search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Affärsjuridik: Kompetensskillnader skapar osäkerhet i affärstvister

Att få en kommersiell rättstvist slutligt avgjord i en allmän domstol tar inte sällan fem till nio år. Dessutom finns stora skillnader i domstolarnas skicklighet att döma. Risken för att rättssäkerheten tar skada kan vara betydande i dessa mål.
Det anser advokat Martin Wallin, som varit domare och som undervisar i processrätt. Han tycker att det visserligen finns många kompetenta, skickliga och intresserade domare. Men deras resurser är för små. De får inte de verktyg de skulle behöva för att göra sitt arbete.

Martin Wallin anser att rättssäkerheten förändrats genom att det tar allt längre tid idag att få ett större tvistemål avgjort.

Enligt Wallin är det framför allt tids- och kompetensaspekten som påverkar rättssäkerheten i de större kommersiella tvisterna:

– Domarna idag har inte lika mycket tid att sätta sig in i tvistemålen som tidigare. Följden av att det tar lång tid innan ett mål avgörs slutligt är att domare och handläggare som varit involverade i handläggningen hinner bytas ut innan domen är avkunnad. Det innebär att den kunskap som domstolen fått om målet under handläggningen går förlorad liksom kontinuiteten i handläggningen. Det leder i sin tur till att det blir sämre kvalitet i de större tvistemålen.

Enligt Martin Wallin har domstolarna inte hängt med i den utveckling som pågår inom affärslivet.

– Jag har erfarit att den i rättssalen som kan minst om rättsområdet i den aktuella tvisten är domaren. Medan ombud och parter kan rättsområdet på sina fem fingrar. Det är inte en bra situation, säger han. Domaren behöver givetvis inte vara den som kan rättsområdet bäst, men klyftan mellan domare och ombud får inte bli för stor. Då riskerar man att förtroendet för domstolarnas kompetens raseras.

Martin Wallin oroas och ogillar den utveckling han ser idag i de svenska domstolarna, som i till exempel Stockolms tingsrätt, där man går från specialrotlar i tvistemål mot blandade rotlar, med både tvistemål och brottmål. Utvecklingen leder till att dagens problem riskerar att ytterligare förvärras. Det är en uppenbar risk att de större tvistemålen får låg prioritet och att domarnas erfarenhet av tvistemål minskar.

Förlikning
Stundtals är det också stor press på parter och ombud att förlikas från domstolarnas sida. Skälet till det är inte sällan att domstolen, enligt Wallin, vill bli av med tvisten för att man saknar resurser att handlägga målet. Domstolens agenda och intresse styr förlikningen snarare än intresset att finna en bra lösning för parterna.

– Det är en viktig förtroendefråga för näringslivet att de upplever att domstolarna vill döma i de tvister som tas till domstol. De som av olika skäl måste ta en tvist till domstol vill kunna få rätt och få sin sak prövad. Inte sällan är det fråga om principiella frågor där värdet i tvisten inte är det avgörande, men det är av vikt för ena parten att få saken prövad. De vill inte förlikas bara för att slippa rättsprocessen. Deförväntar sig att domstolarna är intresserade av frågan samt vill och kan pröva den.

Klienterna
Martin Wallin säger att klienterna generellt har tre frågor till honom när en tvist inleds. Hur lång tid tar det? Vad kostar det? Kan de som ska döma i tvisten något om rättsområdet?

Martin Wallin brukar svara att en normal kommersiell tvist där tvisteföremålets värde överstiger en miljon kronor ofta tar 2-4 år eller mer i tingsrätten och ytterligare ett par år i hovrätten. Innan tvisten slutligen avgjorts får man räkna med att det kan ta 5-9 år.

– Klienterna blir ofta frustrerade när det tar så lång tid att få en tvist avgjord. De har en förväntan om att en tvist ska avgöras inom ett år. De långa tidsrymderna leder till att många tvister förliks eftersom en eller båda parter tröttnar, säger han och fortsätter:

– Det kan betyda att ena parten mer eller mindre tvingas till förlikning för att denne saknar den finansiella styrkan att fortsätta processa.

Skriv in skiljeklausul
Martin Wallin rekommenderar sina advokatkolleger som skriver avtal åt klienterna att sätta in en skiljeklausul. Det är tids- och kostnadseffektivare. I ett skiljeförfarande kan parterna även påverka vilka personer som ska ingå i en eventuell skiljenämnd. Som part kan man då tillförsäkra sig om att vid händelse av tvist så kan man få tvisten avgjord av personer som man vet är kunniga inom det område som tvisten handlar om. Ett skiljeförfarande anses dock dyrare eftersom parterna betalar kostnaderna för skiljenämnden. Den lägsta kostnaden i ett skiljeförfarande är dock kostnaden för nämnden. Det är den extra kostnad man har i jämförelse med ett domstolsförfarande. Å andra sidan går ett skiljeförfarande snabbare och det håller nere kostnaden.

– Det som kortsiktigt kan te sig dyrare är därför inte sällan långsiktigt billigare. Framför allt kommer man till sin rätt och får sin sak prövad inom rimlig tid. Eftersom tvisterna blir allt komplexare är det bra att ha med personer som har erfarenhet och arbetar med just den typen av frågor som tvisten avser, säger han.

Mediernas bild
Martin Wallin är övertygad om att mediernas ökade intresse och bevakning av rättsväsendet lett till att tilltron till rättsväsendet sänkts.

– Det är inte domstolarnas fel. Att tilltron minskat har sin främsta grund i hur journalisterna rapporterar om till exempel vissa domar. Väljer medierna att rapportera utifrån sina egna teser blir det lätt så. Läser man en uppmärksammad dom är det oftast fullt förståeligt hur domstolen kommit fram till domslutet och mediernas beskrivning av domen framstår som vinklad och ibland helt felaktig där viktiga delar inte redovisats på ett korrekt sätt. Journalisterna läser inte domarna på rätt sätt utan gör det på ett vinklat sätt där man kan få intrycket att det ibland är viktigare att kunna skriva en säljande rubrik än att korrekt återge domen, säger Martin Wallin.
ULRIKA BRANDBERG, TOM KNUTSON

Hur ska lösningen se ut?
Martin Wallin har flera tankar om hur domstolarnas arbete skulle kunna reformeras:

• Begränsa antalet domstolar som prövar större kommersiella tvister

• Ha specialdomare med kunskaper och intresse för dessa mål

• Anslå mer tid i domstolarna för att läsa in handlingarna och handlägga målen

• Se över rättegångsbalken

• Inför prövningstillstånd för hovrätten

• Döm fler mindre mål, under 20 basbelopp, med ensamdomare för att frigöra resurser

• Se över handläggningsformerna i mindre mål, förenkla. Idag är handläggningen i princip densamma i alla typer av tvistemål.
Annons
Annons
Annons
Annons