search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Egen modell förebild för nya lagen

Tyresömodellen var en förebild för lagstiftaren när de nya påföljderna kom till. Här integrerar man ungdomstjänst med ett påverkansprogram för att bryta det kriminella beteendet och läka såren.

I Tyresö kommun arbetar man sedan år 2004 enligt en egen modell. Ungdomar som dömts till vård inom socialtjänsten har fått kombinera ungdomstjänst med ett påverkansprogram.

Ann Näfver är metodutvecklare i Tyresö kommun och en av dem som tagit fram modellen. Hon arbetar själv bara med den straffande delen av socialtjänstens verksamhet och tror att det är viktigt att man håller isär de båda uppgifterna att vårda och straffa. Men man måste också se den dömdes problem.

– Det är viktigt för ungdomarna att se att de begått allvarliga brott, för ungdomstjänsten ska täcka väldigt allvarliga brott. Men ungdomstjänsten måste också ha ett läkande innehåll, så att man slutar att begå brott. Både gärningsmän och brottsoffer måste bli sedda, poängterar Näfver.

Ann Näfver är positiv till att ungdomstjänst nu införts som påföljd i hela landet. En Brå-rapport från 2002 visade att bara hälften av landets kommuner då kunde erbjuda ungdomstjänst.

– Det innebär att ungdomar har varit olika inför lagen. Medlemmarna i ett gäng som begått brott tillsammans har fått olika påföljder, beroende på var de bor. Det ger en konstig signal till ungdomarna, säger hon.

Ann Näfver betonar dock att det måste finnas en person inom socialtjänsten som ansvarar för ungdomstjänsten. Och även om ungdomstjänst från 2007 är en självständig påföljd är det viktigt att den unge brottslingen också får chansen att delta i ett påverkansprogram.

– Den unge måste få möjlighet att reflektera över de brott han begått vid sidan av det oavlönade arbetet, säger hon.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Annons
Annons