search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Upphovsrättsskyddet ställs mot integriteten

Samtidigt som många unga tycker det är helt okej att ladda ner filer från nätet pågår ett intensivt arbete för att förstärka upphovsrätten på internet. Men remissinstanserna är mycket splittrade, och inte ens regeringspartierna tycks kunna enas om de föreslagna förändringarna.

Under sommaren och hösten 2007 presenterades två olika utredningar med syfte att stärka upphovsrätten, inte minst på internet. Den så kallade Renforsutredningen väckte mycket uppståndelse när den skickades ut på remiss i september. Det som fick uppmärksamheten var främst utredarens, hovrättslagman Cecilia Renfors, förslag om att internetoperatörer ska kunna åläggas att säga upp abonnemang som använts för att, upprepade gånger och i stor skala, kränka upphovsrätten. Cecilia Renfors tycker att flera av kritikerna misstolkat förslaget. Dessutom missar diskussionen alla andra åtgärder för att komma till rätta med den olovliga fildelningen som behandlas i utredningen, och som är lika viktiga.
– Jag tror inte att någon enskild del kan lösa problemet. Det måste till många delar för att åstadkomma en förändring, säger Renfors.
I utredningen fokuserar hon mycket på behovet av att sprida information.
– Det gäller att upplysa om vad som är tilllåtet och inte tillåtet. Det är ju inte förbjudet att fildela material om rättighetsinnehavarna gått med på att det får spridas på detta sätt, och det är ju viktigt att komma ihåg. Det är alltså inte nerladdningen eller fildelningen i sig som är omoralisk eller olaglig, utan det handlar om att den som har rättigheterna bestämmer om hur det ska spridas, betonar Renfors.

Hon trycker också på behovet av mer lättillgängliga alternativ för laglig nerladdning, alltså mer användarvänliga webbutiker där man kan tanka ner filmer och musik utan krångel.

Det omdiskuterade förslaget om att internetoperatörerna ska ges i uppdrag att säga upp fildelare är ett sätt att försöka få olika aktörer att ta sitt ansvar, säger Cecilia Renfors.
– Operatörerna är de som står för verktyget för den olovliga fildelningen, de ska också ta ett ansvar för att det de tillhandahåller inte ska fortsätta att användas för olovlig verksamhet. Den skyldigheten har vi i andra sammanhang. Om man till exempel äger en restaurang får man inte blunda för om gästerna ägnar sig åt olaglig verksamhet, säger Cecilia Renfors i en liknelse.

Fara för integriteten?

Men remissinstansernas meningar om förslaget är delade. Musik-, film-, och förlagsbranschens organisationer säger ja, medan flera tunga instanser, som Datainspektionen, Konkurrensverket, Post- och telestyrelsen och Advokatsamfundet avstyrker Renfors förslag. De anser det tveksamt att enskilda företag ska ägna sig åt myndighetsliknande uppgifter. Flera av dem som är negativa har också uppfattat författningsförslaget som att internetleverantörerna ska få i uppgift att övervaka vad som sker på nätet och på egen hand stänga av dem som begår lagbrott. Detta är inte förenligt med den personliga integriteten, anser bland andra Datainspektionen.

Cecilia Renfors tycker diskussionen som blivit i medierna är överdriven.
– Jag ser ju inga allvarliga risker. Men det gäller att komma ihåg att jag inte har föreslagit att de ska ha någon övervakningsskyldighet, utan bara att de ska agera när någon påtalar för dem att det förekommer olaglig uppladdning. Sedan måste ju en lagstiftning om den genomförs göras så att man beaktar rättssäkerhetsaspekten, säger hon.

Och professor Jan Rosén håller med.
– Det blir i speciella situationer, nämligen när man konstaterar att det begåtts grova brott, som abonnemang kan stängas av. Det tycker jag inte är mycket att moralisera över. Telefonbolagen har sedan länge självmant sagt upp abonnenter som missbrukar anslutningen, till exempel den som ägnar sig åt hets mot folkgrupp, bedrägeri eller telefonterror. I det här fallet handlar det inte om vars och ens integritet, och absolut inte om att spana på folk i allmänhet i förebyggande syfte, poängterar han.

Ifrågasatt eg-direktiv

Under sommaren, något före Renforsutredningens betänkande, kom departementspromemorian Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Förslagen i den syftar till att implementera ett EG-direktiv, det civilrättsliga sanktionsdirektivet.

Mottagandet har även här varit blandat. Kritiken riktar sig framför allt mot förslaget om att rättighetsinnehavare ska få ta del av IP-adresser som kan avslöja identiteten på den som begår intrång i upphovsrätten och övriga immateriella rättigheter. Datainspektionen avstyrker, medan bland andra Advokatsamfundet och Svea hovrätt i huvudsak är positiva.

Samtidigt har själva grunden, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, ifrågasatts av en av EG-domstolens generaladvokater. Det är en spansk domstol som vänt sig till EG-domstolen med begäran om ett förhandsavgörande.

I Spanien måste internetleverantörer redan nu lagra uppgifter så att de senare kan användas för att belägga intrång i immateriella rättigheter. En sammanslutning av upphovsrättsinnehavare begärde i domstol att få ta del av dessa uppgifter för att driva en process mot dem som inkräktat på rättigheterna. Domstolen sa ja, men internetoperatören överklagade beslutet. Enligt spansk lag får sådana uppgifter nämligen bara lämnas ut i samband med förundersökning om brott, alltså inte i tvister.

EG-domstolens generaladvokat Juliane Kokott gick på internetoperatörens linje. Enligt hennes bedömning strider kraven på att uppgifter lämnas ut till upphovsrättsinnehavare mot andra EG-direktiv, bland annat det så kallade Dataskyddsdirektivet.

EG-domstolens dom var planerad att komma före årsskiftet 2007–2008, men är i skrivande stund ännu inte meddelad. Domen kan förstås påverka vad som händer med sanktionsdirektivet i Sverige.

Frågor som splittrar partierna

Med sina utredningar driver regeringen på för att förstärka skyddet för upphovsrätten på internet. Samtidigt vill vissa inom rege-ringspartierna gå i rakt motsatt riktning. Sju moderata riksdagsmän begärde i en debattartikel i Expressen den 3 januari att fildelningen ska släppas fri. Det är enda sättet att undvika ett kontrollsamhälle där femtonåringen som laddat hem en Britney Spears-låt dras inför rätta av Antipiratbyrån, skriver debattörerna bland annat.

De sju debattörerna tycks inte stå ensamma i riksdagen. I en enkät gjord av Dagens Nyheter säger fyra av riksdagspartierna direkt nej till Renfors förslag om att stänga av internetanvändare. De övriga, socialdemokraterna, kristdemokraterna och moderaterna svarade att de ännu inte tagit ställning till förslaget.

Undersökningen visar på lite starkare stöd för att användares IP-adresser ska kunna lämnas ut. Moderaterna är för förslaget, socialdemokraterna, folkpartiet och kristdemokraterna har när frågan ställs ännu inte tagit ställning. Centern, vänsterpartiet och miljöpartiet säger nej.

De allra flesta ungdomsförbunden vill legalisera den icke-kommersiella fildelningen, en linje som också drivits från Dagens Nyheters ledarsida. 

Ulrika Brandberg & Tom Knutson

Fakta/civilrättsliga sanktionsdirektivet
EG:s civilrättsliga sanktionsdirektiv (direktiv 2004/48/EG) antogs i april 2004. Direktivet gäller för alla immateriella rättigheter, bland andra upphovsrätt, patenträtt och varumärkesrätt, och syftar till att skapa en likartad nivå för det immaterialrättsliga skyddet i EU.

I departementspromemorian Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område (Ds 2007:19), som överlämnades i juli 2007, föreslås hur direktivet ska implementeras i Sverige.
Utredningen föreslår bland annat att internetoperatörer vid vite ska kunna föreläggas att lämna information om IP-adresser som använts för intrång i immaterialrätten till rättighetsinnehavare och deras organisationer. Domstolarna ska också få möjlighet att ålägga den som begått intrång att publicera eller på annat sätt sprida information om domen när någon dömts för ett intrång.

Fakta/Det här är renforsutredningen
Utredningen om upphovsrätten på Internet tillsattes av regeringen i augusti 2006. Hovrättslagman Cecilia Renfors utsågs till utredare.

I september 2007 presenterades utredningens förslag i departementspromemorian Musik och film på Internet – hot eller möjlighet? (Ds 2007:29). Cecilia Renfors föreslår där bland annat att internetoperatörer vid vite ska kunna åläggas att säga upp ett Internetabonnemang som används för allvarliga och upprepade intrång i upphovsrätten. Renfors vill också skapa en ny referensgrupp med uppgift att sprida information om upphovsrätten. Gruppen ska dessutom diskutera hur de lagliga alternativen för nerladdning på nätet kan utvecklas. Promemorian innehåller också en grundlig genomgång av rättsläget och presentation av de användarundersökningar som gjorts.

Annons
Annons