search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Medieforskare vill gjuta mod i unga kvinnor

Kvinnliga ledare talar mer än män om det privata, men det slår tillbaka mot dem själva. Det konstaterade medieforskaren Madeleine Kleberg vid Hildarymötet i Stockholm den tredje december.

– Om jag vore mediekonsult skulle jag ge ett gott råd till kvinnliga ledare: Håll inne med det privata! Ge inte medierna en möjlighet att komma tillbaka och slänga det i ansiktet på dig, sa Madeleine Kleberg som talade inför en stor skara kvinnliga jurister vid Hildarys decembermöte i Stockholm.

Madeleine Kleberg är docent, medieforskare och lärare vid Institutionen för medier och kommunikation vid Stockholms universitet. Hon talade under rubriken ”Ledare i blåsväder – mediernas privatisering av kvinnor”.

Egentligen är Madeleine Kleberg inte alls förtjust i det goda rådet om att tiga om det privata.
– Jag tycker att det är sorgligt. Kvinnliga politikers ambition att fästa medvetenhet på missförhållanden inom familjesfären, frågor som historiskt sett undanhållits offentligheten, är ett viktigt arbete, sa hon.

Klebergs intresse för mediebilden av kvinnor i ledande positioner väcktes av en artikel om fallet Anita Hill och Clarence Thomas i USA. Clarence Thomas skulle 1991 utses till domare i USA:s högsta domstol. Hans tidigare student och kollega Anita Hill vittnade då i ett senatsförhör om hur han utsatt henne för sexuella trakasserier tio år tidigare. Hills vittnesmål fick flera andra kvinnor att träda fram och berätta om liknande erfarenheter.

Trots att Thomas var den anklagade har statsvetaren Nancy Fraser visat att medierna glorifierade honom. I medierapporteringen blev Anita Hill den skyldiga, den som gjort fel. Studien väckte många tankar hos Madeleine Kleberg.
– Jag började fundera över vad som händer när kvinnor träder ut i offentligheten från en mindre synlig position, sa hon vid Hildaryträffen.

Kvinnor privata, män politiska

Madeleine Kleberg har intresserat sig för några fall där kvinnliga politiker hamnat i mediestormen: Mona Sahlin som köpte blöjor och choklad på regeringskortet, Maria Borelius som anlitat en ”svart” barnflicka, Gudrun Schyman som hängdes ut på en löpsedel otillständigt sammankopplad med en tidigare makes filmarbete. Fallen visar på ett typiskt drag i mediernas rapportering om kvinnor med makt, menade Madeleine Kleberg.
– Kvinnor domesticeras och placeras i familjelivet av medierna, sa Madeleine Kleberg.

Detta märks bland annat i den klassiska frågan till kvinnliga ledare: hur klarar du både familjeliv och arbete?
– Jag menar att medierna bidrar till ett särartstänkande. Politik och kvinnlighet konstrueras som varandras motsatser. Politik betraktas inte som en kvinnlig uppgift, och traditionellt kvinnliga områden betraktas inte som politiska, utan som privata.

Madeleine Kleberg konstaterade att kvinnorna i nyhetssändningarna utgör ungefär 25 procent av de intervjuade personerna. Dessutom har män och kvinnor i stor utsträckning olika roller när de intervjuas. Män får uttala sig som experter, kvinnor representerar så kallade vanliga människor.

Madeleine Klebergs åhörare vid Hildarylunchen ville dock inte gå därifrån enbart nedslagna. Vad kan vi göra åt det, frågade en deltagare.
– Mer forskning, svarade Kleberg, som konstaterade att hon som forskare talar i egen sak när hon säger det.
– Ökad medvetenhet om mediernas arbetssätt, och att försöka obstruera det arbetssättet, fortsatte hon.

Den sneda könsfördelningen på ledande positioner går igen överallt i samhället, så också på universitetet. Men Madeleine Kleberg försöker påverka på sin institution.
– Jag försöker gjuta mod i och visa de unga kvinnorna att det handlar om strategier och självförtroende. Och när fler kvinnor får makt över sin egen arbetssituation och att förändra den tror jag ändå att det blir bättre.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons