search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Mer att läsa

Etik för konkursförvaltare

Advokat Eric Edström redovisar etikdiskussionerna från årets utlandskonferens i Konkursförvaltarkollegernas Förening.

Konkursförvaltarkollegernas Förenings vartannat år återkommande utlandskonferens ägde denna gång rum i Nice. Förutom att deltagarna fick en sammanställning över tidigare genom åren diskuterade etikfrågor togs nya frågor upp som jag skall försöka redovisa på ett förhoppningsvis, även för icke konkursförvaltare, förståeligt sätt. Till min hjälp att nedteckna de flesta åsikter har jag haft min gode vän och kollega Lars Wenne. Jag vill understryka att vad som anföres i denna artikel icke är några vägledande uttalanden utan endast anteckningar från hur jag och Lars uppfattat diskussionen vid konferensen. REKON:s styrelse har inte tagit ställning i sak.

1. Om en fordringsägare, som ej bevakat sin fordran vid ett bevakningsförfarande, kontaktar förvaltaren efter bevakningstidens utgång och frågar om han kan få utdelning i konkursen, skall förvaltaren då upplysa fordringsägaren om att det går att efterbevaka fordran i konkursen eller skall förvaltaren vara passiv och endast säga att fordringsägaren missat att bevaka fordran?

En förvaltare skall informera om att efterbevakning kan leda till utdelning i konkursen. Upplyser man inte borgenären om förhållandet torde detta kunna leda till att förvaltaren kan klandras. Förvaltaren bör på direkt fråga upplysa om utdelningssituationen och då också upplysa om att bedömningen grundas på vilka bevakningar som gjorts. I samband med direkt fråga om utdelning kan förväntas torde det vara viktigt att upplysa om att efterbevakning erfordras.

Har förskottsutdelning skett skall den borgenär som fått förskottsutdelningen bevaka. Har inte detta gjorts bör borgenären informeras om att efterbevakning måste göras vid äventyr att vad som förskottsutdelats skall återbetalas.

2. Hur skall samråd enligt 7 kap 10 § KL ske med berörda fordringsägare i viktigare frågor om det blir utdelning till oprioriterade fordringsägare? Skall samråd ske med samtliga bevakande fordringsägare eller kan man nöja sig med att plocka ut enbart de största fordringsägarna?

Särskilt berörda borgenärer bör höras. Prioriterade berörda borgenärer bör höras oavsett fordrans storlek. Man bör som förvaltare väga kostnadsmässiga skäl mot övriga berörda borgenärers intresse att få information. Särskilt berörda borgenärer syftar antagligen på att utdelningsbeloppet i princip inte påverkas i större omfattning om hörandet genomföres.

3. Om en fordringsägare har rätt att kvitta sin fordran i konkursen mot en skuld som han har till konkursbolaget men ändock av misstag betalar in sin skuld till konkursboet, skall förvaltaren då vara passiv eller skall han upplysa fordringsägaren om att han har rätt att kvitta?

Gällande rätt är inte så entydig att kvittningsrätten bortfaller vid betalning. Utgången i rättsfallet NJA 1987 s. 253 där en bank ansågs ha rätt att i efterhand åberopa kvittning trots att man utbetalat tillgodomedel till konkursboet efter konkursen utan att man då åberopade sin kvittningsrätt torde huvudsakligen ha grundats på att pengarna fanns kvar på konto i samma bank (konkursboets konto i stället för konkursbolagets konto). Att gällande rätt inte är entydig behöver dock inte innebära att det är oetiskt att underlåta att lämna upplysning om att motparten eventuellt förlorar sin kvittningsrätt när betalning skett.

4. En advokatbyrå har en biträdande jurist som tidigare var anställd vid en banks huvudkontor. Föreligger jäv för byrån att åtaga sig uppdrag som förvaltare i konkurser där banken är fordringsägare?

Det är inte en jävsituation för byrån att åta sig förvaltningsuppdrag om inte juristen deltagit i några beslut som har anknytning till den enskilda konkursen.

5. Är det god förvaltarsed att till SKV påtala behovet av revision i företag där förvaltaren iakttagit kassabrister, oredovisade förmåner, inköp av rörelsefrämmande varor och tjänster etc.?
Detta kan leda till att den enskilde företrädaren påföres skatt men också till att konkursföretaget påföres arbetsgivaravgifter vilka kan bevakas och således påverkar andra fordringsägares utdelning i konkursen.

Anmälningsskyldighet finns till åklagare. Det anses därför inte strida mot god förvaltarsed att anmäla även till SKV.

6. Är god förvaltarsed lika med god advokatsed?

God advokatsed är generell. God förvaltarsed är speciell. God förvaltarsed, som skall inkludera god advokatsed, kan således omfatta mer än god advokatsed.

7. Skall konkursförvaltaren – utan att frågan ställts – kontakta och informera hyresvärden om vilka regler han har att iaktta för att få massahyra. Om så är fallet – när bör den informationen lämnas?

Förvaltaren skall inte informera hyresvärden annat än vid särskild förfrågan.

8. I vilken utsträckning skall konkursförvaltaren aktivt undersöka om anställda efter rörelseöverlåtelse redovisar inkomst av annat arbete till länsstyrelsen?

Om löneborgenärens fordran är utdelningsberättigad anses det vara viktigt att begränsa den utdelningsberättigades fordran om uppgift finns att den anställde har haft annan inkomst. Konkursboet har då intresse av uppgift om annan inkomst. I annat fall bör inte förvaltaren verka som utredare.

9. Avvecklingen av boet resulterar i att det finns 30-50 tkr att dela ut till oprioriterade borgenärer. Kända sådana uppgår till ett 30-tal men situationen är sådan att det är högst antagligt att det finns fler borgenärer vars fordringar inte är försumbara. Dessutom kan en större, känd, fordran antas vara på goda grunder mer eller mindre tvistig. Enligt gällande regler bedöms utdelning ej kunna ske utan bevakningsförfarande. Det bedöms emellertid att kostnaderna för bevakningsförfarandet, i vart fall om den tvistiga fordran skall anmärkas på, kommer att förbruka hela utdelningsbeloppet. Skall förvaltaren sätta igång bevakningsförfarandet? Skall han stoppa detta när pengarna är slut?

En ordnad bokföring hos konkursgäldenären skall ligga till grund för ett utdelningsförfarande. Ett bevakningsförfarande ”bör” påkallas om prioriterade skulle kunna påräkna utdelning och det inte är klarlagt vilka borgenärer som kan erhålla utdelning. Tsm har i något fall gett uttryck för att bevakningsförfarande skall inledas fastän detta kommer att innebära att utdelning inte blir aktuell på grund av kostnader för förfarandet. Konkursdomare har, enligt uppgift, i något fall avslagit begäran om bevakningsförfarande på grund av kostnadsaspekten.

Konferensens samlade uppfattning var att ett bevakningsförfarande ej skall inledas om det på förhand kan avgöras att boets medel ej förslår till täckande av kostnaderna.

Förvaltaren bör själv pröva tvistig fordran samt upprätta ett utdelningsförslag byggt på den information förvaltaren har eller inom ramen för boets medel kan efterforska. Praktiken måste ta över formaliteten.

10. Vem utöver Tsm skall förvaltaren höra beträffande en eventuell återvinningstalan om ett bifall skulle medföra utdelning till oprioriterade borgenärer? Ska samråd ske med samtliga borgenärer och hur bör lämpligen ett sådant samråd gå till?

Svaret är beroende på hur mycket medel konkursboet har och hur mycket återvinningen kan förväntas ge. Förvaltaren förutsättes kunna själv bedöma vad som är riktigt och vilka som skäligen skall höras i det enskilda fallet.

11. Reglerna om boets massaansvar för hyreskostnader skulle kunna medföra att förvaltaren under konkursens inledningsskede undviker kontakter med hyresvärden för att inte denne skall begära att lokalen ställs till hyresvärdens förfogande (JB 12:31). Är boet komplicerat och lämpliga försäljningsalternativ beroende av olika utredningar eller dylikt, kan det upplevas ytterst angeläget att köpa sig tid genom att hålla hyresvärden utanför på ett sätt som under ”normala” förhållanden inte skulle bedömas som affärsmässigt rimligt. Är detta ett etiskt förfarande?

Konferensens uppfattning var att förvaltaren inte skall ta hänsyn till enskild borgenärs rätt. Den borgenär som har ett särintresse i konkursen måste själv beakta detta. Det innebär att förvaltaren generellt sett inte skall söka kontakt med hyresvärden om det inte är nödvändigt exempelvis vid överlåtelse.

12. Kan en förvaltare sälja hela eller delar av tillgångarna i boet till konkursbolagets ställföreträdare eller till ställföreträdaren närstående bolag, trots att förvaltaren anmält denne för brott i konkursen?

Förvaltarens skyldighet är att tillse att konkursboet säljes till den anbudsgivare som bjuder högst. Någon ”spärr” för detta finns ej. Misstanke om brott bör inte kunna hindra köp.

En annan fråga är vad utdelningsberättigad borgenär anser. Är en borgenär beredd att godkänna ett lägre bud och lägre utdelning så kan förvaltaren välja annan lösning.

Eric Edström
Advokat

Annons
Annons