search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Skatteverket sätter advokatbyråer under lupp

Skatteverket står mitt i en stor omorganisation. Verket profilerar sig som en modern och kundanpassad myndighet, med servicen i första rummet. Man öppnar bland annat nya servicecentra tillsammans med Försäkringskassan. Förändringarna tycks ge resultat: allmänhetens och företagarnas förtroende för Skatteverket har de senaste åren blivit allt större. Skatteverket arbetar också på bred front för att hitta och förebygga skattefusk och oavsiktliga skattefel. Internationellt samarbete och egna brottsutredare är två vägar. På senare tid har verket också visat intresse för advokatbyråer och andra företagare som säljer rådgivning, och i synnerhet för deras klientmedelskonton. Skatteverkets begäran att få ut uppgifter om närmare 300 advokaters, juristers och andra rådgivares klientmedelskonton hos Skandinaviska Enskilda Banken ställer frågan om advokatsekretess och integritetsskydd mot statens kontrollintresse på sin spets. Advokaten söker svaren på vad som händer med integriteten när Skatteverket verkligen tar sin uppgift på allvar.

Sommaren 2006 drog Skatteverket igång en generell tredjemansrevision (se faktaruta) hos SEB. Banken uppmanades att lämna ut uppgifter om samtliga transaktioner på klientmedelskonton år 2005. Det handlar totalt om ungefär 900 konton, runt 280 kontoinnehavare och 18 000 noteringar. Knappt hälften av kunderna är advokatbyråer, resten är bland annat juristfirmor, revisionsbyråer, och begravningsbyråer.

Men SEB nekade till att lämna ut uppgifterna.
– Vi känner oss klämda mellan två sköldar. I många fall tar skattereglerna över banksekretessen när det kommer sådana här anmodanden. Men med klientmedelskonton är det ingalunda givet. Vi vet inte i normalfallet för vems räkning som våra kontoinnehavare håller pengarna. I och med att en del av kontona innehas av advokater kommer också advokatsekretessen med i bilden, säger SEB:s koncernskattejurist Lars Hultqvist.

Banken och Skatteverket träffades tre gånger för att diskutera revisionen. Skatteverket presenterade en kompromisslösning: att SEB i stället skulle lämna över uppgifter om vart tionde konto, samt att vissa uppgifter skulle undantas. Men detta förändrade ingenting i sak, ansåg banken.

När det inte gick att komma överens förelade Skatteverket i april SEB vid vite om en miljon kronor att lämna ut uppgifterna. I april 2007 gick Skatteverket till länsrätten för få vitet utdömt. Beloppet hade då sänkts till en krona, troligen för att markera att detta var en principfråga som borde prövas. Hultqvist framhåller att den enda utvägen för SEB att få frågan om Skatteverkets föreläggande prövat av domstol har varit att invänta Skatteverkets vitesföreläggande. Skatteverkets ordinarie förelägganden om att lämna ut uppgifter får nämligen inte överklagas av den uppgiftsskyldige. Frågan ligger därför nu i länsrätten i Stockholm. Datum för förhandlingar är i skrivande stund ännu inte bestämt.

Skatteverkets syfte med revisionen sades enligt beslutet vara att ”skaffa bättre kunskap om klientmedelskontonas allmänna funktion och därtill finna ut om dessa konton används i oegentligt syfte.” Revisionen uppges vara en del i en större granskning av näringsidkare som tillhandahåller ekonomisk rådgivning.

Lars Hultqvist tycker att förfarandet är märkligt.
– Man gör en stor raid, och så ska banken gå in och bedöma om det ska göras undantag för vissa handlingar eller uppgifter. Vi har hela tiden sagt att Skatteverket får vända sig till kontoinnehavarna i stället. Det här är något slags kringgående rörelse för att slippa problem med invändningar om bland annat advokatsekretess, säger han.
– Vad jag förstår så är syftet med revisionen helt enkelt att se hur dessa tillgångar redovisas, alltså att man redovisar korrekt, säger Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson.

Han känner inte till några konkreta misstankar om fusk med klientmedelskonton, men konstaterar att ”uppenbarligen måste man ha en misstanke om att det inte står rätt till”.

Advokat Peter Nordquist är SEB:s ombud. Han är kritisk mot Skatteverkets agerande.
– Det största problemet är att föreläggandet är alldeles för vitt till sin omfattning. Det omfattar kanske 8 000-10 000 uppgifter. Ett annat problem är att Skatteverket underhand har sagt att man gör detta för att man vill se och lära mer om hur klientmedelskonton fungerar. Det är inte vad reglerna är till för, säger han.

Skattekontroll i det allmännas intresse

Att staten får in de skatter som privatpersoner och företag enligt lag ska betala är naturligtvis en angelägen uppgift. Så viktig att människor får stå ut med vissa inskränkningar i integriteten, menar Skatteverket i sina inlagor. Enligt verket är denna typ av tredjemansrevisioner nämligen det enda sättet att komma över uppgifterna och att kontrollera att klientmedelskontona redovisas riktigt. Om man inte får göra det ”innebär detta i praktiken att den som önskar slippa att betala skatt och redovisa intäktsränta väljer att öppna ett klientmedelskonto”.

Men det stämmer inte, säger Lars Hultqvist.
– Det är upprörande att Skatteverket säger att vi inte har kontroll. För att få öppna ett klientmedelskonto krävs att kunden kan påvisa ett behov av ett sådant konto. För kundens del handlar det om en lagreglerad skyldighet att sätta in medel som förvaltas för annans räkning på ett klientmedelskonto. Självfallet har vi interna rutiner på SEB för vad som gäller beträffande öppnandet av sådana speciella konton. Det är absolut inte bara upp till kunden att ”välja” att öppna ett sådant konto hos SEB.  Och vi har ju också reglerna om penningtvätt att följa, så vi kontrollerar alltid större belopp som går ut och in, säger han.

”Fishing expedition”

Peter Nordquist menar att Skatteverket inte redovisat några uppgifter som tyder på att det är vanligt att klientmedelskonton utnyttjas för skattefusk. Dessutom kan verket mycket väl begära ut uppgifterna hos de företag som egentligen granskas – advokatbyråer, begravningsbyråer, revisionsfirmor och andra. Nordquist menar att Skatteverket är ute på vad som internationellt brukar kallas en ”fishing expedition”, ett slags fiskafänge efter intressanta uppgifter som kan leda till nya undersökningar. Skatteverket vill gå igenom ett stort material utan att ha några egentliga misstankar om fel.
– Kanske hittar man något som i nästa steg kan leda till en skattskyldig som inte redovisat rätt intäkter och kapital. Frågan är i vilken utsträckning man ska tillåta den här typen av expeditioner i ett demokratiskt samhälle, där det finns en rätt till privatlivets helgd. Skatteverket får inte bara knacka på dörren, och komma in och titta vad som finns i byrålådorna, utan det måste finnas ett befogat intresse som också kan dokumenteras, fastslår Peter Nordquist.

Privatlivets helgd

I sin vägran att lämna ut uppgifter lutar sig SEB därför också mot Europakonventionen. Ytterst handlar det om privatlivets helgd, och var gränserna går för myndigheternas kontroll, menar Peter Nordquist. SEB har anlitat ambassadör Hans Corell, före detta undergeneralsekreterare och rättschef i FN, för att reda ut var konventionens gränser går.

Hans Corell fastslår bland annat att uppgifter hos banken omfattas av artikel 8, om rätten till skydd för privatlivet. Skatteverket måste därmed visa att insatserna är nödvändiga och proportionella för att få överträda gränsen för privatlivets helgd. Enligt Corells mening har verket inte gjort det, bland annat för att man i stället skulle kunna vända sig direkt till kontoinnehavarna.

Banksekretessen ska vara en garant för att människors privatliv skyddas. Men i många fall bryter Skatteverkets kontroller igenom banksekretessen. Frågan är om detta är ett sådant fall. Det blir en av de saker länsrätten måste pröva. Men eftersom en stor del av klientmedelskontona dessutom tillhör advokater måste domstolen pröva också en strängare form av sekretess: advokatsekretessen.

Enligt Skatteverkets yttranden till länsrätten gäller dock inte den för uppgifter i banken, utan bara för de handlingar som förvaras på advokatbyrån.
– Det tycker jag är egendomligt, och det visar att man inte följer med i utvecklingen. Advokaterna kan ju sitta och föra in uppgifter via datorn i bankens system för de här kontona, uppgifter som bara hör till advokatverksamheten och inte har något med bankens verksamhet att göra över huvud taget, kommenterar Peter Nordquist.

Begär yttrande från advokatsamfundet

För att få klarhet i vad som gäller har SEB begärt att länsrätten inhämtar ett yttrande från Advokatsamfundet som ska få yttra sig i frågan. Peter Nordquist menar att detta är mycket viktigt. Hittills har det dock inte kommit någon sådan begäran till samfundet.
– Det handlar om gränserna för Skatteverkets rätt att få ta del av uppgifter som omfattas av andra sekretessregler där det inte finns några undantag för Skatteverket. De reglerna lever ju så att säga sitt eget liv, säger Peter Nordquist.

Kan då advokaterna lämna ut uppgifter om klientmedelskonton om Skatteverket i stället går direkt till dem?
– Det kan advokaterna säkerligen inte göra utan vidare. Varje uppgift måste då stämmas av mot advokatsekretessen, säger Peter Nordquist.
Regeringsrätten har i några mål behandlat frågan om advokat måste lämna ut uppgifter om klienter till Skatteverket.* Domarna visar att frågan om vad som är att räkna till advokatens verksamhet inte är alldeles lätt att besvara.

Begär undantag

Enligt taxeringslagen kan den som revideras begära att handlingar och uppgifter undantas om de har ett ”betydande skyddsintresse”, eller om de omfattas av rättegångsbalkens regler om handlingar som inte får tas i beslag. Skatteverket har i sina yttranden hänvisat till denna ventil, och uppmanat SEB att begära undantag för till exempel handlingar som innehåller uppgifter rörande advokaters verksamhet. Peter Nordquist ser detta som en sista utväg.
– Men då hamnar man i oerhörda praktiska svårigheter. Banken måste gå in i varje enskild del av kontona för att se om det finns skäl att undanta handlingarna. SEB har i princip ingen vetskap om för vems räkning som medlen på kontot förvaltas. Därtill skulle i sådant fall bland andra advokater behöva lämna ut integritetskänsliga uppgifter till SEB om sina klienter, uppgifter som SEB i sin tur skulle vidareförmedla till länsrätten med syfte att påvisa att uppgifterna skall undantas från granskningen. Ett sådant förfarande medför naturligtvis betänkligheter. Det är runt 300 kontohavare som valts ut, och då kan man lätt se att det blir en omöjlig uppgift både för banken och Skatteverket att driva detta. Det kommer att sysselsätta ett mycket stort antal personer under lång tid, säger han.

Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson är försiktig när han uttalar sig om ärendet. Verket vill ha det prövat i domstol, säger han, för att få klarhet.
– Banksekretessen är inte något problem utan det är väl snarare advokatsekretessen och sekretessen mellan klienten och advokaten. Vi insåg att det är ett område som kan behöva belysas av en domstol, säger Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson.

Viktigt fall att pröva

De senaste, eller kanske sista, skrifterna till länsrätten är daterade i september i fjol. Nu väntar alla på ett avgörande.
– Det är väldigt bra att vi får frågan prövad. Så att banken inte behöver undra om den kan lämna ut det här eller inte. Det är bra att det blir klarlagt så att frågan blir utagerad. Risken är väl att det går vidare ett par instanser, sammanfattar Vilhelm Andersson.

Peter Nordquist är kritisk mot reglerna om tredjemansrevisioner, men hoppas att domstolen ska lyssna på SEB:s argument.
– De här reglerna bör ses över ordentligt och eventuellt tas bort helt – de var ju borta ett tag och återinfördes. Här finns möjligen brister i lagstiftningen. Men det kan ju vara så att Europakonventionens artikel 8 räcker för att statens intressen ska balanseras väl mot den enskildes intressen, säger han.

Förstår inte advokatverksamheten

Det är inte bara SEB:s kunder som väckt Skatteverkets intresse. Ett flertal advokater har den senaste tiden kontaktat Advokatsamfundet med anledning av revision från Skatteverket.
– Vår bild är att Skatteverket inte riktigt förstår de speciella förutsättningarna för advokaters verksamhet, säger Advokatsamfundets chefsjurist Maria Billing.

Tidigare fanns en vägledning för skatterevisorer om advokatsekretess och vad som i övrigt gäller för advokatbyråer. Den har i vissa delar blivit inaktuell, men efter kontakter mellan samfundet och Skatteverket planeras nu en ny upplaga.
*RÅ ref 2001:67 I, RÅ ref 2001:67 II, RÅ notis: N:184

Fakta/Regler om tredjemansrevision

Enligt 3 kap. 8 § taxeringslagen får  Skatteverket besluta om taxeringsrevision för att bland annat kontrollera att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt. Skatteverket får också besluta om tredjemansrevision, alltså att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av någon annan än den som revideras.
Regler om undantagande av handlingar och uppgifter finns i 3 kap. 13-14 §§ TL. Vissa handlingar kan undantas från granskning, och somliga får inte tas i beslag. Detta gäller handlingar som innehåller uppgifter som bland annat advokater, läkare, tandläkare och psykologer anförtrotts i tjänsteutövningen (det vill säga handlingar som inte kan tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB).
Andra handlingar kan undantas om de har ett ”betydande skyddsintresse”. Dessa handlingar får dock bara undantas om skyddsintresset är större än dess betydelse för kontrollen.

Fakta/Klientmedelskonton

Klientmedelskonto är ett konto för företag som regelbundet förvaltar pengar för någon annans räkning (klientmedel). Det kan till exempel vara advokatbyråer, begravningsbyråer och fastighetsmäklare.
Advokater är enligt lag skyldiga att hålla isär byråns pengar och klientmedel, som redovisas för sig. Det är kontohavaren och inte banken som har skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket för klientmedelskonton.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Annons
Annons