search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Pedagogiska straff ska hindra återfall

Böter är det vanligaste straffet för lagförda ungdomar mellan 15 och 18 år. De nya regler för påföljder för unga som trädde i kraft vid årsskiftet betonar i stället gottgörelse genom oavlönat arbete, ungdomstjänst, och vård. Bra, tycker flera representanter för rättsväsendet.

Unga lagöverträdare kan lagföras på tre olika sätt: i domstol, eller genom strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Totalt sett bland alla lagförda är böter det vanligaste straffet. Tanken med de nya reglerna är att minska antalet ungdomar som döms till höga böter.

– Det är bra att de höga bötesstraffen ska tas bort. Det är bara föräldrarna som betalar, eller så får ungdomarna betalningsanmärkningar som ger orimliga konsekvenser i framtiden, säger Jens Nilsson, ungdomsåklagare i Stockholm.

Advokat Peter Mutvei är inne på samma linje. Böter gör att många ungdomar hamnar hos kronofogden.

– Den dag de sedan vill låna pengar blir det ett bryskt uppvaknande, säger han.

Pedagogisk effekt

Peter Mutvei hoppas att de nya reglerna ska sända tydliga signaler till unga brottslingar, att samhället reagerat.

Också Jens Nilsson tror att ungdomstjänsten kan fylla en pedagogisk funktion. Antalet timmar ska spegla hur allvarligt brottet är, vilket gör domen begriplig.

Precis som tidigare kan åklagarna även i fortsättningen välja åtalsunderlåtelse för unga brottslingar som erkänt brottet, en lagföring som är betydligt vanligare för unga än för vuxna. Åtalsunderlåtelsen kan ha en pedagogisk effekt, påpekar Jens Nilsson. Vid hans åklagarkammare kallar åklagarna alltid den som fått strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse till ett personligt möte, där man förklarar situationen och understryker allvaret i brottet.

– Det brukar fungera rätt bra. Vi får sällan tillbaka de ungdomar som vi talat med, berättar Jens Nilsson.

Med de nya reglerna får åklagarna också möjligheten att ge en varning till den som slarvar med vård eller ungdomstjänst i stället för att undanröja domen och begära en ny. Jens Nilsson är positivt inställd till reformen.

– Det blir smidigare. Ungdomarna kommer att förstå att de kan undvika höga böter genom att skärpa sig, säger han.

Socialtjänsten vårdar och straffar

De flesta unga som lagförs gör det genom åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande. Men för dem som döms i domstol är de vanligaste påföljderna böter eller vård inom socialtjänsten. Socialtjänstens insatser varierar över landet, men vanligast är samtalskontakt. Olika typer av påverkans- och konsekvensprogram har dock blivit allt vanligare.

Den som dömts till vård inom socialtjänsten eller ungdomstjänst kan få sin dom undanröjd och dömas till en annan påföljd, oftast böter, om han missköter sig. Socialtjänsten ska därför rapportera vidare till åklagaren hur det går med ungdomstjänst och vårdprogram.

Åklagare Jens Nilsson tycker att socialtjänsten ibland är alltför mycket inriktad på sin vårdande uppgift.

– Socialtjänsten har dubbla roller, både att ta hand om och straffa. Vi har känt att de ibland har lite svårt att se den bestraffande delen och att inse att de ska återrapportera till oss om den unge inte sköter sig och jobbar sina timmar i ungdomstjänst.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Annons
Annons