search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Europeiseringen av svensk rätt – sammansmältning av juridik och politik

Advokat Ola Wiklund reflekterar över hur juridik och politik håller på att glida in i varandra.
Efter en hätsk debatt med folkhälsominister Morgan Johansson i Studio 1 den 30 mars med anledning av att EG-domstolens generaladvokat förklarat att det svenska förbudet mot privatimport av alkohol över Internet strider mot EU-rätten, klagade ministern på att det är domstolar och jurister som nu slutligt har att avgöra frågor som borde ligga på politikernas bord.

Samma klagovisor har hörts i samband med domstolsprövningarna av det svenska spelmonopolet, apoteksmonopolet och framför allt när Arbetsdomstolen skickade den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-domstolen i Vaxholmsfallet.

De nu högaktuella målen som alla rör svensk rätts förhållande till EG-fördraget utgör exempel på vad som på svenska kallas ”juridifiering av politiken”. Internationellt talar man om ”judicialisation ofpolitics” och ”governing by judges”. Samtidigt politiseras juridiken genom att domstolar ställs inför mål med oklara rättsregler av stor ekonomisk och samhällspolitisk betydelse. Domstolarnas stora tolkningsutrymme och målens samhälleliga betydelse gör det svårt för jurister, politiker och lekmän att särskilja juridiken från politiken. Spelplanen har ändrats.

Juridifieringen eller ”europeiseringen” av svensk rätt innebär en allmän uppvärdering av juridikens och juristernas roll i samhället, ökad domstolskontroll i form av lagprövning av demokratiskt fattade beslut och en allmänt mer framskjuten roll för domstolarna i förhållande till den politiska makten. Europeiseringen blir därmed en process genom vilken politiken ”juridifieras”. Fler och fler frågor som tidigare avgjordes av politiska institutioner hamnar nu på domarnas bord. Domstolarna har härmed kommit att inta en allt viktigare roll. Den formalistiske bokstavstolkande domaren har gått ur tiden i takt med utbredningen av dynamisk och kreativ konstitutionell rättstilllämpning ledd av domare iLuxemburg, Strasbourg och Karlsruhe.

Politiserade intressekonflikter av stor ekonomisk och samhällelig betydelse mals ner i ett rättsmaskineri som försöker ge sken av att resultera i koherenta regelbaserade ”juridiska” lösningar. De juridiska processerna har härigenom politiserats samtidigt som politiken gradvis har överförts till den juridiska sfären. Politik blir juridik och juridik blir politik.
Parallellt med denna utveckling har advokatmarknaden förändrats. Stora amerikanska juristfirmor som länge vant navigerat på den nya spelplanen har etablerat sig i Europa. I exempelvis länder som Nederländerna och Storbritannien skapades stora juristfirmor med Europa och övriga världen som verksamhetsfält. Mellan 1985 och 1990 fördubblades antalet jurister på Storbritanniens 20 största advokatbyråer. De största europeiska länderna domineras i dagsläget av stora internationella advokatbyråer. Samma utveckling, men i mindre skala, kan vi delvis skönja på den svenska juristmarknaden. Flera av de gamla anrika affärsjuridiska advokatbyråerna har nu antingen gått samman med nordiska eller europeiska partners eller förvärvats av stora amerikanska jurist- och revisionsbyråer.

Europeiseringen har naturligt breddat advokaternas rådgivningsspektrum. De stora högt specialiserade advokatbyråerna i Europa har anpassat sig till sammansmältningen av juridik och politik och har i regel speciella avdelningar som är inriktade på gränsöverskridande affärstransaktioner, lobbying och rättspolitisk rådgivning. Även svenska byråer har gradvis kommit att följa efter.

Även universitetens rättsvetares roll har förändrats genom globalisering och europeisering. Av advokater anlitade rättsvetare integreras i juridiska och rättspolitiska strategier med fokus på klientintresset och den judiciella processen. De anlitade experterna tar emellertid vissa risker när de anlitas. Den traditionella separationen mellan vetenskap och marknad, rättsvetenskap och politik riskerar att suddas ut.

Experterna blir lätt tillpolicyinstrument. De formulerar de bästa tänkbara juridiska argumenten för sin klients sak och riskerar medvetet eller omedvetet att tappa ”objektivitet”. Professorn går från vetenskapligt rättsorakel till praktikerprofessor och vidare till en typ av politikprofessor. Det faktum att rättsvetarna engageras och betalas av partsintressen gör det viktigt att hålla isär forskning från partsinlagor.

Juridifieringen och europeiseringen leder till att vi måste omvärdera vår syn på rättsmaskineriet och dess förhållande till övriga samhället. Vi måste fråga oss vad vi kan – och bör – förvänta oss av advokater, rättsvetare och domare i framtiden. Vilken roll spelar de i samhället? Hur skall vi förhålla oss till domstolsavgöranden och rättsutlåtanden? Svaren på dessa frågor får inte bara konsekvenser för juridiken och politiken utan för hela samhället. I förlängningen får det konsekvenser för bärigheten i idén om den liberala rättsstatens grundprincip: separationen mellan det objektiva (rätten) och det subjektiva (politiken). Om teorin inte längre överensstämmer med praktiken är det hög tid att förändra den.
OLA WIKLUND, ADVOKAT VID WISTRAND ADVOKATBYRÅ OCH DOCENT I EUROPEISK INTEGRATIONSRÄTT VID STOCKHOLMS UNIVERSITET