search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Tillståndet för den svenska rättsstaten

Beviskraven i svenska domstolar måsta stramas upp, annars riskerar oskyldiga att straffas. Den slutsatsen drar Hans-Gunnar Axberger, som lett ett rättssäkerhetsprojekt initierat av justitiekanslern. Reformer i rättssystemet och en levande diskussion bland domare, åklagare och advokater behövs för att värna rättssäkerheten, tycker Axberger.
Professor Hans-Gunnar Axberger, som bland annat varit med och granskat brottsutredningarna efter mordet på Olof Palme och fallet Osmo Vallo, fick i maj 2004 uppdraget att leda en utredning om rättssäkerheten i brottmålsprocessen. Bakgrunden var några resningsfall som fått mycket uppmärksamhet, bland annat hemvårdaren Joy Rahman, som friades helt efter att först dömts till livstid för mord.

I rapporten ”Felaktigt dömda” konstaterar utredarna att det före 1990-talet i stort sett inte förekom att personer dömda för grova brott friades efter resning. Men under perioden 1992-2005 finns inte mindre än elva fall, till övervägande del sexualbrottsmål, där personer först fällts och sedan friats helt efter resning. Utredarnas genomgång visar att domarna var fel redan första gången, och i de flesta fallen är misstankarna helt borta efter resningen.

Bristfällig bevisvärdering
Det är bevisvärderingen som brustit i de elva fallen, enligt rapporten. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 29 maj varnade Hans-Gunnar Axberger för att sänkta beviskrav kan leda till att fler oskyldiga döms.

– Att oskyldiga döms är till stor skada för rättsväsendet, mycket större skada än om skyldiga frias, säger han.

Hans-Gunnar Axberger tycker att det är en alltför vid klyfta mellan den praktiska bevisvärdering som domare sysslar med till vardagslag och de akademiska juristernas teoretiska diskussioner. De båda världarna skulle behöva mötas i en levande diskussion om bevisvärdering.

– Den fria bevisvärderingen kräver en reflekterande domarverksamhet. Jag är inte säker på att domarna har tid till det.

Kvalitetssäkra utredningen
Hans-Gunnar Axberger trycker hårt på domstolarnas ansvar för att kvalitetssäkra brottsutredningarna. I rapporten argumenteras för att domare ska läsa förundersökningen och lyfta fram eventuella brister i bevisningen. Den svenska traditionen säger annars att domare ska bedöma målet enbart utifrån vad parterna lyfter fram i rätten. Men Axberger tycker att den skolan har fel, och hänvisar till en rad formuleringar i lagtext och förarbeten.

– Om en domare upptäcker eller misstänker att det finns omständigheter som talar till den tilltalades fördel är han skyldig att verka för att de kommer fram, säger han.

Avvägningen hur mycket man ska göra är naturligtvis inte lätt. Risken finns ju att även negativa saker kommer fram, medger Axberger.

Försvararen har naturligtvis en viktig roll för att ta fram uppgifter som talar till fördel för klienten. Men det minskar inte domstolens ansvar, påpekar Axberger.

– Det faktum att man har en dålig försvarare ska inte leda till att man döms på felaktig grund säger Axberger.

– Vi skriver i rapporten att man kanske borde ställa krav på advokaten att kvalitetssäkra utredningen, att gå igenom den och säga att ”ur min klients synvinkel är det här en okej utredning”. Det är något att diskutera, fortsätter han.

Svåra trovärdighetsbedömningar
I rapporten riktas hård kritik mot domstolarnas sätt att bedöma vittnens och målsägandes trovärdighet. Modern forskning visar att det är näst intill omöjligt att, bara utifrån en persons uppträdande avgöra om hon talar sanning, påpekar Axberger.

Hans-Gunnar Axberger hoppas att rapporten ska leda till en levande diskussion om rättssäkerhet. Och förutsättningar finns. En rad domstolar och lokalavdelningar inom Advokatsamfundet har bett honom komma för att presentera sin utredning. Det är inom de juridiska professionerna som debatten bör föras, menar Axberger, som varnar för mediernas vinklade och förenklade resonemang.
ULRIKA BRANDBERG, TOM KNUTSON

Fakta om rapporten Felaktigt dömda
Utredarna har gått igenom resningsfall under perioden 1950-2005.
De elva fall där personer först dömts och sedan helt friats efter resning karaktäriseras av:
• Domar grundade på ofullständiga underlag
• Otillräcklig granskning av målsägandeberättelser i sexualbrottsmålen
• Spekulativa bedömningar
• Brister med anknytning till sakkunnigbevisningen.

Utredningens förslag
• Statistik över resningsärenden måste föras
• En fristående instans som tar ställning till resningsansökningar
bör skapas
• Förtydligande från HD av hur bevis i ”trovärdighetsmål” ska värderas
• Översyn av reglerna för sakkunniga i brottmålsprocessen
• Eventuellt bör en särskild ordning införas för handläggning av åtal som kan leda till långa straff.

Läs mer
FELAKTIGT DÖMDA. Rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt. Hans-Gunnar Axberger, Feryal Mentes, Karin Palmgren Goohde , Jens Västberg. Rapporten kan beställas www.justitiekanslern.se
Annons
Annons