search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Hoten mot rättsväsendet allt värre

Den 4–5 december hölls Svensk Juriststämma i Göteborg 2007. Jurister från när och fjärran medverkade på årets stämma där Advokatsamfundet arrangerade ett av huvudseminarierna. Hoten mot rättsväsendet blir allt allvarligare. För att vända utvecklingen måste flera insatser göras från rättsväsendets aktörer. Mer samarbete mellan myndigheterna är ett måste. Det var en gemensam uppfattning bland deltagarna vid det seminarium som Advokatsamfundet arrangerat.

Våldsamma attacker och direkta och indirekta hot mot rättsväsendets representanter, vittnen och målsägande. Näringsidkare som utpressas. Kriminella gäng, inte minst mc-gäng, som blir mer och mer aggressiva.

Deltagarna på Advokatsamfundets seminarium ”Hoten mot rättssäkerheten - hur möter vi dem?” beskrev på olika sätt en pågående utveckling som leder mot en ökad brutalisering och med större faror för dem som arbetar inom rättsväsendet. På sikt riskerar tilltron till rättsväsendet att undergrävas om den pågående utvecklingen inte bryts. Rättsväsendet som är själva förutsättningen för samhällets existens.

Länskriminalchef Klas Friberg beskrev hur den så kallade systemhotande brottsligheten i rättsväsendet i Västra Götaland ökar och breder ut sig allt mer.
– Var tredje krog i Göteborg har varit utsatt för utpressning, berättade han.

Riksåklagare Fredrik Wersäll bekräftade bilden att hot mot vittnen blir allt vanligare och menade att problemen med hot märks särskilt tydligt bland de unga, som allt oftare inte vågar vittna, på grund av hot från ungdomsgäng.
– Det bildas en allmän uppfattning av att det är farligt att vittna - även om det inte är så. Detta är en farlig utveckling, sade Wersäll.

Presidenten för Hovrätten i Västra Sverige Gunnel Wennberg menade att säkerheten i domstolarna måste höjas. Hon såg till exempel gärna att det installerades permanenta larmbågar.

Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén poängterade att de vanligaste incidenterna inträffar i vanliga tvistemål och migrationsmål och alltså inte i medialt uppmärksammade mål som handlar om våldsbrott.

Tre av fyra hot kommer från enskilda personer. Den organiserade brottsligheten svarar för den återstående delen, berättade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg som var moderator för det välbesökta seminariet.

Ramberg påpekade även att cirka fyra procent av statsbudgeten går till rättsväsendet. Hon frågade om den siffran borde vara högre.

Advokatsamfundets ordförande Thomas Nilsson betonade att det finns en enskild och gemensam faktor för den pågående utvecklingen nämligen resursbristen i rättsväsendet.

Vem hotar?

Ett problem för domstolarna, enligt Gunnel Wennberg, är att de lider brist på kunskap om vilka personer det är som hotar. Hon efterlyste ett ökat samarbete mellan rättsväsendets aktörer om personer som kan vara potentiellt farliga.

Fredrik Wersäll berättade hur man på olika sätt försöker arbeta för att enskilda åklagare ska undvika att utsättas för risker och hot. Inom åklagarväsendet funderar man för närvarande även på att ge åklagarna ett slags grundskydd för att göra det svårare att kartlägga dem. Idag är det synnerligen enkelt att kartlägga personer.

Wersäll ansåg dock att det inom rättsväsendet råder stora skillnader i medvetenhet om dagens hotbild.
– Det råder en påfallande naivitet i domstolarna, sade han och tillade att det är domstolarna som har arbetsmiljöansvaret och huvudansvaret för säkerheten i rätten.

Wersäll beskrev även hur det redan idag kan vara svårt att få åklagare att åta sig viss mål där det råder en förhöjd risk.

Manade till försiktighet

Thomas Rolén sade att det sedan länge är känt att Domstolsverket vill ha färre och större tingsrätter, men att politikerna håller emot och inte vill driva på en sådan utveckling. Han beskrev de stora satsningar som genomförs runt om i landet. Den nyligen inledda reformen ”En modernare rättegång” leder också förhoppningsvis till en ökad rättssäkerhet eftersom vittnesmålen spelas in på video.

Tomas Nilsson manade till försiktighet med att tolka siffror och enskilda händelser. Även tidigare har det förekommit angrepp mot åklagare, till exempel från den så kallade bombmannen. Nilsson menade att visst kan det vara klokt att ha vissa riktade åtgärder när det finns skäl till det. Däremot avvisade han bestämt allmänt riktade åtgärder för att höja kontrollen eftersom det leder till minskad insyn och offentlighet.
– De allra flesta rättegångar går bra. I några enstaka finns en förhöjd risk, sätt in resurserna där, sade han.

Polisen beskrev hur de kriminella i första hand inte ger sig på företrädare för rättsväsendet. I stället riktar de in sig på vittnen som har sämre skydd och är lättare att skrämma.

Åtgärderna

Hur ska då hoten mot rättsväsendet bemötas? Åklagarna har anställt en säkerhetschef. Dessutom ska ledningen för åklagarna bege sig ut på en studieresa, som Fredrik Wersäll beskrev det, ”till framtiden” till länder som Tyskland och Nordirland. Syftet är att lära sig hur man i dessa länder som plågats svårt av våld har agerat för att höja säkerheten för rättsväsendet.

Tomas Nilsson betonade att det är viktigt att inte demonisera frågeställningen och menade att kommunikation och bemötande borde vara ledord i hur man ska arbeta. En uppfattning som delades av flera deltagare.

Den dåvarande rikspolischefen Stefan Strömbergs förslag att skapa ett svenskt FBI möttes inte av någon större entusiasm bland paneldeltagarna. De flesta förordade i stället ett fördjupat samarbete och samverkan mellan olika myndigheter.

Medierna är och har varit en viktig motor i att driva på utvecklingen mot en alltmer uppstressad stämning i rättsväsendet, påpekade flera paneldeltagare. Men medierna har inte alltid tagit sitt ansvar, dessutom är arbetssättet sådant att det blir en fokusering på enskilda inidivider, både bland kriminella och myndigheters representanter.
– Medierna demoniserar och heroiserar, sammanfattade Thomas Rolén.

 Klas Friberg betonade också internets betydelse för hur unga hämtar sin information idag.

Tom Knutson

Annons
Annons