search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

”Sverige måste lägga papperen på bordet”

Det är dags för Sverige att svälja självgodheten och lära av våra misstag i arbetet med de mänskliga rättigheterna. Det tycker Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, svensken Thomas Hammarberg.

Det är nu snart ett år sedan Thomas Hammarberg tillträdde posten som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. Ett år av hektiskt resande i många av medlemsländerna, många tal och uttalanden. Några sanktionsmöjligheter har han inte till sin hjälp i arbetet för mänskliga rättigheter, bara rapporter som läggs fram inför rådets ministerkommitté. Men kraften i att regeringar får schavottera inför alla medlemsstater ska inte underskattas.

– Det kan vara motigt ibland. Men mitt intryck från de här tio månaderna är snarast det motsatta: att det biter ganska bra, säger Hammarberg.

Thomas Hammarberg är klädd i manchesterkavaj och slips med tvättbjörnar på. På kavajslaget sitter ett litet ljus med taggtråd runt, Amnestys märke. Rösten är eftertänksam, och de gråblå ögonen vänliga.

Framsteg och bakslag

Thomas Hammarberg har ägnat de senaste trettio åren åt arbete för mänskliga rättigheter. På det hela taget goda år, då arbetet burit frukt.

– Vissa frågor har trängt igenom också i länder där det förr var svårt att nå ut. Framför allt har kvinnors och barns rättigheter verkligen fått en skjuts de senaste tjugo åren, säger Hammarberg.

Bakom framstegen ligger ett samspel mellan internationella och lokala organisationer och aktivister. De lokala människorättsförkämparna har gjort sina röster hörda, och fått en starkare ställning i många sammanhang.

Men den goda utvecklingen har stött på patrull de senaste åren. Efter terrorattentaten i New York den elfte september 2001 har många rättigheter och friheter, som förr tycktes självklara, ifrågasatts.

– Det är ett kraftigt bakslag för de mänskliga rättigheterna, inte minst i de länder som vi trodde skulle stå upp för demokratiska värderingar, anser Thomas Hammarberg, som upprepade gånger kritiserat bland annat USA:s Guantanamoläger och accepterande av tortyr som förhörsmetod.

Men är inte dessa metoder nödvändiga för att bekämpa terrorismen?

Thomas Hammarberg blir för första gången skarp på rösten.

– Reglerna skapades inte för dagar i solsken utan för tuffa dagar. Det är då de är viktiga. Det var därför det blev så negativt att när vi väl står inför utmaningen av terrorism, då viker vi. Vi hade i lugn och ro kommit överens om vilka regler som skulle gälla, och så gällde de plötsligt inte bara för att det var ett tufft läge, säger han.

Strategiskt läge

Att USA och de västliga demokratierna plötsligt frångick principerna om rättssäkerhet och human behandling av misstänkta har också gett ”legitimitet” för regimer i andra länder, till exempel Ryssland och Kina, att använda hårda metoder mot oppositionella, påpekar Thomas Hammarberg.
Men utvecklingen kan vridas rätt igen. Hammarberg tycker att världssamfundet just nu är i ett viktigt strategiskt läge. Det är dags att se tillbaka och lära av det som gått fel, menar han.

– Om vi bara sopar under mattan och rullar på, är det ett allvarligt bakslag i arbetet för mänskliga rättigheter.

Sverige granskas

Thomas Hammarberg är känd för att inte skräda orden när han pekar på olika problem. Bland annat har han kritiserat Sverige för utlämningen av de båda egyptierna Ahmed Agiza och Muhammad El Zary i december 2001. Regeringen måste gå till botten med frågan, säger han.

– Utlämningen lär komma upp gång på gång tills Sverige lägger papperen på bordet. Det är inte bara viktigt för en sund debatt i Sverige, utan också för att visa världen att vi är beredda att ompröva och lära av vad som hände, säger Hammarberg, som påpekar att Sverige nu nämns som ett av tre eller fyra länder som lämnar ut människor trots att de riskerar tortyr.

Hammarbergs företrädare, kommissionären Alvaro Gil-Robles, granskade Sverige. Rapporten ska nu följas upp.

– Den sittande regeringens reaktioner på den rapporten blir för oss rätt utslagsgivande. Det kommer att visa vilken attityd den egentligen har till de här frågorna, säger Thomas Hammarberg.

– Vi är lite självgoda i Sverige. Vi tror att vi har klarat alla de här frågorna. Men allt är inte bra. Det är en ständig process.

Thomas Hammarberg
Född 1942.
Civilekonom utbildad på Handels i Stockholm.
Ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund (FPU) 1966–1969.
Efter utbildningen verksam som journalist på Expressen och Ekot, innan det ideella engagemanget tog överhanden.
Ordförande för svenska sektionen av Amnesty International 1970–1974, generalsekreterare för Amnesty International 1980–1986 som fick Nobels fredspris under hans ledning, och för Rädda Barnen.
FN-sändebud i Kambodja 1996–2000.
Generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center 2002–2006.


Om Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter
Kommissionären är en oberoende institution inom Europarådet, inrättad 1997. Kommissionären biträds av ett kansli placerat i Strasbourg. Kommissionärens uppgifter är att:
•  bidra till att de mänskliga rättigheterna efterlevs och   hjälpa medlemsländerna att implementera mänskliga   rättigheter.
•  främja utbildning kring mänskliga rättigheter i
 medlemsstater.
•  peka på brister i medlemsländernas lagstiftning och   institutioner på MR-området.
•  stödja medlemsländernas ombudsmän och andra    institutioner för mänskliga rättigheter.
•  bistå med råd och information om mänskliga
 rättigheter i området. Kommissionärens främsta vapen i kampen för mänskliga rättigheter är hans rapporter, som skrivs efter en resa i det aktuella landet och många kontakter där. Rapporterna läggs fram för Europarådets ministerkommitté, där det granskade landet får förklara eventuella brister.
Kommissionären utses för sex år.  Alvaro Gil-Robles var rådets förste kommissionär. Han efterträddes 2006 av Thomas Hammarberg.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons
Annons