search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Vi behöver samarbeta

Sverige har en lång tradition av att medverka i internationellt rättsbistånd. Det är ett av skälen till att vi genom det ansvar vi påtagit oss åtnjuter stor respekt utomlands.

Jag är precis hemkommen från International Bar Associations (IBA) möte i Zagreb. Där deltog 135 ledare från advokatorganisationer från hela världen. Det är en omtumlande, inspirerande och lärorik upplevelse. Man blir alltid lika stolt när många uttrycker sin respekt, uppskattning och djupa tacksamhet över Sveriges engagemang. Det är mycket glädjande att såväl den förutvarande som den nuvarande regeringen insett vikten av ett aktivt och effektivt rättsbistånd. Behovet är stort.

Rättsbistånd kan handla om allt från de mest grundläggande behoven till utbildning, bevakning av rättegångar samt skapande av regelverk och lagstiftning.

Att bistå i arbetet med att inrätta respektive återställa ett fungerande rättssystem i de många länder där demokratin och rättsstaten aldrig funnits eller övergivits, är självklart en viktig uppgift. Detta är en förutsättning för att välfärden ska kunna etableras också i de delar av världen där man inte haft förmånen att leva i en demokratisk rättsstat. Det är advokaternas gemensamma plikt att medverka i detta arbete. Denna medverkan måste dock vara frivillig. Ett lyckat biståndsprojekt förutsätter bortsett från adekvat finansiering, positiv medverkan från mottagaren. Det krävs vidare att biståndet lämnas med respekt för andra traditioner och kulturer. Biståndet bygger på att inte missionera och att vara helt opolitisk.

Ett gott exempel på en organisation som mycket framgångsrikt, med generöst stöd av UD, allokerar omfattande rättsbistånd till länder som varit i krig eller varit konfliktdrabbade är International Legal Consortium, ILAC. ILAC är en paraplyorganisation vars medlemmar utgörs bland annat av advokatorganisationer från hela världen. I början av maj firade ILAC sin femårsdag. Advokatsamfundet var en av grundarna av ILAC och har därför särskild anledning att känna stolthet över att denna organisation med säte i Stockholm och ledd av en svensk advokat, Christian Åhlund, kommit att inta en central och mycket respekterad roll inom området rättsbistånd.

Jag hade under konferensen i Zagreb uppdrag att leda en debatt om advokatsamfundens internationella arbete. Advokatsamfunden bedriver ett betydande och ökande internationellt arbete när det gäller rättsbistånd. Organisationer som American Bar Association, (ABA), IBA och det japanska advokatsamfundet för att bara nämna några, har mycket omfattande egna biståndsprogram.  Ordföranden i ABA informerade om det synnerligen omfattande ”World Justice Project” som initierats i syfte att stärka ”the rule of law” överallt i världen. Liknande projekt har startats av IBA för några år sedan. IBA driver, liksom ABA, gigantiska biståndsprojekt finansierade av Världsbanken, av olika regeringar och av privata stiftelser. Sveriges advokatsamfund har, med de personella och finansiella begränsningar som följer av att vi är en liten organisation, aktivt försökt bidra till att stödja olika projekt i syfte att etablera och upprätthålla ”the rule of law”.  Men vi behöver i det arbetet också samarbeta med andra. Ett sätt att göra det på är att engagera oss i ILAC och IBA.

Vad som gör IBA oöverträffat är att det är en världsomspännande organisation vari såväl enskilda advokater, bolagsjurister, domare och advokatbyråer som nationella advokatsamfund kan vara medlemmar. Det gör IBA till en unik mötesplats för olika intressen.

Det är slående hur likartade advokaternas problem och utmaningar är över världen. Skillnaderna består sällan i problemens karaktär. Utan mer i deras svårighetsgrad. Men där är skillnaderna desto större. Det var med stor bestörtning som jag lyssnade på den irakiska delegationen av advokater när de redogjorde för sin situation. De irakiska advokaterna hade med amerikansk hjälp fått möjlighet att resa till Zagreb. De förhållanden under vilka de tvingas verka är givetvis helt orimliga. Dessa advokater arbetar ofta med livet som daglig insats. Domare, åklagare och advokater upprätthåller sina ämbeten trots svårigheterna. Flera advokater har mördats av terrorister vid utförande av sitt yrkesuppdrag. Advokaterna i Irak förtjänar vårt särskilda stöd. Betydande resurser har tidigare avsatts för utbildning av irakiska domare och åklagare. ILAC har här gjort stora insatser bland annat i samarbete med IBA. De irakiska advokaterna har ännu inte fått samma stöd. Det ska vi arbeta för.

Andra kollegor som är i behov av stöd och hjälp är advokaterna i Zimbabwe. Det var rörande att läsa det mail som en kollega i Zimbabwe tillställt några av oss och som lästes upp under ett av de många tänkvärda seminarierna. Vad dessa kollegor får utstå är oerhört. De utsätts inte bara för allmänna påtryckningar utan blir därtill fängslade, misshandlade och trakasserade på andra sätt.

Också ryska delegater kunde berätta om utvecklingen i vår omedelbara närhet. Det var inte någon ljus bild som tecknades. Mediauppgifter har under lång tid tydligt bekräftat  hur grundläggande fri- och rättigheter regelmässigt åsidosätts i dagens Ryssland. Detta tycks ske helt öppet. Det är därför med stort intresse som jag som inbjuden talare ser fram emot att delta vid ett Rule of law-symposium i Moskva i juli. Seminariet anordnas i samarbete med IBA och fyra ryska advokatorganisationer. Advokaterna i länder med begränsad yttrandefrihet har en viktig uppgift att påtala tillkortakommanden och ingrepp i grundläggande fri- och rättigheter. För dessa advokater är det särskilt betydelsefullt att kollegor världen runt lyssnar och lämnar sitt aktiva stöd.

En mycket viktig insikt från möten med kollegor från andra länder är insikten om att universella problem kan lösas på många olika sätt. Vi tenderar att analysera världens problem iförda svenska glasögon. De flesta andra västerländska länder har i likhet med oss ibland mycket goda lösningar och tekniker för allt från domstolsorganisation, tillsättning av domare, tillträde till advokatyrket, medlemskap i advokatsamfundet och så vidare. Det har sin förklaring i historia och traditioner. Vi ska komma ihåg att vi är ett ungt advokatsamfund. Vi saknar monopol och andra regleringar som återfinns i många europeiska länder. De anglosachsiska länderna har ett system med så kallat legal privilege, vilket i grunden skiljer sig väsentligt från det kontinentala sekretess- och tystnadspliktsbegreppet. Skillnaderna mellan common law- och civil law-länder är betydande. Men det finns inget som är mer rätt eller fel. Det är bara olika sätt att se på samhällets institutioner och funktioner.

De för advokatsamfunden aktuella frågorna behandlas inom IBA i den nyetablerade Bar Issue Commission där Advokatsamfundet givetvis är representerat. Jag har fått förtroendet att vara en av tre representanter för advokatsamfunden i IBA:s Management Board. Därigenom har Advokatsamfundet en god möjlighet till insyn och dessutom till ett inte obetydligt inflytande. Vi är från och med i år också representerade i styrelsen för Human Rights Institute; ett hedersamt uppdrag som jag finner mycket angeläget. Ambassadör Hans Corell, tidigare rättschef i FN, är sedan flera år likaså medlem i styrelsen. Detta visar hur Sverige kan bidra med kunskap och erfarenhet till gagn för angelägna ändamål och den goda saken.

Ett litet advokatsamfund som det svenska behöver samarbeta med andra, inte bara inom ramen för rättsbistånd. Ett utökat utbyte av juridiska tjänster och en öppen marknad inte bara inom den Europeiska unionen utan även i stora delar av den övriga västvärlden kräver aktivt deltagande i det internationella samarbetet. Däri ingår vidmakthållandet av goda förbindelser med våra systerorganisationer världen över. Särskilt viktigt är detta arbete för möjligheten att påverka ställningstaganden och förhandlingspositioner i de internationella advokatorganisationer som har bäst förutsättningar att med framgång hävda den internationella advokatkårens gemensamma kärnvärden för de stora makthavande institutionerna inom exempelvis FN, EU och Europarådet. De frågor som är av vikt för advokatsamfunden och yrkets framtid, liksom så mycket annat, avgörs numera i allt större utsträckning på den internationella arenan.

Anne Ramberg
Advokatsamfundets generalsekreterare