search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Principen om barnets bästa i asylärenden

Principen om barnets bästa har inte fått tillräckligt genomslag i den svenska asylprocessen. De juridiska ombuden kan bidra till att lyfta fram den, så att det blir en helhetssyn på barnet som fäller avgörandet. Det menar Anna Lundberg, jur. kand. och fil. dr. och verksam i projektet Från ord till handling - barnets bästa i den svenska asylprocessen.

I september 2006 genomförde Migrationsverket sin senaste omorganisation i hela landet. I och med det fick ombuden i asylprocessen en ny roll då det i högre utsträckning är upp till den sökande att presentera sina asylskäl, som sedan diskuteras muntligt med verkets handläggare. Den inledande utredningen som tidigare ankom på verket att genomföra, har ersatts av en snabb registrering. Därefter ska ombudet presentera en inlaga med skälen för asylansökan.

På vilket sätt kan ombuden då argumentera utifrån barnets bästa och därmed bidra till mer korrekta beslut ur ett barnperspektiv? Denna fråga diskuteras nedan, med fokus på ombudens roll i den nya organisationen.

Barnets bästa utifrån FN:sbarnkonvention

Sedan FN:s barnkonvention antogs av FN år 1989 har överenskommelsen fått ett gehör i Sverige som saknar motstycke bland traktater om mänskliga rättigheter. Och då inte bara som ett retoriskt verktyg utan även i samband med lagstiftning och verksamhetsplanering. Artikel 3, principen om barnets bästa, är konventionens mest grundläggande artikel och innehållet i denna portalparagraf är tänkt att genomsyra alla verksamheter som rör barn.

Men trots ett stort genomslag generellt i Sverige, höjs allt fler kritiska röster när det gäller respekten för barns rättigheter i asylprocessen. FN:s barnrättskommitté har vid flera tillfällen uttryckt oro och kritiserat Sverige för att principen om barnets bästa inte tillgodoses tillfredsställande i asylprocessen:
The Committee is concerned that the best interests of … migrant children are not sufficiently taken into consideration in asylum processes ...
(FN:s barnrättskommitté 2005).

Det anses oklart både hur barn får komma till tals och på vilket sätt barnets åsikter beaktas i enskilda beslut. Dessa konstaterade brister kan delvis hänföras till svårigheten att konkretisera en princip som barnets bästa i ett specifikt sammanhang. Liksom andra principer karakteriseras den av att den är vagt formulerad, komplex och dessutom innehåller en viktdimension i bemärkelsen att den kan vägas mot andra intressen.

Skyldigheten för statsmakten att beakta barnets bästa finns fastslagen i FN:s barnkonvention artikel 3:
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet …

Formuleringen i artikeln fångar syftet med hela barnkonventionen: Bedömningar rörande barn, oavsett forum, ska göras både utifrån barnets rätt till respekt för den unika individ hon/han är och utifrån att barn generellt är sårbara vilket medför en rätt till skydd. Ser vi till asylprocessen innebär detta att barnets egna asylskäl måste utredas och beaktas samt att detta görs på ett sätt som inte skadar barnet. Vidare ska barnets bästa motiveras i besluten.

När barnkonventionen skulle antas diskuterades inte innebörden av barnets bästa-principen närmare, vilket har förklarats dels med att barnets bästa skulle vara något självklart, dels med att en tydlig definition inte ansågs ha något egenvärde. Detta innebär att principen inte finns tydliggjord i förarbetena till barnkonventionen. De snart 20 år som gått sedan konventionen antogs har inte gjort innebörden i principen mindre vag, snarare tvärtom. Principen om barnets bästa är fortfarande, och kommer sannolikt alltid att vara, beroende av det specifika sammanhang i vilket den aktualiseras. Dessutom är det enskilda barnets uppfattning om ”sitt bästa” relevant i bedömningen, vilket gör principen till något högst individuellt.

Ur barnkonventionen kan utläsas att barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör barn. I artikel 3 poängteras dessutom att barnets bästa-principen åsyftar både enskilda individer och barngruppen som helhet i samhället. Alla samhällsområden innefattas i principen om barnets bästa, även privata institutioner. På så vis har ett dokument om mänskliga rättigheter, som framför allt vänder sig till stater, utvidgats till att innefatta ett ansvar för delar av den privata sfären. Staten är dock alltid skyldig att se till att denna privata sfär har förutsättningar att ta sitt ansvar för att barnets bästa genomsyrar verksamheter som rör barn. 

Termen beaktas (consideration) innebär att en sammanvägning ska göras av alla aspekter som har anknytning till ett visst barns liv vid bedömningen av barnets bästa. Det innebär att en formell eller symbolisk beskrivning inte är tillräcklig. I varje enskilt fall är en både bred (samtliga faktorer beaktas) och djup (barnets situation undersöks djupgående) analys nödvändig.

I vissa situationer kan det uppstå konflikter om vem som har det yttersta ansvaret för barnets bästa – i asylprocessen gäller diskussionen ofta om det är föräldrarna eller Migrationsverket som har det yttersta ansvaret. Barnkonventionen är tydlig med att föräldrarna är huvudansvariga för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet och konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas ansvar (artikel 5 och 18). Statens skyldighet att tillgodose barnets rättigheter framkommer dels genom statens skyldighet att säkerställa barns överlevnad och utveckling till det yttersta av sin förmåga, dels genom att staten vid behov ska stötta föräldrarna i deras ansvar (artikel 4 och 18:2). Till detta kan läggas den doktrin, som hävdar att i det ögonblick en myndighet involveras i ett barns liv, blir den aktuella frågan en offentlig sådan, vilket medför ett ökat ansvar för staten (Schiratzki 2005a: 17).

Hur en avvägning mellan barnets bästa och andra samhällsintressen ska göras, är förmodligen en av de svåraste frågorna med anknytning till barnets bästa. Med hänvisning till den engelska versionen av barnkonventionen, där formuleringen lyder ”the best interest of the child shall be a primary consideration” (inte the), påtalas inte sällan att barnets bästa inte alltid kan väga tyngst i enskilda asylärenden. Dock ska barnets bästa alltid övervägas, vilket innebär flera olika saker: För det första ska barnets egna asylskäl identifieras, bland annat genom att den generella situationen för barn i hemlandet presenteras och genom att barnets individuella erfarenheter synliggörs. För det andra handlar det om att inom ramen för asylprocessen ständigt sträva efter bästa möjliga lösningar för det enskilda barnet, samtidigt som föräldrarnas grundläggande ansvar för barnets liv och utveckling respekteras. I doktrinen har detta tolkats så att barnets bästa är ett öppet koncept, vilket betyder att alla tänkbara aspekter av ett barns liv ska beaktas (Schiratzki 2005b: 64). I förhållande till Migrationsverket bör ombudet således visa på barnets egna asylskäl, poängtera hur en sammanvägning mellan olika intressen kan göras i det enskilda fallet och även ställa höga krav på en tydlig och resonerande beslutsmotivering från Migrationsverkets sida i ärenden som rör barn.

Barnets bästa i den svenska asylprocessen

Flera undersökningar har visat att barnets bästa inte framkommer klart i Migrationsverkets beslut (Juhlén 2003; Rimsten 2005). Vidare har konstaterats att besluten regelmässigt bygger på låsta juridiska tolkningar av barnets bästa, utifrån förarbeten och praxis. Detta trots att rättsvetenskapen är enig om att andra vetenskaper än juridiken är nödvändiga för en förståelse av barnets bästa (Schiratzki 2005b: 62). Barnets bästa är en tolkningsprincip vilket innebär att alla tänkbara aspekter av ett barns liv ska finnas med i bedömningen. I detta perspektiv blir psykologiska och sociologiska teorier om barn av relevans. Dessa teorier har som gemensam utgångspunkt att barn är unika individer. Grundläggande behov hos barn anses vara skydd mot yttre faror och basala behov som mat för dagen och bostad, en fungerande kontakt med föräldrarna samt respekt för sin integritet. Barn behöver också möjligheter att utvecklas genom relationer med andra människor.

Hur kan ombuden då främja en utveckling där Migrationsverkets bedömningar innefattar dessa aspekter? Det sker lämpligen genom att konsekvenserna av tänkbara beslut för det berörda barnet analyseras på lång respektive kort sikt med utgångspunkt i följande frågor: Skyddas barnet mot faror och kan hon/han leva ett värdigt liv ur socialt och ekonomiskt hänseende? Kan en fungerande föräldrakontakt upprätthållas för barnet? Respekteras barnets integritet? Vidare bör ombuden ställa krav på att motiveringar från Migrationsverkets sida i beslut som rör barn, har en tydlig anknytning till barnets bästa-principen.

På detta sätt kan barnets bästa bli mindre av en juridisk-teknisk fråga och mer en fråga om helhetssyn där bästa möjliga lösning för det enskilda barnet vägleder besluten.

Anna Lundberg, jur. kand. och fil. dr.

Anna Lundberg är verksam i projektet Från ord till handling - barnets bästa i den svenska asylprocessen, ett samarbete mellan Bris och Malmö högskola.

Källor och lästips:
Alston, P, The Best Interests Principle: Towards a Reconciliation of Culture and Human Rights, i Alston P (ed), The Best Interests of the Child. Reconciling Culture and Human Rights. Clarendon Press, Oxford 1994
Axelsson, Ritva, Barn i flykt – det psykiska hälsotillståndet hos asylsökande familjers barn i förskoleålder. Malmö socialförvaltning. Nordöstra socialbyrån. Flyktingsektionen, Malmö 1987
Barn har rätt att bli lyssnade på. BRIS, Stockholm 2005
Barnets bästa i rättsprocessen. Barnombudsmannen, Stockholm 2002
Betänkandet Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv (SOU 2004:74). Barnombudsmannen, Remissvar 2004-10-04
Böhm, Birgitta, i Åstedt, Inga-Britta (red), Bakom bergen lämnade vi allt – en antologi om flyktingbarn och deras föräldrar. Utbildningsförlaget, Stockholm 1990
Fahrman, Monica, Barn i kris. Studentlitteratur, Lund 1993
Halldén, Gunilla, Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp, i Pedagogisk forskning i Sverige, 2003 årg. 8 Nr 1–2, s 12–13
Hammarberg, Thomas, Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter. Ny reviderad upplaga. Edita Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 2006
Hartman, Sven G, Barnets rätt att få vara sig själv, i SOU 1997:116. Barnets bästa – en antologi. Bilaga till Barnkommitténs huvudbetänkande. Stockholm 1997
Hodgkin, Rachel & Newell, Peter, Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child. Unicef, NY, Genève 1998
Hwang, Philip & Nilsson, Björn, Utvecklingspsykologi – från foster till vuxen. Natur och kultur, Stockholm 1995
Juhlén,Karin, Barns egna asylskäl. Rädda Barnen, Stockholm 2003
Kihlbom, Magnus, Barns bästa och barns behov, i SOU 1997:116. Barnets bästa – en antologi. Bilaga till Barnkommitténs huvudbetänkande, Stockholm 1997
Korczak, Janusz, Barnets rätt till respekt. Natur och kultur, Stockholm 2000
Rimsten, Eva, Barns egna asylskäl, uppföljande kartläggning. Rädda Barnen och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Stockholm 2005
Schiratzki, Johanna (a), Barnrätttens grunder, andra upplagan, Studentlitteratur, Lund 2005
Schiratzki, Johanna (b), Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige. En rättsvetenskaplig undersökning. Justus förlag, Uppsala 2005

Annons
Annons