search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Diskussion om gemensam högsta domstol

Kan en gemensam högsta domstol stärka domstolarnas ställning och skapa en mer enhetlig rättsbildning? Eller blir den bara stor och svårhanterlig? Meningarna var delade när några av landets ledande jurister diskuterade frågan vid ett seminarium.

Både ”praktiker” och forskare var med när Redaktionskommittén för utgivande av en festskrift till Johan Hirschfeldt inbjöd till seminarium i Svea hovrätts Stora Rummet den sista januari. Rubriken för diskussionen var En gemensam högsta domstol – lever frågan?

Att den lever och diskuteras visade de engagerade inläggen vid seminariet. Däremot skrivs det inte mycket vare sig för eller emot en sammanslagning mellan HD och Regeringsrätten, konstaterade Regeringsrättens ordförande Sten Heckscher.

En av de akademiker som reflekterat över en sådan reform är Torbjörn Andersson, professor i processrätt vid Uppsala universitet. Han inledde seminariet med att redovisa fördelar och problem med dagens parallella domstolssystem, och konstaterade att de dubbla systemen ibland ger motsägelsefulla resultat. Att den allmänna domstolen och förvaltningsdomstolen anger olika domskäl i en fråga kan man leva med. Men när en domstol beslutar att A är skyldig att återbetala en miljon till B, och den andra domstolen nästan samtidigt kommer fram till att A inte behöver betala tillbaka pengarna blir det problem. Förutom att situationen blir ohållbar för parterna kan sådana motstridigheter också minska allmänhetens tilltro till rättsväsendet, ansåg Torbjörn Andersson.

För att undvika motstridiga domslut behöver vi fler instrument än dem som finns idag. Ändå är det inte säkert att de räcker till, påpekade Torbjörn Andersson. Å andra sidan innebär en alltför stor harmonisering mellan de olika typerna av processer att vi går mot en enda domstolsordning.
– Risken är att den blir alltför generell, sa Andersson, och konstaterade att en sammanslagen högsta domstol kanske är vad som behövs för att skapa en rimlig nivå av enhetlighet.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg ansåg att en sammanslagning av de båda domstolarna skulle bidra till att stärka den dömande makten.
– Kanske kan domstolarna då bli den tredje statsmakten som i många andra länder, sa Ramberg, som konstaterade att domstolarnas rättsskapande roll blir allt viktigare med europeiseringen och det allt snabbare lagstiftningsarbetet.

– En högsta domstol skulle få större tyngd och ett betydande symbolvärde. Den skulle också gynna en stärkt normprövning och förbättra möjligheterna att hävda konstitutionella intressen, såväl nationellt som internationellt, fortsatte hon.

– Jag förstår skälen till en sammanslagning, men är skeptisk. Krockarna mellan rättsordningarna är enligt min erfarenhet varken särskilt vanliga eller särskilt allvarliga, sa Regeringsrättens ordförande Sten Heckscher i sitt inlägg.

Enligt Heckscher överväger i stället argumenten mot en sammanslagning. Ett av dem är den enorma bredd som en sammanslagen domstol skulle behöva ha.
– Redan idag ställs höga krav på domarna, och det är väldigt stor bredd på den kunskap som behövs inom respektive domstol, sa han och konstaterade att trenden i domstolsvärlden idag går mot allt större specialisering.

En samlad högsta domstol skulle bli mycket stor. Det skulle bli en svårmanövrerad enhet med en enorm mängd mål att hantera, fastslog Sten Heckscher. Dessutom skapar omorganisationer problem i sig.

Sten Heckscher liknade en sammanslagning vid ett giftermål.
– Om man väljer bröllop måste man välja rätt tidpunkt, och man ska gifta sig för att båda vill det för att det ska bli ett lyckligt äktenskap, sa han.

En förutsättning för äktenskaplig lycka i en sammanslagen högsta domstol skulle enligt Heckscher bland annat vara att båda domstolarna arbetat bort sina överbalanser.

Johan Hirschfeldt avslutade diskussionen om en gemensam högsta domstol. Han konstaterade att han under sin tid som domare upplevt en rad mål som fått honom att fundera över om inte rättsordningarna borde slås samman.
– Det finns ett antal gränsfall där det kan gå snett med de parallella systemen idag, och de blir fler, sa han, och fortsatte:
– Behovet av att hålla ihop praxis talar för en sammanslagen högsta domstol. Jag tror att rättsbildningen skulle bli tydligare då.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons