search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Ännu ingen höjning av timkostnadsnormen i sikte

Arbetet med en ny beräkning av timkostnadsnormen tycks ha gått i stå.
Domstolsverket fick i december 2004 regeringens uppdrag att göra en översyn av metoden att beräkna timkostnadsnormen. Normen utgör grunden för arvodet till bland annat försvarare och målsägandebiträden. Advokatsamfundet har deltagit i arbetet. Bland annat har en enkätundersökning genomförts.

En rapport från projektet lämnades till regeringen i slutet av februari. Där tycks den dock ha blivit liggande. Enligt Rikard Jermsten på Justitiedepartementet finns det ännu ingen tidsplan för det fortsatta arbetet med timkostnadsnormen.

Osäker statistik
– Det är förvånande om departementet ännu inte tagit sig an rapporten. I synnerhet som det från början var så bråttom att enkäten till advokaterna fick skickas ut under sommaren, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som menar att detta bidrog till att svarsfrekvensen blev låg.

Enkäten skickades ut till ledamöter verksamma inom humanjuridiken. Svarsfrekvensen blev dock bara 33,5 procent, vilket gör statistiken osäker.

Lägre lön än tänkt
Domstolsverket konstaterar ändå att det finns områden där normen inte motsvarar advokaternas verkliga kostnader enligt enkäten. Timkostnadsnormen är dessutom beräknad med utgångspunkt från att advokaterna kan debitera 72,5 procent av sin arbetstid. Enligt enkäten är medelvärdet 64 procent debiterbar tid. Advokaterna får alltså i praktiken en lägre lön än vad som är tänkt.

Hög tid agera
Rapporten innehåller inga förslag om att höja nivån på timkostnadsnormen, eftersom detta enligt DV inte ingick i uppdraget. Förslagen handlar enbart om hur nivån på timkostnadsnormen kan göras jämnare över tiden.

Anne Ramberg tycker att det är hög tid för regeringen att agera nu.

– Om departementet inte tar i frågan är det en uppenbar risk att någon förändring av beräkningen av timkostnadsnormen inte kan komma till stånd förrän 2008. Detta vore allvarligt, säger hon.

Advokatsamfundet har länge kritiserat systemet, bland annat för att det är stelbent och inte tar någon hänsyn till effektivitet och yrkesskicklighet. Arvodet borde i stället bestämmas efter skälighet, skriver samfundet i en bilaga till rapporten. Men om normen blir kvar måste basen höjas. Nuvarande ersättningsnivå omintetgör för advokater att anställa biträdande jurister, menar Anne Ramberg.

Domstolsverkets rapport finns att ladda hem från Advokatsamfundets hemsida.

ULRIKA BRANDBERG

Publicerad i nr 4, 2006
Annons
Annons