search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Nya vägledande regler – en svår balansakt för styrelsen

De vägledande reglerna om god advokatsed är advokatkårens etiska kompass. Regelverket utgör en gemensam grund för den alltmer heterogena advokatkåren, för enmansbyrån i Karlsborg såväl som för affärsbyråerna vid Norrmalmstorg i Stockholm. Att skapa detta regelverk är en balansakt där principer och intressen noga måste vägas och viktas. Nu har Advokatsamfundets styrelse lämnat sitt förslag till nya vägledande regler. Regler för en ny tid med internationaliserad advokatmarknad och europeisk integration.

"Väl utbyggda och moderna regler som präglas av en konsekvent advokatetik.” Så beskriver Advokatsamfundets ordförande Tomas Nilsson styrelsens förlag till nya vägledande regler, som presenterades i slutet av januari i år.

De nya reglerna, som nu ska redovisas och förhoppningsvis diskuteras innan styrelsen fattar beslut i höst, följer i huvudsak Etikkommitténs förslag som lades fram i oktober 2007.

– Etikkommittén har utfört en betydande arbetsinsats och presenterat ett mycket genomarbetat förslag, säger Tomas Nilsson.

På några punkter har styrelsen ändå valt en annan linje än kommittén. Det handlar för det första om huruvida samtycke från klienten i vissa speciella fall kan möjliggöra för advokaten att ta ett uppdrag även om det finns risk för en intressekonflikt.

För det andra gäller det frågan om icke-advokater ska kunna bli delägare i advokatbyråer. Här ville styrelsen inte gå lika långt som Etikkommittén. I styrelsens förslag begränsas utrymmet för att släppa in externa ägare till enbart vd, och det efter dispens från samfundets styrelse.

På en punkt har styrelsen fortfarande delade meningar. Det handlar om intressekonflikter vid kontrollerade auktioner, en fråga som splittrat både Etikkommittén och de affärsjuridiska byråerna. Här har styrelsen valt att inte slutgiltigt sätta ner foten, utan i stället lämnat ett förslag till hur en regel om undantag från intressekonfliktsreglerna skulle kunna utformas.

Kodifiering och anpassning

Advokaternas etiska regelverk är långt ifrån enbart en intern fråga. De vägledande reglerna tar sikte på vikten av en oberoende advokatkår, och advokatens speciella roll i rättsstaten. Rättegångsbalken fastslår att en advokat i sin verksamhet redbart och nitiskt ska utföra de uppdrag som anförtrotts honom samt iaktta god advokatsed. Vad som är god advokatsed har lagstiftaren dock lämnat till Advokatsamfundets styrelse att bestämma.

De nuvarande vägledande reglerna om god advokatsed antogs 1984, och ändrades senast 1994. Under de fjorton år som gått sedan dess har advokatverksamheten förändrats. Marknaden för advokattjänster har internationaliserats och de affärsjuridiska byråerna blivit allt större. EU-regler, som tjänstedirektivet och penningtvättdirektivet, innebär nya krav på advokaterna och en anpassning till övriga Europa.

– I mångt och mycket handlar de nya vägledande reglerna också om att kodifiera det regelverk som formats av styrelsen och disciplinnämnden, berättar Advokatsamfundets ställföreträdande chefsjurist Johan Sangborn. Han har följt arbetet med att få fram nya etiska regler nästan sedan starten, och fungerat som Etikkommitténs sekreterare.

– Arbetet har hela tiden präglats av en positiv anda, och en vilja att nå resultat, säger Johan Sangborn.

Debatt var starten

Etikkommittén kom till som följd av en debatt om de etiska reglerna i Advokatsamfundet våren 2005. Det handlade bland annat om reglerna om intressekonflikter, och hur de fungerade vid så kallade kontrollerade auktioner. I början av juni samma år beslutade Advokatsamfundets fullmäktige om en översyn av de Vägledande reglerna om god advokatsed. En arbetsgrupp fick uppdraget.

Arbetsgruppen, med namnet Etikkommittén, arbetade under 2006 och 2007 med en genomgång av de etiska reglerna och identifierade behov av förändringar. Samfundets ledamöter fick möjlighet att lämna synpunkter och diskutera Etikkommitténs förslag vid avdelningarnas årsmöten och vid 2007 års fullmäktigemöte. Det har även funnits ett diskussionsforum på Advokatsamfundets hemsida – där kan man dock konstatera att diskussionen varit mager. Förutom Johan Sangborn har också handläggaren Malin Wigelius bistått Etikkommittén i arbetet.

I oktober förra året slutredovisade Etikkommittén sitt uppdrag till Advokatsamfundets styrelse. Styrelsen behandlade Etikkommitténs förslag vid sammanträdet den 24 januari 2008, och presenterade efter mötet ett förslag till nya Vägledande regler om god advokatsed.

Samhällsrollen betonas

Utformningen av de nya vägledande reglerna om god advokatsed skiljer sig ganska mycket från de nu gällande. De är mer omfattande, och reglerna har kommenterats för att bli tydligare. Tanken är att kommentarerna ska vara ett levande dokument, som kan ändras om det till exempel kommer ett vägledande uttalande som belyser en fråga.

Medan de nuvarande reglerna inleder med att behandla advokatverksamhetens organisation och andra interna frågor tar förslaget avstamp i advokatens skyldigheter mot klienten och omvärlden. En ny portalparagraf, inspirerad av Rådet för advokatsamfunden i Europas, CCBE:s, Code of Conduct, tar upp vikten av en fri och självständig advokatkår och advokaternas roll i rättsstaten.

Etikkommittén lyckades inte enas om reglerna kring intressekonflikter och huruvida samtycke kan ”bota” en intressekonflikt. Kommitténs majoritet sa nej till detta. Men fyra av ledamöterna var av annan mening. När styrelsen sedan behandlade förslaget gick den på reservanternas linje. I sin kommentar till förslaget skriver styrelsen bland annat:

”Att en klient kan dispensera från sekretessintresset är klart och det finns även anledning att tilllåta berörda klienter att utöva inflytande i frågan om det allmänna lojalitetskravet skall förhindra advokaten från att ta ett uppdrag.”

Enligt den föreslagna regeln kan advokaten med klientens samtycke och förutsatt att hans tystnadsplikt inte äventyras, undantagsvis acceptera uppdrag trots en intressekonflikt.

Finns stora skillnader

Johan Sangborn ser inte de nya reglerna som något avsteg från Advokatsamfundets tidigare strikta hållning till intressekonflikter.

– Det här handlar framför allt om en kodifiering av det som anses gälla sedan tidigare, säger han, och fortsätter:

– Frågan om samtycke blir en del i advokatens bedömning av hela saken. Man kan aldrig komma ifrån den bedömningen.

Klientlojaliteten är ett av advokatkårens kärnvärden. Därför är intressekonflikter något som noga regleras i såväl CCBE:s som de nationella advokatorganisationernas etiska regler. Men just synen på verkan av ett samtycke från klienten skiljer sig åt mellan de europeiska advokatsamfunden. Det har delvis sin förklaring i advokatrollen. Det har också att göra med om klienten, som i Sverige, själv kan förfoga över sekretessen eller inte. I många jurisdiktioner är detta inte möjligt. I vissa länder godtas att advokaten företräder en klient, trots att det finns risk för informationsöverföring eller intressekonflikt, förutsatt att klienten fått ordentlig information och gett sitt samtycke. I Danmark och Finland är detta inte accepterat.

Styrelsens förslag skiljer sig från Etikkommitténs också på en annan punkt. Det handlar om vem som ska få bli delägare i advokatbyrån. Kommittén föreslog att anställda i ledande ställning skulle kunna erbjudas delägarskap, efter dispens från styrelsen. Regeln omgärdades med begränsningar. Bland annat skulle icke-advokater få äga högst tio procent av kapitalet och aktierna måste avyttras om delägaren lämnade tjänsten.

– Etikkommittén hade en liberal syn på ägandefrågan. Man ansåg att det framför allt på de större byråerna fanns ett behov av att släppa in nya kategorier som delägare för att kunna konkurrera om de bästa personerna för dessa tjänster, säger Johan Sangborn.

Men styrelsen ville begränsa kretsen av tänkbara delägare. I styrelsens förslag får bara icke-advokater som anställs som VD:ar bli delägare, efter dispens. Samtidigt föreslår styrelsen att det ska vara möjligt anställa en VD som inte är advokat, men endast efter tillstånd från samfundets styrelse.

Med den nya regeln närmar sig Sverige ett par av våra grannländer, där det redan är tillåtet att erbjuda delägarskap till andra än advokater. I England har man gått ännu längre. Enligt Law Societys regelverk kan inte bara anställda på byrån utan också externa finansiärer vara med och dela på vinsten från advokatbyrån.

Pactum de quota litis

Sedan de nuvarande etiska reglerna sattes på pränt har nya modeller för advokatarvoden kommit till. Förslaget till nya vägledande regler tar därför upp frågan om så kallade riskavtal, alltså att advokatens arvode bestäms som en andel av vad klienten vinner i målet.

Riskavtal i form av rena resultatsandelsavtal är som huvudregel inte tillåtna i styrelsens förslag. En advokat får som regel inte ingå arvodesavtal som ger rätt till en kvotdel av uppdragets resultat. Men om det finns särskilda skäl kan riskavtal vara acceptabla. Styrelsen nämner några sådana skäl i sina kommentarer. Det kan handla om mål med grupptalan, gränsöverskridande uppdrag där sådant arvode bestämts, eller om att klienten annars har svårt att få sin sak prövad.

Inte heller Rådet för advokatsamfund i Europa, CCBE, accepterar oreglerade riskavtal. Riskavtal anses medföra risker för oseriöst processande och att klientens intressen får stå tillbaka för advokatens vinst, till exempel genom att ombudet tackar nej till en förlikning för att kunna tjäna mer i målet. Detta hindrar dock inte resultatsandelsavtal om dessa är accepterade i den aktuella jurisdiktionen och står under kontroll av till exempel landets advokatsamfund.

Flera av Sveriges grannländer, liksom England, accepterar olika former av riskavtal under vissa förhållanden. I Tyskand har landets författningsdomstol ansett att det vore orimligt att ha ett absolut förbud mot så kallade resultatandelsavtal. Domstolen har menat att under särskilda omständigheter kan sådana avtal vara riktiga för att garantera enskilda medborgares ”access to justice”.

Förbjudet att snoka

Styrelsens förslag innebär en del andra nyheter i förhållande till de nuvarande skrivna reglerna. Ett ”snokförbud” införs, alltså ett förbud för advokaterna att ta del av information i ärenden på byrån som man inte arbetar med. Regeln får väl närmast ses som en kodifiering och utveckling av diskretionsplikten.

Advokaterna blir också skyldiga att ”ha en för sin verksamhet anpassad ansvarsförsäkring”. Det handlar alltså inte bara om de obligatoriska försäkringarna som advokaten måste ha, utan också om att om verksamheten så kräver teckna ytterligare försäkringar.

Reglerna om ”byråsmitta”, alltså att en intressekonflikt som berör en advokat på byrån ”smittar” alla andra på samma byrå mjukas upp en aning, i enlighet med ett tidigare avgörande från Disciplinnämnden. I de nya reglerna görs dels undantag för konflikter av personlig natur, dels för situationer när byråsmittan uppkommit vid en byråövergång, och den flyttande inte haft något med ärendet att göra. En biträdande jurist som går från en storbyrå ska alltså inte kunna smitta ner alla på den nya storbyrån i alla de ärenden som hon inte arbetat med.

En ny punkt har kommit till i listan över vad som är förbjudet att göra i relation till motparten: att skandalisera motparten eller hota att göra det.

– Det är bland annat Etikkommitténs och styrelsens sätt att markera att man inte ska prata illa om kollegerna i medierna. Man har gjort en markering av att det är olämpligt, även om disciplinnämnden inte kan ingripa på grund av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, förklarar Johan Sangborn.

Knäckfråga återstår

I frågan om intressekonflikter vid kontrollerade auktioner var styrelsen tydligt splittrad. I stället för att fatta ett majoritetsbeslut valde man att inte lägga fram något nytt förslag. Etikkommitténs majoritetsförslag, som förbjuder en advokatbyrå att företräda fler än en budgivare vid en kontrollerad auktion, finns kvar. Men styrelsen gläntar på dörren för en kompromiss genom att lämna prov på hur en regel om undantag från förbudet skulle kunna utformas (se separat artikel om reglerna för kontrollerade auktioner). Tomas Nilsson förklarar:

– I styrelsen finns delade meningar i frågan. Vi tyckte att man i detta skede skulle redovisa det och också lägga fram en möjlig utformning av en regel som medger att en byrå, i särskilda fall och under mycket specifika villkor, kan företräda flera klienter.

Kan träda i kraft 2009

Tomas Nilsson är stolt över styrelsens förslag.
– Det finns naturligtvis vissa svårigheter i att utforma regler som ska tillämpas av såväl mycket stora byråer som av enpersonsbyråer. Likväl visar det sig att ett sådant regelverk går att fastlägga. Vi kan konstatera att advokaternas kärnvärden är hållbara och ger en stabil grund för ytterligare regler för särskilda situationer, säger han.

Styrelsen har följt Etikkommitténs arbete under hela processen, och arbetat med sitt förslag vid tre styrelsemöten. Resultatet är ett i stort sett enhälligt förslag. Tomas Nilsson är en smula överraskad av advokatkårens stora intresse för etikfrågorna.

– Det har visat sig att detta – trots allt ganska tunga och komplicerade – arbete har engagerat en rätt stor del av kåren. Det har märkts på alla inlägg och synpunkter på hearings och i andra sammanhang, säger han.

Nu ska styrelsens förslag och exemplet på hur en undantagsregel för kontrollerade auktioner skulle kunna se ut redovisas vid lokalavdelningarnas årsmöten och på fullmäktige i juni, innan styrelsen fattar beslut om de nya reglerna under hösten. Om allt går enligt planerna kan det nya regelverket träda ikraft den 1 januari 2009.

Tomas Nilsson betonar att det nu gäller att finna en lösning som innebär att kårens kärnvärden inte överges, samtidigt som man uppfyller stadgarnas föreskrift att verka för ett enat samfund.

– Mot den bakgrunden bör vi mycket noggrant lyssna till varje argument som förs fram och inte utesluta att en sträng undantagsregel och dispensregel skulle kunna utgöra en godtagbar kompromiss i denna fråga. Styrelsen ska diskutera detta vidare. Min förhoppning är att styrelsens ledamöter också i detta avseende gemensamt kan komma fram till en bra lösning, säger Tomas Nilsson.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Annons
Annons