search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Skatterätt: Oklara roller och brist på kunskap

Skatterätten är i många delar godtycklig: Enskilda som hamnar i systemet tappar ofta tilltron till hela rättsväsendet. Det menar två erfarna skatteadvokater.
Peter Nordquist är skatteadvokat och djupt engagerad i rättssäkerhetsfrågor. Han upplever att det finns flera olika rättssäkerhetsproblem inom skatterätten. Ett är Skatteverkets tredubbla funktion, som utredare, företrädare för statens intressen och objektiv beslutsfattare.

– Det är oförenliga uppgifter. Följden blir att Skatteverket ofta måste lägga sig på den fiskala linjen, säger han.

Peter Nordquist skulle vilja ändra lagen så att alla tvistiga ärenden hamnade direkt hos länsrätten för avgörande.

Bristande kompetens
Ett annat problem är domarnas kompetens på skatteområdet.

– Utbildning och fortbildning för domarna är under all kritik. Man märker det på skatteområdet när man diskuterar frågorna. Det finns en oförsvarligt stor kunskapsskillnad jämfört med de tjänstemän som hanterar mer kvalificerade ärenden och skatterådgivare som företräder enskilda intressen, säger Peter Nordquist och tillägger att skickliga domare är en förutsättning för rättssäkerhet.

Advokat Brita Munck-Persson håller med om att erfarenheten av kvalificerade skattemål är för liten i domarkåren.

– Domarna har många olika måltyper, och skattefrågorna är svåra. Man måste kunna och förstå skatterätten på djupet. Det märks att domarna inte har tillräckligt djupa kunskaper. De ser ju så få mål av samma typ, säger hon.

Brita Munck-Persson förordar specialdomstolar för skattemål. Peter Nordquist är inne på samma linje. Man borde åtminstone inrätta specialavdelningar för skattemål på några få länsrätter, säger han.

Genomsyn skapar osäkerhet
Ett tredje hot mot rättssäkerheten, det som oroar de båda advokaterna mest, är själva rättstillämpningen. Fenomenet genomsyn har på senare år blivit allt vanligare. Genomsyn innebär att Skatteverket väljer att bortse från formellt lagliga och giltiga avtal och handlingar, för att i stället se till syftet med exempelvis en transaktion. Om syftet kan antas vara att slippa skatt beskattas inkomsten, trots att allt skett enligt regelboken.

– Man bortser från formella regler och avtal för att bilda sig en egen uppfattning om verkligheten. Frågan blir vad som är fiktion och vad som är verklighet, säger Peter Nordquist.

Brita Munck-Persson tycker att genomsyn är det klart största rättssäkerhetsproblemet på hennes område, eftersom också domstolarna numera godtar Skatteverkets bedömningar i många fall.

– Domstolarna verkar tycka att det är enklast att följa Skatteverket. Och för den skattskyldige är det förstås omöjligt att visa något annat än vad som civilrättsligt gäller, säger Brita Munck-Persson.

Det råder också en skriande brist på praxis på området. Olika avgöranden pekar åt olika håll. För den enskilde blir det naturligtvis svårt att förutse vad olika handlingar kommer att leda till. Förvirringen drabbar privatpersoner värre än de storföretag som anlitar oss advokater, säger Peter Nordquist, som efterlyser fler avgöranden från Regeringsrätten för att få klarhet i vad som gäller.

– Min tilltro till rättsväsendet minskar när man inte får rätt i domstol. Jag har en viss förståelse för Skatteverket, men det är konstigt att inte domstolarna går till botten med detta. Men jag tror att det beror på tidsbrist hos domarna. Om de fick ägna sig enbart åt skattemål tror jag att kvalitén skulle bli bättre, säger Brita Munck-Persson.

Långa väntetider
Hon betonar också att domstolarna måste motivera sina domar på ett tydligt sätt, så att man kan förstå grunden för avgörandet och hur domstolen värderat argument och bevis.

– För den skattskyldige blir det helt obegripligt när en dom motiveras med att domstolen vid en sammantagen bedömning kommit fram till en viss slutsats.

Ytterligare ett hot mot rättssäkerheten är de långa väntetiderna i skattemål.

– Skattemålen hamnar alltid sist i kön. Har man tur tar man sig igenom länsrätt och kammarrätt på tre-fyra år. Det är ett rättssäkerhetsproblem. För privatpersoner kan det innebära katastrof om det tar tid, säger Brita Munck-Persson.

Peter Nordquist är styrelseledamot i Institutet Skatter & Rättssäkerhet, som bland annat tagit upp frågan om genomsyn vid seminarier med domare och tjänstemän från Skatteverket. Trots problemen tycker han att rättssystemet vilar på en stadig och förtroendeingivande grund.

– Jag måste ändå säga att jag känner tilltro till rättsväsendet. Framför allt för att vi har en domarkår som inte är mottaglig för mutor eller andra otillbörliga förmåner, vilket förekommer i många andra länder. Det är viktigt för rättssäkerheten, säger Peter Nordquist.
ULRIKA BRANDBERG, TOM KNUTSON
Annons
Annons
Annons
Annons