search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Hur mår den svenska demokratin?

En underutvecklad maktdelning och brist på personligt ansvar. Det är ett par av de tydligaste bristerna i dagens svenska demokrati.
Sveriges demokrati fungerar till stora delar bra. Men systemet har svagheter som blivit uppenbara inte minst i samband med tsunami-krisen. Det var de flesta deltagare eniga om som möttes på ett seminarium om makt och Sveriges demokratiska underskott, arrangerat av Timbro i Stockholm i mitten av augusti.

Per T Ohlsson, Senior Columnist i Sydsvenskan, konstaterade att i diskussionen om makt och demokrati måste man ta hänsyn till att det socialdemokratiska partiet har dominerat landets politiska liv under mycket lång tid.

– Ska man försöka förstå Sveriges 1900-talshistoria kan man inte bortse från brister och svagheter, som kanske inte är orsakade av socialdemokraterna, men som kanske har förstärkts eller fördjupats av det långa maktinnehavet, sade han.

Enligt Ohlsson fungerar det mesta i den svenska demokratin utmärkt. Men det finns fyra brister som det finns skäl att peka på: en svag gransknings- och kontrollmakt, en underutvecklad maktdelning, en svag ansvarskultur samt en enorm koncentration av makt till regeringschefen personligen.

Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, beskrev hur statsförvaltningen politiserats allt mer. Bland annat märks det genom att den sedan tidigare redan omfattande politiska utnämningsmakten blivit ett allt viktigare styrinstrument för regeringen.

Men politiseringen märks även bland myndigheter som agerar opinionsbildare. Möller konstaterade att det kan vara naturligt för statsförvaltningen att bedriva informationskampanjer för att till exempel upplysa om faror av olika slag. Men under senare år har myndigheter allt mer börjat överta de politiska partiernas uppgift som opinionsbildare.

– Det är ett uttryck för fattigdom i debatten när det sker, sa Möller som oroades av utvecklingen.

Han menade att jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström vid olika tillfällen särskilt tydligt illustrerat hur en myndighet ägnar sig åt politiska utspel. Senast i samband med Jämos utspel vid fotbolls-VM i Tyskland.

Bo Pellnäs, fd överste av 1 graden och ledamot i 2005 års Katastrofkommission, argumenterade för ett tydligare personligt ansvar i förvaltning och det politiska systemet. Som en del i att stärka ansvarskulturen vill Pellnäs se ett stärkt Konstitutionsutskott och även att det införs en författningsdomstol.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg betonade hur frågor om maktdelning, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter hör samman.

Hon konstaterade att demokrati som ett uttryck för folkviljan inte ensamt är en garant för en god rättsordning. Hon efterlyste en tydligare maktdelning och ökad maktbalans som en väg att stärka demokratin.
TOM KNUTSON