search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

”Rättsstaten är den viktigaste frågan för världens jurister”

Jurister har fått utbildning, inflytande och privilegier och därmed också ett ansvar för att värna rättsstaten och människors rättigheter. Det anser Karen J. Mathis, före detta ordförande i American Bar Association, som besökte Stockholm i april.

Karen J. Mathis blev 2006 ABA:s tredje kvinnliga ordförande under organisationens 130-åriga historia.
– Jag brukar säga att vi får en kvinna som ordförande vart 45:e år oavsett om vi behöver det eller inte, skämtar Karen Mathis när Advokaten möter henne på Hotell Diplomat under hennes Stockholmsbesök i april.

American Bar Association, ABA, är med sina drygt 410 000 medlemmar världens största frivilliga yrkesorganisation. Medlemmarna kommer från olika delar av rättsväsendet och näringslivet, advokater domare, åklagare och bolagsjurister. Under ABA finns delstatliga och lokala ”Bar Associations”.

Karen Mathis lämnade ordförandeposten vid årsskiftet och har nu uppdraget som ”first past president” under ett år. Det innebär att hon fortsätter företräda organisationen i många sammanhang. Hon har också andra förtroendeuppdrag, bland annat i ABA:s policyskapande organ ”House of Delegates” och i International Bar Association. I grunden är hon advokat verksam i delstaten Colorado, för många svenskar mest känd för sina skidbackar, och specialiserad på fastighets- och finansrätt.

– Jag bestämde mig för att bli jurist när jag var 12 år gammal. Jag ville hjälpa männi-skor. Först tänkte jag på sjuksköterska eller lärare. Men när jag såg Perry Mason på TV bestämde jag mig för att bli jurist, berättar Karen Mathis.

Rule of law i centrum

Med nästan en halv miljon medlemmar är ABA en maktfaktor i det amerikanska samhället. På ABA:s kontor i Washington DC arbetar 14 personer heltid med att påverka regeringen och myndigheterna. Fokus ligger på att värna rättsstaten.

Och det finns uppgifter för juristerna, inte minst efter terrordåden den 11 september 2001.
– Förut talade vi om ”international rule of law”. Det gör vi inte längre. Efter terrordåden den 11 september är vi mycket medvetna om att ”rule of law” måste börja i vårt eget land, säger Karen Mathis.

– Den ömtåliga balansen mellan att skydda medborgarna och att skydda deras integritet, har rubbats. Varje gång detta sker uttalar vi oss högt och kraftfullt, och det kommer vi att fortsätta göra.

ABA var bland annat med och stoppade delar av den så kallade ”Patriote Act”, som förslaget att alla boklån och bokinköp skulle registreras för att underlätta spårandet av terrorister. När biträdande utrikesministern Charles Stimson uppmanade företag att bojkotta de advokatbyråer som företräder Guantánamofångar reagerade organisationen också kraftfullt.

Opinionen

Precis som i Sverige får många av de lagförslag och tvångsmedel, som kritiseras av jurister, stöd av medborgarna.
– Jag tror att det är ett universellt problem att den allmänna opinionen inte riktigt förstår vikten av rättsstaten, och att den naggas i kanten. Över hela världen talar regeringar nu om säkerhet, penningtvätt och terrorism, och regeringarna gör vad de tycker är nödvändigt för att skydda sina medborgare, påpekar Karen Mathis.

Att just jurister och advokater protesterar när rättsstatens gränser överskrids är ingen slump.
– Vem granskar regeringen? I de flesta samhällen juristerna, och det är ett stort förtroende. Vi jurister har fått så många privilegier, utbildning, resurser, makt. I gengäld måste vi vara beredda att kämpa för människors rättigheter, fastslår Karen Mathis med en röst lika bestämd som de grå ögonen.

Karen Mathis engagemang i ABA tog sin början 1977, då Mathis skickades av sitt lokala samfund till ett nationellt möte. Där träffade hon över 400 jurister, som alla ”ville göra gott och hjälpa andra” som Karen Mathis uttrycker det.

Och hon återkommer gång på gång till lusten att hjälpa, att bidra till samhället som en viktig faktor för amerikanska jurister.
– De flesta jurister i USA väljer sitt yrke för att det är ett serviceyrke, så var det i alla fall när jag blev jurist, förklarar Karen Mathis, och konstaterar att detta kanske har ändrats i någon mån.

Fortfarande är dock frivilligarbete i olika former, så kallad pro bono-verksamhet, en viktig del i många amerikanska advokaters liv. Enligt Karen Mathis utför jurister mer frivilligarbete än någon annan grupp i USA. Och detta gynnar också juristerna själva, konstaterar Karen Mathis.
– Studier visar att frivilligarbetet spelar stor roll för att man är lycklig och nöjd med sitt yrke som jurist, säger hon, och tillägger att frivilligarbete dessutom minskar stress, förmodligen för att det är en helt annan typ av arbete, inriktat på att hjälpa andra.

Att frivilligarbete ger nöjdare advokater är något som också de stora advokatbyråerna börjat upptäcka. På många byråer får advokaterna numera avsätta 100-150 timmar om året för frivilligarbete i någon form.

Ungdomar och åldrande jurister

Under sin ordförandetid tog Karen Mathis bland annat ett initiativ för att hjälpa barn och unga i projektet "Youth at risk”.
– Barn och unga är varje lands viktigaste tillgång. Och jurister är inblandade i många frågor som rör barn och unga. Vi koncentrerade oss på de frågorna, som unga inför domstolen eller vårt system med fosterhem, säger Karen Mathis, som blir mycket engagerad när hon berättar om satsningen.

Ett annat av Karen Mathis initiativ är ett program för att hjälpa de stora skaror av jurister som närmar sig pensionsåldern att fortsätta använda sina kunskaper på ett meningsfullt sätt.

Precis som i Sverige är kvinnorna idag i majoritet på de amerikanska juristutbildningarna, men blir färre ju högre upp i hierarkin på advokatbyråer, domstolar och juridiska fakulteter man letar. En del av förklaringen är troligen svårigheten att förena juristkarriären med huvudansvaret för familjen.
– Det är mycket svårt. 96 procent av advokatbyråerna erbjuder möjlighet att arbeta deltid, men mindre än 1,5 procent av delägarna använder sig av den, säger Karen Mathis.

Undersökningar visar att en mycket stor del av advokaterna anser att deltidsarbete skulle påverka karriärmöjligheterna negativt och uppfattas som att man inte är lojal med byrån.
– Attityden börjar förändras, men vi måste tala mer om det, konstaterar Mathis.

Det finns också ett yttre tryck för förändring, berättar Karen Mathis.
– Våra klienter kräver att det ska finnas olika sorters människor på advokatbyrån. Kvinnor, afroamerikaner, asiater, ”hispanics”. Stora företag som GE, Dupont och Wal Marts säger alla att de bara vill anlita advokatbyråer som erbjuder den mångfalden.

Populärt med humanjuridik

Att arbeta med humanjuridik, som till exempel familjerätt eller brottmål, lönar sig precis som i Sverige sämre än affärsjuridiken. Trots det är intresset för dessa uppdrag stort, säger Karen Mathis. Men alla kan inte satsa på en karriär som humanjurister. De som lämnar juristutbildningen med studieskulder på mellan 90 000 och 120 000 dollar och ska betala av dessa på fem eller tio år tvingas ofta att söka sig till affärsjuridiken.
– Man kan säga att varje samhälle visar vad som värderas. I USA har vi inte visat att vi värderar försvaret av dem som misstänks för brott, eller att hjälpa till med familjerätt, eftersom vi betalar dem som utför detta så dåligt. Det är ett problem i stora delar av världen.

Men det ska bli lättare att välja humanjuridik. En lag som ABA kämpat hårt för har genomdrivits. Den innebär att staten efterskänker studieskulden för dem som väljer att ägna sig åt straffrätt eller arbete i den offentliga sektorn.

Märker internationaliseringen

Trots stora skillnader mellan de olika juridiska systemen blir likheterna mellan världens jurisdiktioner allt större, anser Karen Mathis. Internationella organ och domstolar skapar gemensamma regler och rättsliga processer. För ABA har det också blivit allt viktigare att arbeta för att främja rättsstaten i andra länder. Idag finns organisationen i 40 länder, med sammanlagt 450 anställda.
– ABA ger sig aldrig in i ett land utan att vara inbjudna, av antingen landets rättsväsende eller advokatsamfund. Det betyder ju inte alltid att vi blivit inbjudna av regeringen, tvärtom har vi ibland varit ovälkomna, som i Uzbekistan eller Vitryssland, säger Mathis, och tillägger att det finns länder som varken ABA eller Sveriges advokatsamfund kan samarbeta med på grund av regeringens inställning. Zimbabwe är ett sådant exempel.

ABA arbetar också hårt för att få USA:s regering att ratificera Romstadgan och därmed ansluta sig till internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Trots att USA betraktas som världens enda kvarvarande supermakt påverkas amerikanska advokater precis som svenska av internationaliseringen, säger Karen Mathis.
– Nästan alla delar av juridiken omfattas av denna process. Företagen är globala, många av mina klienter har egendom i många stater. Allt färre advokater står helt utanför, sammanfattar Karen Mathis.

Internationaliseringen får ibland lustiga effekter i federationen USA.
– GATT-avtalet är på väg att göra det enklare för en advokat i Stockholm att arbeta i New York City än det är för mig som är advokat i Colorado. I alla andra delstater är jag bara en före detta juridikstudent!

Ulrika Brandberg

Kvinnor i rättsväsendet – Sverige
Juristutbildningen
66 % av studenterna på jurist-utbildningarna är kvinnor

Advokatbyråerna
Drygt 50 % av de biträdande juristerna
är kvinnor
21 % av advokaterna är kvinnor
Cirka 14 % av delägarna i advokatbyråer är kvinnor

Domarna
Cirka 60 % av dem som antas till
domarutbildningen är kvinnor
Cirka 60 % av de icke-ordinarie domarna är kvinnor
28 % av de ordinarie domarna är kvinnor
12 % av domstolscheferna är kvinnor

Åklagarna
48 % av åklagarna är kvinnor
34 % av cheferna inom Åklagarmyndigheten är kvinnor

Kvinnor i rättsväsendet – USA
Juristutbildningen
Drygt 50% av studenterna på juristutbildningarna är kvinnor

Advokaterna
30% av juristkåren är kvinnor
20% av delägarna i advokatbyråer
är kvinnor
12% av delägarna i större advokatbyråer är kvinnor

Domarna
23% av domarna i USA:s federala domstolar (under högsta domstolen) är kvinnor
Cirka 30 procent av domarna i delstaternas högsta domstolar är kvinnor

Annons
Annons