search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Färre konkurser men god lönsamhet

Under 90-talets kris syntes de överallt, konkursförvaltarna. Med runt 20 000 konkurser om året drunknade advokater med insolvens som specialitet i arbete. Nu är det betydligt lugnare. Några av de stora affärsjuridiska byråerna har lagt ner sina insolvensavdelningar för att koncentrera sig på annat. Hur går det egentligen för konkursförvaltarna idag? Bra, visar det sig när Advokaten frågar.

Advokat Stefan Lindskog beskriver sitt tidiga 90-tal på det här viset:
– Fram till 1990-talet gick det upp och ner ibland om vartannat. Men sedan exploderade det på 90-talet. Det blev osannolikt mycket. Vi hade aldrig tid med företagsrekonstruktioner då. Allting var tvunget att gå så fort som det var möjligt. Det var kirurgiska ingrepp. Man skar ut det som hade överlevnadsförmåga och planterade det på rätt sätt. Resten la man i en låda för att avveckla när man hann, berättar han.

I dagens goda konjunktur är det lugnare. Men visst finns det arbetsuppgifter och pengar att tjäna.
– Det beror på advokaten själv, hur mycket man kan ta betalt och hur mycket man får betalt. Men det är inte olönsamt. Vi har ju inga egentliga kundförluster. Staten står ju som garant för konkursarvodena, säger advokat Hans Elliot, som samtidigt tror att lönsamheten är sämre i storstäderna än ute i småstäderna, eftersom storstäderna har betydligt fler småkonkurser.

Konkursförvaltare får sitt arvode bestämt av tingsrätten. I småkonkurser finns en fast taxa, men i övrigt är det upp till advokaten själv att komma med anspråk och motivera dess skälighet. Arvodena granskas av Tillsynsmyndigheten i konkurs, en del av Kronofogdemyndigheten.

Advokat Guy Lofalk har inriktat sig särskilt på företagsrekonstruktioner. Lönsamheten är god, säger Guy Lofalk, den kan mycket väl jämföras med andra specialiserade affärsadvokaters. Hans byrå får fler erbjudanden om uppdrag än vad de hinner med att ta.

Egenskaper

I Advokatsamfundets matrikel finns 95 advokater som uppgett konkursförvaltning som inriktning. Rekonstruktörerna är färre, 22 stycken. De båda grupperna sammanfaller i rätt stor utsträckning, det är samma advokater som sysslar med de olika insolvensförfarandena. En överväldigande majoritet är män.

Men vad krävs då för att bli en bra konkursförvaltare?
– Ska man peka på något enskilt så är det förmågan att fatta snabba beslut på beslutsunderlag som inte är fullgoda. Det går så fort och det gäller att handla snabbt, svarar Stefan Lindskog.

Hans Elliot betonar vikten av organisation och kontakter för att lyckas.
– Det krävs en viss utvecklad organisation för att få förtroendet som konkursförvaltare. Men måste ha en viss kontorsorganisation till exempel. Det krävs kompetens i rätt många ämnen, arbetsrätt, straffrätt, företagsrätt, you name it, eller kontakter med andra som har det, säger han.

Konkursförvaltaren har stor egen makt att fatta beslut. Rekonstruktören å sin sida måste vara mer av en lagspelare, menar Guy Lofalk. Integritet och kommunikation är nyckelord för att lyckas.
– För att vara en bra rekonstruktör är det nödvändigt att ha konkursförvaltarbakgrund men det är definitivt inte tillräckligt. Som rekonstruktör måste du trivas med ett rörligt mål. Du måste vara med i affären, du måste vara mer flexibel. Det ställer högre krav på kunskaper inom affär och balansräkningar, säger Lofalk.

Konkurrens

Konkursförvaltare och rekonstruktörer utses av tingsrätterna. Hur utnämningen går till och vilket urval rätten utgår från varierar. Svaren på frågor om listor och hur rätten ser på önskemål från parterna i en konkurs eller rekonstruktion blir ganska svävande.
– Det är väldigt olika i olika delar av landet. Här i Göteborg lottar man som regel från listan av dem som har förtroendet som förvaltare. I andra delar av landet tittar man på om sökande borgenär har föreslagit någon. Ibland ser ju förslagen ut att komma från gäldenären. Men det är lite olika, konstaterar Hans Elliot.

Det finns inga formella krav på att konkursförvaltaren eller rekonstruktören måste vara advokat, även om förarbetena nämner just affärsadvokat som lämplig bakgrund. I praktiken finns det nästan ingen som kan konkurrera om uppdragen. Men Hans Elliot nämner en aktör som gör det.
– Ackordcentralerna. De rider på det faktum att folk inbillar sig att de är någon form av myndighet. Det är ju ingen villfarelse som Ackordcentralerna själva vill ta ur folk. Tyvärr uppfattas de nu som auktoriteter på konkurserier, säger han.

Ackordcentralen är ett företag med kontor på sex platser i landet. De 50 medarbetarna är företrädesvis jurister och ekonomer men har inga krav på sig att följa Advokatsamfundets etiska regler. I övrigt fungerar de som vilken advokatbyrå som helst med inriktning på obeståndsrätt.

Ny marknad

Konkurrensen om uppdragen är inte alltför stor, alltså. Men kan advokaterna hitta några nya marknader att erbjuda sina kunskaper på? Ja, svarar Guy Lofalk. Hans byrå har fullt upp.
– Den här typen av juridik som vi ägnar oss åt är bredare än konkursen. Vi rör oss uppåt i näringskedjan, kommer in tidigare. Vi ägnar oss inte endast åt formella rekonstruktioner utan också åt informella rekonstruktioner, out of court, förklarar han, och betonar att man som rekonstruktör måste kunna hela fältet från konkurser till formella rekonstruktioner.

Hans Elliot tycker att konkursförvaltarnas kunskaper borde tas bättre tillvara.
– Det förvånar mig att bankerna inte är mer intresserade av konkursförvaltare. En konkursförvaltare är expert på hur det ser ut när det går åt skogen, han är expert på hur man inte ska göra. Vid kreditgivning vet vi hur säkerheterna fungerar. Jag tror att man många gånger skulle vinna på att ta in den kompetensen inom kreditgivningen.

Återväxt

Lagmannen vid Gotlands tingsrätt, Mikael Mellqvist, har höga tankar om de svenska advokaternas kompetens på konkursområdet.
– Vi har en jäkla bra kader av konkursförvaltare. Den ska vi värna om. Generellt sett har vi en kår som håller en hög standard, även vid en internationell jämförelse, säger han.

En titt i Advokatsamfundets matrikel visar att en stor del av konkursförvaltarna och rekonstruktörerna är födda på 40-talet. Men det finns en återväxt; en och annan 60-talist och till och med någon ännu yngre finns med på listan.

Guy Lofalk tycker att han möter ett intresse för sin specialitet.
– Till min stora förtjusning har jag märkt att det finns ett intresse bland unga jurister att arbeta med hela fältet. Särskilt bland dem som inser att arbete med företagsrekonstruktioner är mer än att bara ägna sig åt insolvensrätt, säger han.

  • FAKTA/En starkare företagsinteckning
    Förmånsrättsordningen, alltså i vilken ordning olika borgenärer ska få betalt, ändrades senast 2004. Då minskades underlaget för långivare med företagsinteckning från alla tillgångar i konkursboet (sedan bland annat konkurskostnaderna är betalade) från 100 till 55 procent. Det blev därmed mindre utdelning till bankerna och mer till oprioriterade borgenärer. Samtidigt avskaffades statens förmånsrätt för skattefordringar.
    Redan när förslaget kom varnade företagarorganisationerna för att det skulle bli svårare och dyrare för företag att få låna pengar. Mycket talar också för att det har blivit så. Lagmannen Mikael Mellqvist har därför på regeringens uppdrag utrett en förändring av förmånsrätten.
    I sitt betänkande föreslår Mellqvist att företagsinteckningens förmånsrätt höjs till 75 procent. Samtidigt ska statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti avskaffas.
    Mikael Mellqvists förslag remissbehandlas nu. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.
    SOU 2007:71 En starkare företagsinteckning

Källor: Konkurs och företagsrekonstruktion
Dir. 2007:29
Prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion
SOU 1999:1 Nya förmånsrättsregler
SOU 2007:71 En starkare företagsinteckning
Mellqvist, Mikael: Obeståndsrätten, Norstedts juridik 2005
Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet i Sveriges hemsida, www.rekon.nu
Ackordcentralens hemsida, www.ackordcentralen.se

Annons
Annons