search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Mer att läsa

Det ska märkas att rättsväsendet står starkare än någonsin

Beatrice Ask skriver om sitt första år som justitieminister.

Det har nu gått drygt ett år sedan Sverige fick en ny regering och jag själv utnämndes till justitieminister. Jag minns den där oktoberdagen 2006 som en solig men lite blåsig dag. Efter konselj hos kungen gick vi nyutnämnda ministrar, med ett stort mediauppbåd i släptåg, nerför slottsbacken och över riksbron till våra respektive departement.

Tillträdesdagen blev startskottet på en arbetsintensiv men spännande period för mig och mina nya arbetskamrater på Justitiedepartementet. Bara någon timme efter konseljen hade jag mitt första budgetmöte med departementets chefstjänstemän. Den nuvarande budgetordningen innebär som bekant att en nytillträdd regering bara får tio dagar på sig att arbeta fram en ny budget, så det fanns ingen tid att förlora.

För Justitiedepartementets del blev det en bra budget: 1,5 miljarder extra till rättsväsendet utgjorde i sig den största satsningen någonsin och följdes upp med ytterligare resursförstärkningar i årets budget.

Dessa stora resurstillskott förpliktigar. Medborgarna har anledning att förvänta sig resultat av de stora satsningarna på polis och rättsväsende. Fler brott som klaras upp, kortare handläggningstider inom rättsväsendet och en bättre service till medborgarna. Medborgarna ska märka att rättsväsendet nu står starkare än någonsin.

Just medborgarperspektivet är något jag hela tiden försöker lyfta fram i det dagliga arbetet på departementet. Förslagen som läggs från Justitiedepartementet ska alltid föregås av en prövning utifrån den enskildes perspektiv innan de läggs fram och det skall också prägla myndighetsstyrningen.  

När jag ser tillbaka på lagstiftningsarbetet under den här första tiden tycker jag att vi har lyckats förhållandevis bra med att förvalta detta medborgarperspektiv. En av de allra första propositionerna som jag lade fram hette Skadestånd och bodelning och rättade till det faktum att en make som fått brottsskadeersättning på grund av den andre makens våld tidigare varit tvingad att dela med sig av denna ersättning eller annat skadestånd vid bodelning. En misshandlad kvinna som vill skilja sig från den man som slagit henne behöver alltså inte längre dela med sig av det skadestånd hon fått på grund av mannens våld.

Medborgarperspektivet är också en av drivkrafterna bakom departementets arbete med regelförenklingar för företagande. Vi utreder just bland annat möjligheterna att helt slopa revisionsplikten för små företag, ett enklare aktiebolag samt behovet av en helt ny företagsform som gör det enklare för den som vill starta ett företag. 

Även buggningsfrågan, där Advokatsamfundet varit en stimulerande och viktig deltagare i debatten, tycker jag kan bedömas ur ett medborgarperspektiv. Självklart är det ett intrång i den personliga integriteten att bli utsatt för hemlig rumsavlyssning eller hemlig teleavlyssning.

För medborgarna tycks dock polisens förmåga att skydda samhället mot grova brott och terrorangrepp väga förhållandevis tungt.  Många av mina väljarkontakter ger vid handen att medborgarna är mer bekymrade över den ökande organiserade brottsligheten och ett växande terrorhot.

Utifrån detta perspektiv tycker jag att förslaget som riksdagen antog nu i november blev väl avvägt. Personer som avlyssnats men visat sig oskyldiga ska nu bli underrättade om att de övervakats. Och genom inrättandet av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden den 1 januari kommer användandet av hemliga tvångsmedel dessutom att få en bättre genomlysning och granskning än vad som hittills varit fallet. Med propositionen Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel menar jag att vi tillgodoser högt ställda rättssäkerhetskrav,  samtidigt som vi ger den svenska polisen samma moderna verktyg som andra länders polis haft i flera år.  

Ett annat område där jag känner ett starkt stöd från medborgarna gäller straffnivåerna vid våldsbrott. Vi har de senaste åren sett en markant ökning av anmälningarna vad gäller det grova våldet. Bilden av ett tilltagande våld bekräftas också av exempelvis personalen på landets akutmottagningar där man vittnar om ett grövre våld bland unga. Detta är brott som inte alltid når de rättsvårdande myndigheterna, eftersom de drabbade långt ifrån alltid fullföljer med en anmälan till polis.

Alliansen och moderaterna har länge kritiserat de straffnivåer för våldsbrott som dagens lagstiftning lett fram till. När jag i våras tillsatte en Straffnivåutredning med uppdraget att lämna förslag på hur detta skall genomföras, tog vi första steget för att uppfylla ett av Alliansens allra tydligaste vallöften. Föranlett av den praxis som Högsta domstolen slog in på i våras, gav jag dessutom utredaren Anders Perklev i uppdrag att i ett första delbetänkande lämna förslag vad gäller straffet för mord.

Vi måste också se till att människors tilltro till rättssystemet återupprättas så att exempelvis en rädsla att ställa upp som vittne inte tillåts breda ut sig. Att vittnen och målsägande vågar komma till polis och domstolar för att lämna uppgifter är grundläggande för att rättssystemet och vårt samhälle ska fungera.

Tyvärr ser vi allt fler händelser som inte kan tolkas på annat sätt än som angrepp på själva rättssystemet och de personer som verkar inom det. Detta är något vi måste ta på stort allvar, och att öka säkerheten och skyddet för de medborgare som exempelvis kallas till rättegång som vittne eller målsägande är något vi kommer arbeta vidare med. Därför är säkerhetsfrågorna vid landets domstolar en prioriterad fråga för mig. Mycket kan göras för att bespara vittnen och målsägande obehagliga upplevelser i och utanför rättssalen, utan att det går ut över den tilltalades rätt till en opartisk rättegång.  

Statsminister Fredrik Reinfeldt brukar säga att vi politiker är verksamma i en ”förtroendebransch” eftersom vi är beroende av medborgarnas förtroende. Detta gäller i hög grad även alla som på ett eller annat sätt är verksamma inom vårt rättssystem. Vi har alla ett ansvar att värna och upprätthålla medborgarnas förtroende för rättsordningen i vårt land.

Med dessa ord vill jag önska Advokatens läsare en God jul och ett Gott nytt år.

Beatrice Ask (m), justitieminister

Annons
Annons