search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärende

Anställd biträdande jurist och konsult hos advokatbyrå borde av advokatetiska skäl ha avböjt att ta uppdrag som skiljeman. Advokat, i egenskap av principal, har dock inte brustit i sin övervakningsplikt. Ingen åtgärd. En disciplinnämndsledamot var av skiljaktig mening.
04.X, som blivit uppsagd från sin anställning vid EAB, påkallade i april 2003 skiljeförfarande mot bolaget och yrkade därvid i skilda punkter olika löneersättningar av bolaget ävensom ideellt skadestånd. Parterna utsåg var sin skiljeman. Dessa utsåg, biträdande juristen och konsulten hos Advokatbyrå A, Y till tredje skiljeman och ordförande i skiljenämnden. Parterna var ense om att skiljenämnden konstituerats på ett riktigt sätt. De förklarade att det inte fanns anledning till jäv mot någon skiljeman. Skiljedom meddelades den 4 juni 2004. I denna avslogs X:s yrkanden. I september 2004 klandrades så skiljedomen till hovrätten med yrkande att skiljedomen skulle upphävas på den grund att det förelegat omständigheter som kunnat rubba förtroendet för Y:s opartiskhet, enär advokatbyrån under en lång följd av år haft betydande uppdrag för E-koncernen, att i koncernen ingående bolag inklusive E AB förra året varit byråns största klient, att E:s chefsjurist tidigare varit delägare i advokatbyrån och att denna inte kunde acceptera uppdrag mot bolag i koncernen. Hovrätten förordnade i beslut den 4 oktober 2004 att vidare verkställighet av skiljedomen inte fick äga rum. Härefter inträffade att tidningen F i ett nummer den 26 oktober 2004 innehöll en artikel om jävsanklagelserna mot Y och att samfundets styrelse beslöt att i anledning av vad däri upptogs uppta ett disciplinärende mot advokat A.

A har till samfundet avgett likalydande yttranden i de båda ärendena varvid han anfört bland annat: Y:s uppgift är att lämna konsultation till byråns jurister i enskilda uppdrag och att medverka i byråns interna utbildningsverksamhet. Y har ingen kontakt med byråns klienter eller klienternas motparter eller motpartsombud. I byråns avtal med Y ingår att han har rätt att på egen hand och för egen räkning bedriva skiljemannaverksamhet. Y är enligt avtalet skyldig att beakta tillämpliga intressekonfliktregler samt genomföra konfliktundersökning i byråns klient- och äganderegister. E är klient på byrån. Den frågan som aktuella ärenden aktualiserar är om svensk skiljeman, som är advokat eller som är knuten som konsult till en svensk advokatbyrå utöver jävsreglerna i lagen om skiljeförfarande även skall vara underkastad de jävsregler som följer av god advokatsed. Enligt A:s uppfattning bör så inte vara fallet. Utöver det förhållandet att skiljemannauppdraget till sin natur skiljer sig från ordinära advokatuppdrag, där advokaten verkar för en klients intressen, är skälen för denna ståndpunkt bland annat följande. Enligt svenska advokatetiska regler gäller i jävsfrågor den huvudprincipen att klientens eller klientens motparts samtycke inte verkar jävsbefriande. Avtalsfrihet råder således inte i detta avseende. Vad gäller uppdrag som skiljeman har emellertid lagstiftaren tvingats göra en intresseavvägning. Mot principen om samtyckets icke befriande verkan står således intresset av att skiljeförfarandet inte obehörigen skall utsättas för angrepp därför att part är missnöjd med skiljemannens materiella prövning. Att fritt tilllåta jävsinvändningar oavsett tidpunkten för invändningen och oavsett om part ägde kännedom om jävsförhållandet skulle betyda en betydande försvagning av hela skiljedomsinstitutet. Denna insikt omfattas inte bara av den svenska lagstiftaren utan utgör en allmänt vedertagen princip. Frågan om jäv i skiljemannauppdrag måste därför bedömas uteslutande med tillämpning av jävsreglerna i lagen om skiljeförfarande. Det saknas rättspolitiska skäl att åsidosätta de jävsregler som lagstiftaren efter moget övervägande har stannat för. Y var medveten om att E är klient på byrån. Han upplyste inte parterna i skiljeförfarandet härom. Han ansåg att det inte fanns anledning att göra det eftersom det inte förelåg någon jävssituation.

I särskilt yttrande i det hänskjutna ärendet har A vidare anfört: Vad gäller tillsynsfrågan kan han inte se att han brustit i den tillsyn över Y som med hänsyn till omständigheterna rimligen kunnat krävas. Advokatbyrån och han har, som framgår av tidigare yttranden, vidtagit särskilda åtgärder för att säkerställa att intressekonflikter inte skall uppstå i Y:s skiljemannaverksamhet. Till detta kommer att Y har en betydande erfarenhet som domare och skiljeman.

Nämndens bedömning
Y har varit anställd i advokatbyrån. Han borde då av advokatetiska skäl ha avböjt att ta uppdraget som skiljeman.

Utredningen visar emellertid inte att A brustit i sin övervakningsplikt. Ärendet föranleder därför ingen åtgärd.

En ledamot var av skiljaktig mening
Y:s anställning som konsult i Advokatbyrån A ger honom inte ställning som likställd med biträdande jurist i byrån. Hans utövande av sin konsultverksamhet kan således inte indirekt komma under Advokatsamfundets tillsyn. Än mindre ger hans skiljemannaverksamhet upphov till någon tillsyn från byråns sida. Ärendet skall därför ej tas upp till prövning.

Publicerad i nr 4, 2006
Annons
Annons