search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Att försvarar barn – en pedagogisk utmaning

Tidskriften Advokaten bad sju forskare, advokater och politiker att presentera sina tankar om försvarsadvokatens roll förr, nu och i framtiden.

Efter slutanföranden och en kortare paus avkunnar tingsrättens ordförande dom i målet.  Domaren anstränger sig för att vara tydlig. Han vänder sig mot den tilltalade som bara är 15 år och säger att tingsrätten kommit fram till följande dom.  ”Tingsrätten har ansett att din berättelse inte är motbevisad av åklagaren och att du  därför ska frikännas från ansvar.” För säkerhets skull lägger domaren till att detta betyder att åtalet lämnas utan bifall. Den tilltalade tittar frågande på mig. ”Vaddå?”  Viskande förklarar jag att ”du blev inte dömd för något brott”.

Att försvara barn skiljer sig inte så särdeles mycket från att försvara vuxna personer sett ur ett juridiskt perspektiv. Den stora skillnaden är att barn inte förstår vad vi säger i domstol liksom vilka roller vi har i processen. Barnet nickar ofta och ser ut som om det man säger är solklart. Barnet har inga ytterligare frågor efter att man inför processen har förklarat hur processen ska gå till och vilka personer som är i rättssalen och vad de har för roller. Frågorna kommer oftast efter avslutad huvudförhandling. Den första är ”Vaddå, vad ska jag göra?”. Den kommer direkt vid avkunnandet. Nästa fråga dyker upp när man stängt dörren till förhandlingssalen. ”Var åklagaren med och bestämde domen?” Frågorna vittnar om att trots att jag tycker jag varit tydlig och förklarat termer, spelets regler m m så har jag inte riktigt nått fram.

Svårigheterna för ett barn (de mellan 15-18 år) som är misstänkt för brott är många. Om det brott som barnet är misstänkt för är avancerat utsätts barnet ofta för tuffa förhör av polisen. Här har försvararen en viktig roll. Inför förhöret måste barnet informeras om sina rättigheter.  Det är också oerhört viktigt att påminna den unge om att han måste förstå frågorna innan han svarar på dem. Problemet blir annars att barnet svarar på något som det inte riktigt har förstått, vilket kan leda till en felaktig utgång i målet. 

Problematiken kring ledande frågor, som diskuterats så mycket när det gäller barnförhör med målsäganden, gäller även barn som hörs som misstänkta. Barns svar på frågor blir olika beroende på hur frågan ställs. Det går mycket lätt att leda barnet och få de svar som frågeställaren vill ha. Det är också så att våra yngsta klienter inte alltid skiljer på vad de själva minns från händelsen och vad de har hört sina kompisar berätta om händelsen. Allt för ofta svarar barn ”blandat” på frågor. Hälften kan vara självupplevt och hälften något de hört.  Detta gäller i högsta grad även vittnen som är mycket unga. Våra allra yngsta vittnen dyker oftast upp i mål där antingen målsäganden eller den tilltalade är ett barn.

Ett ytterligare problem som jag tycker är påtagligt i de flesta mål med barn är att den tilltalade blir trött eller okoncentrerad efter en kortare tid än en vuxen. Ett tecken är när den tilltalade börjar svara ”mmmmm” på frågorna. ”Mmm” kan lätt tolkas som ett ja, som ett redigt svar på en fråga. I själva verket har barnet inte en aning om vad frågan gällde. Ett ”mmmm- svar” i ett polisförhör nedtecknas ofta som ett ja. Ett ja som sedan läses upp på förhandlingen till intäkt för att barnet har svarat jakande på frågan vilket kanske styrker åklagarens ståndpunkt. Barnets protester under huvudförhandlingen tolkas som om barnet numer har ändrat sig, och det blir det jakande svaret som läggs till grund för fällande dom.

Inte alla är uppmärksamma på problemen. Därför är rättssäkerheten i fara i dessa mål.  Det krävs att alla rättens aktörer är medvetna om dessa problem. En huvudförhandling med ett barn kan inte tas på ackord. Det behövs en aning mer tid än normalt så att kontrollfrågor hinner ställas som möjligen kan räta ut frågetecknen och så att pauser kan tas. Detta gäller självklart även under förhören hos polisen.

För att förbättra förutsättningarna för våra yngsta klienter måste vi ta oss mer tid med dem för att på ett pedagogiskt sätt förklara deras rättigheter utan att för den skull främja orätt.

Clea Sangborn
Advokat

Annons
Annons