- Nyheter
Advokaten Shirin Ebadi kämpar med lagen som vapen
Shirin Ebadi föddes 1947 och växte upp i en akademikerfamilj i Teheran. Ebadi valde att läsa juridik, och 1970 var hon färdig domare.
Men revolutionen kom i vägen för karriären. Shirin Ebadi var en av dem som protesterat mot den korrupta monarkin, och hon hälsade revolutionen med entusiasm.
– Efter en tid fick jag veta av kolleger som jag tidigare kämpat tillsammans med att islam inte tillät mig som kvinna att döma i domstol. Jag och de andra kvinnliga domarna fick bli sekreterare, berättade Ebadi vid en föreläsning i Stockholm.
Kvinnornas och barnens advokat
Shirin Ebadi begärde efter några år förtidspension, och ansökte om medlemskap i det iranska advokatsamfundet. 1992 startade Shirin Ebadi advokatbyrå i hemmet.
– Det var svårt att arbeta som advokat. Domaren kunde skicka ut mig ur salen och ajournera förhandlingarna för att mitt hår inte var tillräckligt täckt, berättade Ebadi.
Arbetet som advokat gjorde missförhållandena i det iranska samhället mycket tydliga för henne. Bland annat företrädde hon en kvinna, vars dotter mördats av sin far. Fadern var känd för att misshandla flickan, men hade i enlighet med den iranska lagen fått vårdnaden vid skilsmässan. Ebadis engagemang i fallet ledde till krav på lagändringar, och internationell uppmärksamhet kring kvinnors och barns ställning i Iran.
Islam är utgångspunkten
Shirin Ebadi representerar de mest utsatta i det iranska samhället, kvinnor, barn och oppositionella. Som regel gör hon det utan ersättning. Parallellt arbetar hon med att omtolka de religiösa rättskällorna, och att bilda opinion för en icke-diskriminerande tolkning av sharia.
Ebadi har ibland kritiserats för att hon inte i stället förespråkar en sekulär lagstiftning. I den självbiografiska boken ”Mitt Iran” förklarar hon sin hållning. Det handlar om att se verkligheten som den är, menar Shirin Ebadi. Den islamiska regimen kommer inte att vika från sina principer och rättssystemet baserat på sharia. Att verka för kvinnlig jämställdhet inom ett islamiskt ramverk är enda möjligheten.
Shirin Ebadis arbete har inte setts med blida ögon av regimen. Efter att ha företrätt familjen till en ung man som dödades av poliser under studentupproret 1999 satt hon en period i fängelse. Och under förberedelserna till ett mål hittade Shirin Ebadi en ”dödslista”, en förteckning över vilka som skulle elimineras. Nästa person på listan var hon själv.
Fredspriset ett erkännande
Men Shirin Ebadi mördades inte. 2003 fick hon i stället ta emot Nobels fredspris.
– Fredspriset betyder att världen erkänt att kvinnors arbete för jämställdhet är viktigt, sa Ebadi under sin föreläsning.
Trots det fortsatt hårda politiska klimatet i Iran är Shirin Ebadi hoppfull inför framtiden.
– Iran har en ung befolkning, och kvinnorna är högt utbildade. I ett sådant samhälle måste det bli bättre, sa hon.
Över 65 procent av Irans universitetsstuderande är kvinnor. Bland juriststudenterna är andelen över 70 procent.
Boken inte utgiven i Iran
”Mitt Iran” är utgiven på sexton språk, men inte på Ebadis modersmål persiska. Den hårda censuren har omöjliggjort publicering i hemlandet. Och Ebadi kan inte tänka sig att ge ut den på persiska i ett annat land.
– Det är en viktig symbolfråga att få ge ut den i Iran, sa Ebadi vid föreläsningen i Stockholm.
Fakta:
Iran tillämpar sharia. Lagen bygger på islam, och grundar sig på Koranen och andra religiösa urkunder. Kroppsbestraffningar är vanliga, och kvinnor stenas till döds för äktenskapsbrott. Enligt iransk lag räknas en kvinnas vittnesmål som värt hälften av en mans. Ersättningen till familjen när en kvinna dödas i trafiken är hälften av ersättningen för en man.
