search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Svenska modellen begränsar arbetstagarnas access to justice

Den svenska modellen fungerar inte för att bekämpa diskriminering på arbetsplatserna. Låga skadestånd och höga beviskrav i Arbetsdomstolen gör att arbetsgivare utan någon större risk kan sortera bort eller på andra sätt diskriminera kvinnor. Det konstaterar forskaren Laura Carlson, som i början av mars besökte Hildarymötet i Stockholm.

Fack och arbetsgivare var länge emot en lag om diskriminering på arbetsmarknaden. Sådana frågor skulle, i linje med den svenska modellen, regleras i kollektivavtal i stället. Laura Carlson har gått igenom avtalen, och kan konstatera att det nästan bara är de kvinnodominerade branscherna som tar upp diskriminering och reglering av föräldraledighet i sina avtal.

Sedan 1979 finns regler om diskriminering på arbetsplatserna, men av flera skäl är det svårt för arbetstagare att hävda sig.

– Det svenska systemet begränsar arbetstagarnas ”access to justice”, sa Laura Carlson, som kunnat konstatera att väldigt få diskrimineringsfall går till Arbetsdomstolen.

En viktig förklaring är de svenska reglerna om att förlorande part får bära motpartens rättegångskostnader. I Storbritannien tar arbetstagarna en betydligt mindre risk, genom att varje part står för sina egna kostnader. I USA blir arbetsgivaren som förlorar i ett diskrimineringsmål skyldig att stå för den kärandes kostnader. Om arbetsgivaren vinner bär parterna själva sina respektive kostnader.

Både Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, och fackförbunden har möjligheter att driva diskrimineringsmål i Jämo, men gör det i praktiken sällan numera. Laura Carlson förstår dem.

– Möjligheterna att vinna är små, och de ekonomiska riskerna stora. Fackförbunden måste använda medlemmarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt.

Låga skadestånd

Regeln om att förloraren får ta hela kostnaden gör det riskfyllt för arbetstagare att gå till domstolen. Samtidigt är de svenska skadestånden till dem som diskrimineras jämförelsevis mycket små.

Under de trettio år som Laura Carlson studerat har rättegångskostnaderna mer än fyrdubblats. Skadestånden har under samma tid fördubblats. I jämförelse med USA och Storbritannien är de nästan löjligt låga. Det högsta skadestånd som utdömts i Sverige, 80 000 kronor, är ungefär en procent av det högsta i USA.

– Jag förespråkar inte några jättehöga amerikanska skadestånd i Sverige. Det är ett annat system. Men man kan konstatera att arbetsgivaren har allt att vinna, medan arbetstagaren tar en stor risk i Sverige, sa Laura Carlson till åhörarna på Hildarylunchen.

Svårt att få rätt

Under de senaste 24 åren har arbetstagare vunnit 16 mål om könsdiskriminering eller sextrakasserier i Arbetsdomstolen. Under de senaste tio åren har AD varken funnit lönediskriminering eller diskriminering av en högre kvalificerad person en enda gång. Detta trots att de hårda bevisreglerna lättades upp 2002.

Laura Carlson är lätt uppgiven över Arbetsdomstolens enorma beviskrav. Till skillnad från USA och Storbritannien har Sverige också bara en enda instans i arbetsrättsmål, den partssammansatta Arbetsdomstolen. I de båda andra studerade länderna finns sammanlagt fyra instanser.

Man borde omvärdera fackföreningarnas roll och den svenska modellen för att göra det lättare för diskriminerade att få rätt, anser Laura Carlson. Dessutom borde arbetstagarnas rättstillgänglighet, ”access to justice” förbättras.

– Jag skulle vilja att det blev lättare att driva diskrimineringsmål i allmän domstol, sa Laura Carlson.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons