search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

"Poliser och välfärd mot brottsligheten"

Brottsligheten har ändrat karaktär. Därför behövs nya medel för att bekämpa den. Det menar justitieminister Thomas Bodström, som också vill slå ett slag för välfärdssamhällets betydelse för att förebygga brott.
Att få ner brottsligheten är den viktigaste rättspolitiska frågan, enligt Thomas Bodström, socialdemokratisk justitieminister. Han vill samtidigt gärna få fram att brottsligheten inte ökar – snarare tvärtom. Men den har ändrat karaktär, och det är de nya brotten och brottslingarna som är de största problemen i rättsväsendet.

– Vi har en annan slags brottslighet, som är internationell och organiserad, säger han.

De största bristerna i rättssystemet finns enligt Thomas Bodström där statens ansvar upphör och kommunerna ska ta över, i samarbetet mellan kriminalvården och de sociala myndigheterna.

Historiskt sett har rättspolitiken inte varit socialdemokraternas favoritområde. Enligt Thomas Bodström är det först under 90-talet som partiet på allvar riktat in sig på frågorna. Ändå vilar politiken på en ideologisk grund, hävdar han.

– Vi behandlar alltid både brottsligheten och brottslighetens orsaker. Vi lyfter fram att det är sociala faktorer som orsakar brott, och att en försämrad social situation ger ökad brottslighet.

Socialdemokraterna är ett av de partier som, enligt Åsa Perssons forskning, vinglat mest i rättspolitiken, inte minst i buggningsfrågan.

– Vi måste följa med i brottsutvecklingen och se till att polis och åklagare har bättre verktyg för att bekämpa brott, förklarar Thomas Bodström.

Justitieministern tycker att den lagprövning vi har i Sverige idag är att föredra framför en författningsdomstol.

– I Tyskland lamslår systemet med författningsdomstol ibland det politiska arbetet eftersom oppositionen skjuter upp alla lagförslag genom prövning i domstolen, säger han, och han betonar att regeringen nästan undantagslöst tar hänsyn till lagrådets synpunkter.

Det kritiserade utnämningsförfarandet i Sverige anser Bodström är det bästa som står till buds, eftersom en mer öppen rekrytering av till exempel generaldirektörer skulle skrämma bort många sökande.

Thomas Bodström känner väl till diskussionen om problemen att rekrytera humanjurister. Han tror att attityderna på juristutbildningen, där affärsjuridik ses som ”finare” än humanjuridik, är en orsak. Men humanjuristerna behöver också söka nya marknader för att få upp inkomsterna och visa upp sig, och inte enbart lita på pengar från staten.

Vilken roll spelar då timkostnadsnormen i det hela?

– Timkostnadsnormen kan säkert behöva höjas. Men det är minst lika viktigt att höja rättshjälpen.

Rättshjälpen är avgörande för medborgarnas rättstillgänglighet, menar Bodström. Han understryker att Sverige har ett mycket bra system, som han dock vill förbättra ytterligare.

– Om vi hade obegränsat med pengar är det klart att vi skulle öka rättshjälpen. För mig är den viktigaste frågan att ännu fler människor skulle få tillgång till rättshjälp. Maxgränsen är för låg.

Vem vill du ha som justitieminister efter valet?

– Thomas Bodström är väl ett bra namn. Han har ju erfarenhet.

ULRIKA BRANDBERG, TOM KNUTSON

Publicerad i nr 5, 2006
Annons
Annons