search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Glödhet marknad för affärsadvokaterna

– Det ökar på alla områden!

Så säger flera av de affärsadvokater som Advokaten talat med. Marknaden för affärsjuridiska tjänster har växt under 2005 och fortsätter att växa. Framför allt är det företagsöverlåtelser och andra transaktioner som skapar arbete och genererar inkomster till byråerna. Transaktionerna för också med sig mycket annat arbete, inte minst finansiell rådgivning och inventering av säljobjektens tillgångar, ”due diligence”.

Bilden bekräftas av Claes Langenius, managing partner på Hammarskiölds. EG-rätt, immaterialrätt och konkurrensrätt är andra stora arbetsområden för hans byrå.

Högkonjunkturen till trots har också arbetsrättsavdelningarna mycket att göra. Det beror delvis på att många företag väljer att lägga ut delar av verksamheten på entreprenad, ”out-sourca”, och har ett behov av att klara ut anställningsförhållanden. Men också på att arbetsrätten är så unik för Sverige. Utländska företag som investerar i landet måste ha hjälp att sätta sig in i reglerna.

– Arbetsrätten är till stora delar främmande för utländska bolag som etablerar sig i Sverige, säger Claes Langenius.

Fastighetsförsäljningar är ett annat viktigt arbetsområde för affärsbyråerna. Flera byråer satsar också på miljörätt.

Högtrycket i näringslivet märks på att advokatbyråernas konkursavdelningar fått mindre att göra. Några byråer har därför slutat ta dessa ärenden eller koncentrerat konkursverksamheten till en annan ort än Stockholm.

Efterfrågan på enklare juridiska tjänster, som leverantörsavtal, verkar också ha minskat. Detta kan förklaras med att många stora företag anställt fler egna jurister som sköter hushållsjuridiken.

två fåror i affärsjuridiken
Riskkapitalbolag med gott om pengar att investera i olika företag står enligt de intervjuade advokaterna för en stor del av aktiviteterna i näringslivet. Riskkapitalisterna är viktiga kunder hos advokatbyråerna. Men bland klienterna märks också IT-bolagen, som kommit tillbaka efter kraschen. Andra viktiga branscher är media, underhållning och spel och bioteknik/biomedicin. Håkan Fohlin, managing partner på landets äldsta advokatbyrå Setterwalls, berättar också att rederierna är viktiga kunder just nu. Setterwalls var från början helt inriktad på sjörätt, men är idag en fullservicebyrå och landets fjärde största advokatbyrå.

Linklaters har tagit fasta på transaktionstrenden, och satsar i stort sett enbart på storskaliga transaktioner.

– Vi vill syssla med de största och mest komplexa transaktionerna i världen, för att det är utmanande och lönsamt. Det handlar om tjänster som inte är produktifierade än, och de kräver engagemang och hängivenhet, säger Jörgen Durban, managing partner på Linklaters.

Även Vinge har inriktat sig på transaktioner, men betraktar sig fortfarande som en fullservicebyrå.

– När man tittar på trender bland affärsjuristerna kan man börja se lite av två fåror: Å ena sidan fullservicebyråer som behåller ett brett sortiment juridik i ett långsiktigt perspektiv för att inte ha alla ägg i samma korg. Å andra sidan byråer som knoppar av den mera verksamhetsorienterade löpande juridiken och snävt gafflar in hela sin verksamhet mot de mycket lönsamma stora transaktionerna. Vi vill inte utvecklas till den typen av nischbyrå. Även om transaktionerna givetvis är en stor del av vår verksamhet är det viktigt att långsiktigt ha bredd. Vi vill inte tvingas dra ned personalstyrkan när konjunkturen vänder nedåt, säger Håkan Fohlin på Setterwalls.

Branschkunskap allt viktigare
Affärsadvokatens roll gentemot företagen har förändrats. Förutom goda kunskaper i juridik måste han idag också kunna ”sin” bransch och affärsvärlden.

– Det finns en tendens att innehållet i våra tjänster går från att bara innehålla kunskap om lokal lagstiftning till att också, nästan ännu mer, innehålla kunskaper om affärsteknik och juridisk teknik. Kunskapen om hur man genomdriver en affär eller hanterar en stor affärstvist är det som utgör den framgångsrika byråns relativa konkurrensfördel. Att kunna tillämpliga regelverk är en självklar utgångspunkt. Men det räcker inte. Vi måste också vara tekniskt skickliga, säger Claes Lundblad, delägare i Mannheimer Swartling.

Affärsadvokaten blir mer och mer av specialist. Han är inte längre expert på immaterialrätt, utan specialiserad på teve, musik, Internet eller film. Det gäller att inte bara kunna klargöra rättsläget, utan också veta vad som är en rimlig ersättning i olika sammanhang och fatta egna beslut.

Flera av byråerna expanderar också med nya specialistområden och avdelningar för att bättre kunna motsvara klienternas behov. Till dem hör Gernandt & Danielsson som håller på att bygga upp en immaterialrättsavdelning, Foyen som byggt upp en miljörättsavdelning och Hammarskiölds som utökar med arbetsrätt.

Med allt mer specialiserade advokater blir det en stor uppgift att knyta ihop de olika specialistkompetenserna så att klienterna kan få all hjälp de behöver.

– Vi funderar rätt mycket på hur organisationen ska se ut för att vi ska maximera värdet av vår kompetens. Alla på byrån ska veta vilken kompetens som finns, säger Bertil Hult, Chief Executive Officer på Vinge, som satsar på sin ”knowledge management-funktion” (KM) som en del i strävan att maximera kundnyttan av byråns samlade kunskap.

Kanske börjar dock vågskålen tippa över åt andra hållet, mot mindre specialisering. Stefan Brocker, managing partner på Mannheimer Swartling tycker sig se tecken på det.

– Många klienter har tröttnat på den smalt nischade advokaten, som bara sysslar med till exempel låneavtal. Man vill ha personer med en lite bredare bakgrund, som kan vara lite av kloka gubbar. Generalisten har fått en liten renässans.

Hur stor kan man bli?
Advokatkåren som helhet beräknas omsätta minst åtta miljarder kronor per år. Marknaden för affärsjuridiska tjänster har vuxit under de senaste åren. Enligt en undersökning i tidningen Affärsvärlden ökade omsättningen i de 50 största affärsjuridiska byråerna med sex procent under 2004, och alla de tillfrågade byråerna säger att omsättningen ökade ytterligare under 2005. Utvecklingen hittills under 2006 är också ljus.

Affärsbyråerna har också vuxit med fler jurister, och fortsätter att rekrytera. Undantaget är Linklaters, som minskat personalstyrkan under åren 2003-2005.

Några av de mindre byråernas företrädare har ungefärliga mål för sin tillväxt.

– Vi har för avsikt att växa upp till ungefär 50 debiterbara konsulter. Vi bedömer att det är en kritisk massa för en fullservicebyrå med vår branschinriktning, säger Joakim Sundqvist, marknadsansvarig på Foyen.

Med ungefär 300 jurister är Mannheimer Swartling och Vinge med svenska mått riktigt stora. Båda byråerna fortsätter att öka sin omsättning, och att rekrytera biträdande jurister. Finns det någon gräns för hur stora de kan bli?

– Ja, absolut. Men jag vet inte var den ligger. Ju större du blir, desto oftare blir det konflikter. Dagens jävsregler gör att vi och Mannheimer Swartling med våra stora marknadsandelar inte kan fortsätta att växa snabbare än marknaden i all oändlighet, säger Bertil Hult på Vinge.

Stefan Brocker på Mannheimer Swartling håller med om att den svenska marknaden sätter en gräns för byråernas storlek. Han blickar därför utanför landet.

– Ska man satsa på den internationella marknaden måste man vara stor, och då tror jag att vi måste växa ytterligare. Vi kan säkert bli 500 jurister, säger han.

Som en del i den internationella satsningen håller Mannheimer Swartling nu på att etablera sig i Kina. Tidigare har Vinge och Linklaters varit de enda byråerna verksamma i Sverige i jättelandet i öster.

Konkurrens – och samarbete
Globaliseringen av näringslivet sätter sina spår även i affärsadvokaternas arbete. På byråerna är arbetsspråket lika ofta engelska som svenska och klienterna ofta utländska företag. Internationaliseringen sätter också sina spår i de avtal som skrivs. De tenderar att bli längre och mer omfattande, mer lika till exempel brittiska eller amerikanska avtal. Alla intervjuade advokater är inte glada över den utvecklingen.

Globaliseringen innebär dessutom att svenska advokatbyråer möter konkurrens från utlandet. Inom till exempel bank- och finanssektorn och vid internationella transaktioner är den konkurrensen redan ett faktum.

Även om den internationella konkurrensen är märkbar på vissa områden, står de svenska byråerna fortfarande starka inom andra delar av marknaden. Internationaliseringen har också en annan sida. Samarbete och goda nätverk på byråer i andra länder har, enligt advokaterna, blivit allt viktigare.

– Vi märker den utländska konkurrensen, men det är sällan vi tappar uppdrag till utländska aktörer. Däremot förekommer det att utländska byråer hänvisar klienter till oss. Vi har ett gott samarbete med bland annat Londonbaserade byråer. Vi hjälper varandra när det behövs utländska rådgivare. Jag ser det mycket som ett utbyte, säger Johan Josjö, managing partner på Gernandt & Danielsson.

Stenhård konkurrens
Samtidigt som marknaden för affärsjuridiska tjänster vuxit har konkurrensen mellan byråerna ökat. Flera av de medelstora byråerna har vuxit kraftigt under de senaste åren, och tagit upp kampen om de stora kunderna.

– Många slåss om marknaden, och det är ingen självklarhet att behålla sin marknadsandel. Jag uppfattar det som att konkurrensen blivit tuffare på senare år, säger Bertil Hult på Vinge.

Den hårda konkurrensen har inneburit att advokatbyråerna idag marknadsför sig på ett annat sätt än för tio år sedan.

– Setterwalls som Sveriges äldsta byrå har varit traditionellt försiktig. Men nu är vi inte så blyga längre utan mer offensiva i vår marknadsföring. Vi har anpassat oss till marknadens krav när det gäller att synas och det har gett resultat, menar Håkan Fohlin på Setterwalls.

Många av de intervjuade advokatbyråföreträdarna pekar just på hur arbetssättet förändras.

– På vår byrå upplever vi det som en spännande tid. Det är inte bara det traditionella advokatyrket utan vi måste lära känna branscher och specialisera oss i högre utsträckning än tidigare för att kunna möta klienternas krav och behov. Vi talar mer om sälj och kommunikation i en hårdnande konkurrens. Byråns "know-how" blir en allt viktigare strategisk tillgång och ökade resurser läggs på "knowledge-management", säger Anders Nilsson, verkställande delägare på Lindahl, som anser att högkonjunkturen blir en drivfjäder för att utveckla byråerna.

Advokat och företagare
Det tycks som om de affärsjuridiska advokatbyråerna mer och mer liknar andra affärsdrivande företag. Advokatbyrån Vinge har sedan en tid en anställd verksamhetschef som inte är advokat, CEO:n Bertil Hult. Också på Mannheimer Swartling märks förändringen.

– Vi är för stora för att alla delägare ska kunna vara med och fatta beslut i alla frågor. Det får styrelse och VD lösa. Man får underordna sig på ett annat sätt än tidigare, säger Stefan Brocker.

Joakim Sundqvist på Foyen menar att internationaliseringen och den starka konkurrensen innebär en ”vitalisering av en gammal, stockkonservativ bransch”:

– Generellt finns det ett behov av professionalisering och ett nytt synsätt hos advokatbyråer som konsultföretag. Flera av de stora byråerna är redan där, men en del verkar leva kvar i en värld där epitetet advokat står främst, säger han.

Förändringarna gör att advokatbyråerna måste formulera sina värden, anser Torbjörn Claeson, managing partner på MAQS.

– Jag tror att det är viktigt för advokatbyråer att måna om och representera en företagskultur som står för vissa värden, i syfte att få sammansvetsade byråer, säger han.

Byråerna får också sina strategier och sin lönsamhet recenserad i medierna på ett nytt sätt. Och medan vissa specialiserar sig, tar andra byråer ställning för en mer traditionell advokatroll.

Olika vinstdelningssystem spelar också roll för hur olika advokatbyråer väljer att organisera sitt arbete. Vissa byråer tillämpar ett system med beteckningen ”eat what you kill”, där vinster fördelas efter hur mycket varje delägare debiterat. Andra, däribland Mannheimer Swartling och Setterwalls, delar lika mellan delägarna, så kallat ”true partnership”. Enligt Stefan Brocker gör detta system det lättare att upprätthålla fullservice-idén.

– Vi kan ha verksamheter med olika lönsamhet. Skattejuridik är svårt att få lika lönsamt i rena pengar som transaktioner. Men den hjälp en skicklig skattejurist ger kan vara ovärderlig i en transaktion. Men vårt system har också nackdelar. Det sätter till exempel rätt stor press på delägarna. I ett ”eat what you kill-system” kan jag välja att ta det lite lugnare. I ett true partnership får du inte ligga någon till last, eftersom alla ska dra lasset, säger han.

Förändringar i den affärsjuridiska världen kan också innebära en utmaning för Advokatsamfundet.

– Advokatsamfundet står inför en jätteuppgift när byråerna blir mer affärsdrivna. Samfundet har en uppgift att utbilda dessa advokater, stärka advokatrollen och att hålla samman kåren, säger Stefan Brocker på Mannheimer Swartling.

ULRIKA BRANDBERG, TOM KNUTSON

Publicerad i nr 4, 2006

Annons
Annons