search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärende 14

Ersättning utöver försäkringsgivarens ersättningsnorm. Erinran tilldelad.

Bakgrund
Den biträdande juristen B har biträtt X AB, vilket bolag bedriver förmedling av tolktjänster och översättningar med mera, i rättegång mellan X AB och Z. I målet träffades den 5 april 2006 förlikning, varigenom Z ålades att till X AB utge skadestånd med 775 000 kronor, att insättas på advokatbyråns klientmedelskonto. Förlikningen stadfästes av tingsrätten.  Medlen insattes på nämnda konto.

Anmälan
X AB har i anmälan, som inkommit till Advokatsamfundet den 31 juli 2007, anfört: När målet avslutats och medlen insatts på advokatbyråns klientmedelskonto frågade B hur de inbetalade medlen skulle fördelas mellan X AB och honom. Han hade i faktura debiterat X AB för 123,4 timmars arbete á 1 029 kronor, eller alltså totalt 158 723 kronor, varvid han angett att förskott erhållits med 45 000 kronor. Något utöver detta hade inte tidigare krävts. X AB fick nu av B veta att denne utöver totalbeloppet enligt fakturan hade krav på att av den till X AB i förlikningen fastställda summan å 775 000 kronor erhålla ytterligare 300 000 kr jämte mervärdesskatt med 75 000 kronor, något som B ansåg skäligt. Sammanlagt skulle alltså B i detta mål erhålla 533 723 kronor. B angav vid tillfället att det är brukligt att en advokatfirma erhåller del av utdömt skadestånd beroende på storleken av detta. X AB frågade om det var fråga om någon sorts bonussystem, men B svarade att så inte var fallet och tillade att han inte skulle ha krävt beloppet 375 000 kronor om X AB hade förlorat målet. Vid de fortsatta diskussionerna i frågan började B kalla de 375 000 kronorna för ”arvode enligt avtal”. X AB förnekar att något sådant avtal träffats. X AB menar att B är berättigad till ersättning endast för utfört arbete enligt den nämnda fakturan och anser att hans agerande strider mot god advokatsed. X AB har utan resultat krävt att av B återfå 375 000 kronor.

Advokatens yttrande
A (B:s principal) har anfört: Han bestrider att advokatbyrån genom B förfarit i strid med god advokatsed. Det förnekas att B betingat advokatbyrån arvode som en i förväg överenskommen del av utfallet i målet, om nu detta ens påstås. Däremot har han sagt att det är brukligt att klientmedel och oreglerade upparbetade arvoden redovisas i ett sammanhang.  Det från skadeståndssumman avräknade arvodesbeloppet motsvaras inte av och var aldrig avsett att motsvara någon procentsats av någon av förlikningsavtalets delar. – B har med X AB:s ställföreträdare omgående efter målets avslutande den 7 april 2006 ingått en muntlig överenskommelse om skäligt arvode, som därefter avräknats från de medel som för X AB:s räkning mottagits som klientmedel. Det hade enligt B funnits goda skäl att avvakta utgången i målet, innan man slutligen bestämde ett skäligt arvode, baserat på utgången i målet, ärendets svårighetsgrad, kvalitén på nedlagt arbete, nedlagd arbetstid, ärendets långvarighet, X AB:s betalningsförmåga med flera omständigheter. Då överenskommelsen träffades frågade B X AB:s ställföreträdare vilket belopp denne kunde anse som skäligt arvode, men X AB:s ställföreträdare avstod från att nämna något belopp. B föreslog då 300 000 kronor, och X AB:s ställföreträdare accepterade detta belopp, varpå de tog i hand som bekräftelse på överenskommelsen. Detta händelseförlopp kan delvis bekräftas av en person vid namn Y, som var närvarande vid tillfället och hörde en diskussion mellan X AB:s ställföreträdare och B, som gällde storleken av ”den avräkning som skulle ske mellan det kontanta skadestånd X AB just erhållit från Z och det arvode som skulle avräknas från detta skadestånd”. Enligt Y träffades en uppgörelse i frågan och X AB:s ställföreträdare och B skakade hand som bekräftelse på sin uppgörelse, men Y kan inte minnas vilket belopp uppgörelsen gällde. – B sammanställde den 10 april 2006 – olyckligtvis feldaterad men i realiteten avgiven efter den nämnda överenskommelsen om skäligt arvode – en redovisning enligt rättsskyddsvillkoren av sitt arvode. Denna slutade på totalbeloppet 158 723 kronor. Vid sammanträde den 11 april 2006 med X AB genomgicks denna redovisning, varvid B framhöll att det inte var fråga om ett oreglerat betalningskrav. Efter denna redovisning hade X AB:s ställföreträdare på B:s fråga bekräftat att X AB står fast vid överenskommelsen den 7 april 2006, som kommit till uttryck i redovisningen, betecknad Faktura/Avräkning, den 10 april 2006. – Advokatbyrån anser sig ha erhållit skäligt och överenskommet arvode.

Genmäle från anmälaren
X AB har genmält: X AB förnekar att någon sådan överenskommelse om skäligt arvode som B anger träffats. När Y kom till platsen frågade B hur man skulle dela på pengarna. X AB önskade inte diskutera advokatarvode, skadestånd m.m. inför en utomstående, varför X AB avbröt diskussionen om vad som var skäligt arvode. X AB vidhåller att B handlat i strid med god advokatsed.
Ytterligare skrifter har växlats

Nämndens bedömning och beslut
A har ansvaret för byråns fakturering. Av hans egna uppgifter framgår att när uppdraget antogs gjordes inget förbehåll av innebörd att byrån vid slutfakturering skulle frångå försäkringsgivarens ersättningsnorm. Vid sådant förhållande borde B inte sedan förlikningsbeloppet utbetalats och klienten begärt redovisning av detta i efterhand ha avtalat en annan ersättningsnorm utan att tydligt dokumentera avtalet och utan att ge klienten skäligt rådrum när det gällde att bedöma detta.

Genom att inte tillse att B handlat i enlighet med vad ovan sägs har A handlat i strid med god advokatsed.
På grund härav tilldelar nämnden A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Annons
Annons