search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Förändringens vindar blåser över Europas advokater

I Europa riktas regeringars uppmärksamhet mot advokatmarknaden och advokatsamfunden. I länder med advokatmonopol börjar detta ifrågasättas. EU:s konkurrensmyndighet uppmuntrar nationella initiativ för att avreglera och öka konkurrensen på den juridiska tjänstemarknaden.

Inom EU diskuteras tjänstedirektivet som ska öka rörligheten för tjänster på den europeiska marknaden. De europeiska advokatsamfundens råd, CCBE, har kämpat för att advokater inte ska omfattas av direktivet, men ser inte ut att lyckas. CCBE anser att advokaternas roll i rättssystemet gör att de inte utan vidare kan jämställas med övriga professioner.

Samtidigt ifrågasätts advokatkårernas regelverk och vem som ska bestämma om dem.

Hot mot europeiska samfunden

CCBE:s generalsekreterare Jonathan Goldsmith upplever två hot mot de europeiska samfunden idag.

– Det första är konkurrensmyndigheterna, både på nationell nivå och inom EG. Det andra är de nationella regeringar som börjat ifrågasätta om dagens regleringssystem för advokatkåren verkligen fyller sitt syfte på 2000-talet, säger han.

Storbritanniens regering är ett exempel. I den så kallade Clementirapporten från december 2004 föreslogs ett nytt statligt organ med viss tillsyn över advokatorganisationerna (law societies och bar associations). Sir David Clementi ville också se en ny myndighet där konsumenter kan klaga på advokater och ökad möjlighet för icke-advokater att bli delägare eller att helt äga advokatbyråer.

Law Society of England and Wales var positiva till förslagen. Men Labour-regeringens lagförslag går längre än Clementirapporten, och Law Society befarar en omfattande statlig tillsyn över advokatkåren. Law Society ser en risk att tillsynsmyndigheten inte blir oberoende av regeringen.

På Nordirland och i Skottland finns förslag i samma riktning som i England. Inom Law Society of Northern Ireland finns en oro för att avregleringen av juristmarknaden kan få underliga konsekvenser på det konfliktdrabbade Nordirland. Paramilitära organisationer som IRA kan tänkas starta juridisk rådgivning, för att skapa ett förtroende ute i samhället.

I Nederländerna har det också lagts fram förslag som innebär att staten ökar sin kontroll över advokatkåren. Det nederländska advokatsamfundets, Nederlandse Orde van Advocaten, generalsekreterare Jan Suyver är dock inte särskilt oroad. Han tycker att den nederländska justitieministerns kommission tagit upp en viktig fråga.

– Kommissionen tog upp frågan om advokatsamfundets självreglering brister i demokratisk legitimitet. Jag tycker att den har en poäng. Själva fenomenet självreglering är omdiskuterat. Jag ser inte det som ett hot, utan tycker att diskussionen är sund.

Jan Suyver tror inte att regeringen kommer att driva förslaget om att ta ifrån advokatsamfundet dess självreglering. En viktig anledning till det är att dagens system helt enkelt fungerar bra, säger han.

Drastiska förslag om statlig kontroll

Också i Republiken Irland har drastiska förslag för att öka den statliga kontrollen över advokaternas verksamhet presenterats. Enligt förslagen ska en ny myndighet, Legal Services Commission, ta över många av Law Societies uppgifter. Justitieministern har dock senare förespråkat en mindre ingripande Legal Services Ombudsman med uppgift att granska Law Societies disciplinverksamhet för missnöjda klienter.

CCBES:s generalsekreterare Jonathan Goldsmith pekar ut ett europeiskt land där advokatsamfundet kommit särskilt i skottlinjen.

– Situationen är allvarligast i Polen. Landets regering är väldigt fientligt inställd till advokatkåren. Det har nyligen genomförts begränsningar av advokaternas egen disciplinverksamhet. Advokaterna är bekymrade över situationen, säger Jonathan Goldsmith.

Konflikt mellan rättssäkerhet och konkurrens

Danmark är ett av de länder där advokatsamfundets ställning har diskuterats intensivt. Två domar i Europadomstolen för mänskliga rättigheter (se fotnot) har lett till att blickarna riktats mot landets advokatmonopol. Domstolen fastslog i början av 2006 att den negativa föreningsrätten hade kränkts eftersom två privatpersoner hade tvingats att tillhöra fackföreningar som förutsättning för att få arbete.

Men redan 2004, efter den så kallade Montirapporten, hade den danska regeringen tillsatt en kommitté för att se över konkurrensen på den juridiska tjänstemarknaden. I uppdraget fanns bland annat en översyn av advokatmonopolet, advokatsamfundets disciplinsystem och reglerna om vem som får äga advokatbyråer.

Enligt Advokatsamfundets generalsekreterare Henrik Rothe har advokatkårens traditionella värden, i Danmark och många andra europeiska länder, hamnat i kläm i motsättningen mellan rättssäkerhetsgarantier och önskemål om ökad konkurrens.

– Konkurrensmyndigheterna tycks inte riktigt förstå behovet av en oberoende advokatkår. De regler som ska garantera oberoendet uppfattas som konkurrensbegränsningar, säger han.

Pressen mot advokaternas kärnvärden kan hårdna om det uppstår stora skillnader i regelverk inom EU, menar Rothe. Eftersom till exempel transaktioner ofta är internationella och inte bundna av nationella regelverk kan advokater från länder med mindre stränga regler i längden konkurrera ut kolleger med mer traditionella regler om till exempel intressekonflikter.

Förändring av konservativa regler

Även i Tyskland ifrågasätts advokatmonopolet. Enligt Jonathan Goldsmith, CCBE:s generalsekreterare, beror avregleringsvågen på en växelverkan mellan EU-organ och nationella myndigheter.

– EG genomdriver konkurrensregler och direktiv. Sedan möter EG-företrädare de nationella konkurrensmyndigheterna två gånger om året och försöker uppmuntra dem att agera på nationell nivå. Det blir en blandning av de båda, säger han.

CCBE har ifrågasatt avregleringen, bland annat i sitt motstånd mot att advokater ska omfattas av tjänstedirektivet.

– För det första råder det redan hård konkurrens mellan advokater, vilket har lett till sänkta priser på många håll. För det andra kan man inte bedöma rättssystemet, som advokater är en del av, enbart utifrån ekonomiska faktorer. Det finns ett allmänintresse som inte enbart är ekonomiskt, säger Jonathan Goldsmith

Jan Suyver, generalsekreterare för Nederländernas advokatsamfund, uppfattar inte kraven på avreglering som särskilt hotfulla.

– Monti-initiativet kan ge anledning att förändra de ofta väldigt konservativa samfundens regler, säger han.

Regler om penningtvätt fara för advokatrollen

Jan Suyver ser optimistiskt på den europeiska advokatkårens framtid. Men han pekar på ett tydligt hot mot advokatyrkets kärnvärden.

– Advokatens tystnadsplikt äventyras av reglerna om penningtvätt, det andra och tredje penningtvättdirektivet, säger han.

Penningtvättdirektiven är omdiskuterade inom alla medlemsstater i EU. Reglerna säger att en advokat ska anmäla klienter som kan misstänkas syssla med penningtvätt till myndigheterna. Detta innebär ett stort avsteg från advokatens tystnadsplikt.

Penningtvättdirektiven har också gett det internationella samarbetet inom exempelvis CCBE en stor betydelse, menar Henrik Rothe på det danska advokatsamfundet.

– CCBE kan bidra till att begränsa skadeverkningarna för advokaternas oberoende. Det är ett gott exempel på att det internationella advokatpolitiska samarbetet blir allt viktigare, säger han.

Kanske som en anpassning till det ökande marknadstänkandet inom EU och klåfingriga nationella regeringar börjar flera advokatsamfund vända sig direkt till konsumenterna med information och marknadsföring. I Norge har advokatsamfundet startat en webbsajt med adressen advokatenhjelperdeg.no. Tanken med portalen är att göra juridiska tjänster mer lättillgängliga för konsumenterna och att göra både konsumenter och advokater mer kostnadsmedvetna.

Översyn av rättshjälpssystemet

I Tyskland har samfundet försökt stärka advokaternas position på en juridisk tjänstemarknad med allt fler aktörer genom en marknadsföringskampanj.

Advokater upplevs som dyra, såväl av privatpersoner och försäkringsbolag som av statsmakterna. På många håll har regeringarna börjat se över till exempel rättshjälpssystemen för att spara pengar. INorge menar advokaterna att den justerade rättshjälpstaxan lett till sämre stöd för klienterna. På Irland har justitieministern tillsatt en arbetsgrupp för att hitta sätt att minska rättegångskostnaderna. Också i Tyskland och England/Wales diskuteras förändringar av advokatarvodena.

Det finns alltså stora likheter mellan de olika europeiska länderna. Samarbetet mellan advokatsamfunden har också blivit allt viktigare.

CCBE arbetar på en rad sätt för att föra fram advokaternas roll och advokatsamfundens synpunkter.

– När saker händer på europeisk nivå är det vi som företräder advokaterna. Vi har publicerat en rad synpunkter på EGs konkurrensarbete både utifrån juridiska och ekonomiska utgångspunkter för att bemöta deras påståenden om advokatkårens ekonomiska ställning, säger Jonathan Goldsmith.

CCBE agerar ibland också på nationell nivå, när de nationella samfunden ber om hjälp. Bland annat har man nyligen skrivit till den italienska regeringen, som genomfört en rad avregleringar på advokatmarknaden

Viktigt hitta gemensamma värden

Men bortsett från lobbyarbete och traditionella samråd och konsultationer menar Jonathan Goldsmith att just diskussionen mellan samfunden är avgörande.

– Vi ska diskutera hur man kan hitta gemensamma, europeiska värden kring viktiga frågor. Vi tycker oss se en likartad attack på advokaternas oberoende och självreglering i hela Europa och vi måste hitta ett gemensamt europeiskt förhållningssätt till den attacken, säger han.

Att hitta dessa värden är dock ingen lätt uppgift. Advokatorganisationerna verkar i olika rättssystem och olika traditioner. Men det gör samarbetet ännu viktigare, menar Jonathan Goldsmith.

– Frågorna är desamma, men reaktionerna skiljer sig åt. Det är därför det behövs diskussion, så att vi kan försöka bestämma oss för gemensamma svar.

Klokt med oberoende rådgivare

Jonathan Goldsmith tycker att advokatkårens oavhängighet är hotad idag. Ändå är han optimist.

– Jag är opinionsbildare, då måste man vara det, säger han.

Henrik Rothe, generalsekreterare för det danska advokatsamfundet, tycker att det förutom hoten finns positiva tecken.

– Stora skandaler som Enron och Parmelat har visat att det är klokt att ha rådgivare som är oberoende av varandra, och det minskar intresset för MDP-samarbete. De många åtgärderna för att skydda samhället mot terrorism har också skapat uppmärksamhet kring advokaternas roll i rättssamhället och om vikten av ”rule of law”, där oberoende advokater är en viktig del, säger Rothe.

FOTNOT: Sörensen vs. Danmark (52562/99) och Rasmussen vs. Danmark (52620/99)

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Annons
Annons