inom tidningsvärlden för att göra sin egen generation synlig som tidningsläsare och konsumenter. Det är inte lätt, förklarade Adamo, och tog till drastiska bilder av hur kvinnor över 50 betraktas.

Pippigenerationen

I själva verket är kvinnor mellan 50 och 70 en resursstark grupp – ekonomiskt, i form av gott om tid och erfarenhetsmässigt. Det är ingen slump att många av dessa kvinnor, i likhet med Amelia Adamo, har Pippi Långstrump som hjältinna och förebild.
– Vi har väldigt mycket som talar för oss som konsumenter och som chefer, men väldigt lite händer, konstaterade Amelia Adamo.

Mer tid efterlyses

Årets konferens drog fler deltagare än förra årets, som var den första i projektet Rakel. Utvärderingen visar att deltagarna överlag var nöjda med arrangemanget. Föreläsarna fick mycket höga betyg, även om ganska många önskat sig lite mer koppling till ledarskap inom just advokatkåren och rättsväsendet. Den goda stämningen och möjligheterna att knyta nya kontakter uppskattades också. En vanlig synpunkt är att det skulle behövas mer tid för att behandla ämnet, inte minst för diskussion och arbete i smågrupper. En heldagskonferens istället för en eftermiddag är ett önskemål som framförs i många utvärderingar.

Fakta/Hilda
Hilda är ett nätverk för att stödja kvinnor i deras professionella utveckling inom advokatkåren och rättsväsendet. Målet är att skapa förutsättningar för kvinnor att utvecklas i respektive yrke och därmed öka antalet kvinnliga chefer och delägare.
I nätverket ingår ett trettiotal av landets ledande kvinnliga jurister, bland andra advokater, domare, åklagare, generaldirektörer och poliser. Hilda skapades vid ett möte på Advokatsamfundets kansli den 18 januari 2006 och fick sitt namn efter namnsdagsbarnet den dagen Sedan dess har alla nätverket Hildas projekt kvinnonamn efter namnsdagarna de dagar projekten skapas.

Hildas olika delprojekt
Hildary: Lunchklubbar där kvinnliga jurister kan mötas, inspireras och utbyta erfarenheter med varandra. Möten med föredrag hålls en gång i månaden i Stockholm. Hildary-möten hålls också i Malmö, Göteborg, Örebro och i Blekinge.

Sofia: Sofia är ett mentor- och praktikprogram som ger deltagarna ökad insikt om vad chefsrollen innebär för kvinnor inom olika delar av advokatkåren och rättsväsendet.

Rakel:
Konferenser kring kvinnor och chefskap i rättsväsendet och advokatkåren. Den första konferensen hölls 2007, den andra i april i år.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons