search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Brottsoffren och gängen

Från dold kriminalitet till öppen livsstilsbrottslighet – gängkriminaliteten i Sverige har tagit ett steg fram i ljuset under de senaste tio åren. Fredrik Gårdare, kriminalkommissarie i Stockholms län, berättade om polisens arbete med brottsoffren som vågar anmäla.

För tio, femton år sedan ville man inte dra uppmärksamhet till sig som yrkeskriminell. Nu är det tvärtom. Det handlar om livsstilskriminalitet. Man bygger upp ett rykte och lever på sitt kriminella varumärke, sade Fredrik Gårdare, kriminalkommissarie och chef för Sektionen mot gängkriminalitet vid Polismyndigheten i Stockholms län.

Uppskattningsvis finns mellan 100 och 200 organiserade gängmedlemmar i Stockholms län. Enligt Fredrik Gårdare är det svårt att veta om antalet medlemmar växer. Unga vuxna i åldrarna 20-25 år märks mer nu än tidigare eftersom de startar hemsidor och organiserar sig på ett synligt sätt.
– Många går med i gäng för att de söker gemenskap. Genom att utföra brott höjs de upp och får ”respekt” och samhörighet. Andra går med av säkerhetsskäl, gänget blir en försäkring om man är utsatt av andra. Det gäller inte minst på fängelser där samhället inte kan garantera enskilda fångars trygghet och säkerhet, sade Fredrik Gårdare och tillade:
– Gängen fungerar som morot och piska. Man håller ihop men betalar också ett högt pris för det. Våld genomsyrar allt: man rånar banker eller värdetransporter för att få stålar. Vittnen tystas med hot om våld.

Möjligheterna att bryta sig ur gängvärlden beskrev Fredrik Gårdare som små. Ofta handlar det om att bryta med allt man har växt upp med och kanske sin egen familj.
– Många av ungdomarna som är yrkeskriminella när de fyllt 20 år halkar snett långt tidigare. De slutar gå i skolan i mellanstadiet, har inte betyg för att söka till gymnasiet och så vidare.

Gängrelaterade brott som fått stor uppmärksamhet i medierna under de senaste åren är främst värdetransportrån. Enligt Fredrik Gårdare kommer gängens stora inkomster främst från ”vardagsbrott” som narkotikabrott och våldsbrott. Bland ungdomar har så kallad bötning blivit allt vanligare. En fingerad skuld krävs in och om personen inte betalar riskerar den att misshandlas av gänget. I förhållande till kvinnor handlar brotten till stor del om sexuella övergrepp. Det händer också att gängmedlemmar flyttar in i kvinnors lägenheter och tar över.
– Det finns många exempel på allvarlig brottslighet som har riktats mot enskilda privatpersoner.

Hoten riktas också mot företrädare för polisen och rättsväsendet.
– Nu senast detonerade ju en bomb utanför åklagare Barbro Jönssons bostad.  Det är allvarligt, liksom hoten som riktas mot poliser som jobbar med gängbrottslighet. Även poliser tycker det är obehagligt med den här typen av brottslighet. Det är något man måste våga erkänna och prata om.

För att bekämpa grova brott som utförs av gäng krävs att brottsoffret vågar medverka och lämna uppgifter som kan leda till fällande domar. Fredrik Gårdare menade att bemötandet vid den första kontakten med polisen är avgörande för brottsoffrets vilja att fortsätta samarbeta. Ofta tas kontakten efter stor vånda.
Många brottsoffer har också en oklar bild av hur situationen ser ut.

– Det handlar ofta om att visa helheten för brottsoffret och förklara hur utredningar och skydd går till. Det är inte så enkelt som det beskrivs i den allmänna debatten, att man flyttar och får fingerade uppgifter. Det handlar om att ta bort hotbilden så långt det är möjligt, att byta identitet är absolut sista åtgärden.

Arbetet med att skydda brottsoffer och driva utredningar går ganska bra, enligt Fredrik Gårdare. Kompetensen finns. Han kunde inte beskriva vad som görs i detalj, men sa att direktkontakter ofta byggs upp mellan det hotade brottsoffret och enskilda poliser.
– När man är utsatt och det är sent på kvällen är det lätt att man ser skuggor som inte finns där. Då är det skönt att kunna ringa ett samtal och prata av sig lite med någon som vet hur läget ser ut. Det vi försöker göra är att stötta, stötta, stötta. Vi får inte sluta och inte ge upp.

Annons
Annons
Annons