- Nyheter
Så kommenterar vi regeringens nya rättspolitik
Stefan Lindskog, Advokatsamfundets ordförande
– Det är mycket fokus på rättstrygghet, att man till exempel ska kunna gå trygg på gator och torg. Men inte så mycket fokus på rättssäkerhet, som trots allt är en hörnpelare i demokratin; att vi ska ha ett oberoende, kompetent och autonomt rättsväsende som fungerar i alla avseenden, innefattande både domstolar och advokater.
Sven-Erik Alhem
Överåklagare, chef för Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö
– Den rättspolitiska delen av den nya regeringens regeringsförklaring är helt i harmoni med min uppfattning. Fler och väl tillgängliga polismän, som också syns i samhället, klingar väl i mina öron liksom tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Ingen lagöverträdare är så meningsfull att söka påverka som den som är ung och inte hunnit etablera sig som kriminell. När det gäller kriminalitet går det inte att förbigå alkoholen, som har ett stort negativt inflytande vad gäller kriminalitet. Därför gläder jag mig också åt regeringens ambition att arbeta aktivt för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU.
Den positiva inställningen till att införa buggnings
institutet ställer jag mig också fullt ut bakom. Påföljderna och påföljdssystemet känns också angelägna att reformera. Min egen personliga uppfattning i den frågan är att varje påföljd bör benämnas vad den faktiskt innebär; exempelvis bör fängelse förbehållas just ett frihetsberövande på anstalt.
Ralf G Larsson,
Lagman i Kristianstads tingsrätt och ordförande i Sveriges Domareförbund
– Frågan om individuella löner för domare är så viktig att den borde ha nämnts i regeringsförklaringen.
Ökningen av antalet poliser gör att man också borde satsa på de efterföljande leden, åklagare och domstolar. Men där ser vi i budgeten att det inte kommer några friska pengar jämfört med vad den socialdemokratiska regeringen ville lägga.
Rättshjälpen nämns inte. Vi tycker att man borde göra en översyn av rättshjälpslagen och kanske även en förbättring.
Statsministern gjorde ett uttalande om att straffen ska ligga i den övre delen av straffskalan. Ett sådant uttalande kan missförstås av lekmän som nämndemännen i våra domstolar. Jag tycker att en statsminister ska vara försiktig med att uttala sig om vilket straff i straffskalan som en domstol ska döma till. Vill han göra förändringar får han göra det med lagändringar.
För övrigt verkar det finnas en övertro på att hårda straff ska få ner brottsligheten i landet. Det är skralt med forskning som visar att hårda straff ger någon effekt. Politikerna borde våga stå upp för en mer human påföljdsbestämning.