search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Möjligt att föra skadeståndstalan vid svensk domstol med stöd av Europakonventionen

Svenska jurister och advokater måste lära sig att tillämpa Europakonventionen i svensk domtol. Det menar debattören, jur. dr. Eva Stenborre.
Föreställ dig att du har en klient som har sökt bygglov för att uppföra ytterligare ett hus på sin tomt. Handläggningen tog sammanlagt nästan 7år. Under denna tid kunde fastigheten inte utnyttjas fullt ut. Det kunde dock inte påvisas att fastighetsägaren hade lidit någon ekonomisk skada. Är det trots detta möjligt att kräva skadestånd vid svensk domstol?

Faktum är att det finns ett avgörande från Europadomstolen i vilket en fastighetsägare i Sverige beviljades 25000 euro för dels den långsamma handläggningen, dels ’’loss of opportunities’’. Han kunde inte utnyttja sin fastighet under handläggningstiden.

Det finns även en tvistemålsdom från Högsta domstolen. En före detta finanschef frikändes först i ett brottmål i tingsrätten. Domen vann laga kraft. Handläggningen tog cirka 7 år. Mannen gjorde en inkomstförlust på grund av dröjsmålet. Högsta domstolen slog fast att det förelåg rätt till skadestånd vid svensk domstol med direkt stöd av Europakonventionen för den långsamma handläggningen. Den före detta finanschefen beviljades därför 100000 kr i ideellt skadestånd för dröjsmålet och 700000 kr för inkomstförlusten.(Detta rättsfall har tidigare kommenterats i Advokaten.)

HD nämner i domskälen att ”Europadomstolen i vissa avgöranden har tillerkänt den skadelidande ekonomisk gottgörelse för ’’loss of opportunities’’ vid ett konventionskränkande dröjsmål. En sådan ersättning får utifrån svensk terminologi anses åtminstone huvudsakligen utgöra en särskild form av ersättning för ren förmögenhetsskada. I förevarande mål aktualiseras inte frågan om ersättning på sådan grund redan med hänsyn till att PL enligt det föregående ansetts berättigad till ersättning för inkomstförlust med tillämpning av 3 kap. 2 § skadeståndslagen”. Det är alltså möjligt att bevilja gottgörelse för ”loss of opportunities” vid svensk domstol.

I ett annat avgörande från Europadomstolen beviljades en man skadestånd på grund av att han inte fick muntlig förhandling när han ansökte om handikappersättning i Sverige. I ett liknande mål fick en kvinna 85000 kr genom en förlikning med den svenska staten. Också denna klagande hade ansökt om handikappersättning, men inte fått lägga fram sin sak muntligen, vilket alltså medförde att den svenska staten ingick en förlikning med henne.

Det finns också andra tillfällen när Europakonventionen är tillämpbar för personer som vistas i Sverige. Så kan vara fallet om någon söker asyl och riskerar att avvisas. Om den asylsökande riskerar att torteras, eller behandlas omänskligt på annat sätt i det andra landet, i strid med artikel 3, kan man ansöka om inhibition.

Och visste du att de svenska rättegångsreglerna ändrades på grund av en förlikning i Europadomstolen? En man satt anhållen 7 dagar innan häktningsförhandlingen hölls. Enligt Europadomstolens praxis var detta för lång tid, varför den svenska staten ingick en förlikning med den klagande. Därefter ändrades reglerna i rättegångsbalken till de nuvarande.

Det man dessutom bör känna till är att Europadomstolen tillämpar en 6-månaders regel. Den som klagar till domstolen i Strasbourg måste göra detta inom 6månader, exempelvis från det sista domstolsbeslutet. I annat fall avvisas klagomålet.

Det har ännu inte prövats i Sverige om denna 6-månadersregel även skall gälla vid svensk domstol när någon för en skadeståndstalan med direkt stöd av Europakonventionen, eller om vanliga preskriptionsregler skall tillämpas. Det är möjligt att ha mer förmånliga bestämmelser än vad som följer av Europakonventionen, men det är också fullt tänkbart att det slås fast vid en prövning i Högsta domstolen att samma tidsgräns skall gälla vid svensk domstol som vid Europadomstolen. I så fall bör man som ombud snarast gå igenom de klienter man företrätt och fundera på om någon av dessa har rätt till skadestånd med direkt stöd av Europakonventionen.

Oavsett vilket, från och med nu ställs det krav på jurister som arbetar vid svensk domstol att man är insatt i Europakonventionens artiklar så att klienterna inte gör några rättsförluster i Sverige.

EVA STENBORRE
JURIS DOKTOR I STRAFFRÄTT
JURIDISKA AKADEMIN I GÖTEBORG

Publicerad i nr 4, 2006
Annons
Annons