search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Hur mår advokaterna?

Den nidbild som ibland tecknas av advokater som känslomässigt avskärmade från sina klienter och med aptit på att dra in snabba pengar som främsta drivkraft stämmer inte alls. Den stora undersökning av Advokatsamfundets ledamöter som Tasha Mesick och Jens Näsström gjort visar på en direkt motbild till nidbilden.
De svenska advokaterna engagerar sig nästan för mycket i sitt arbete och sina klienter, i så hög grad att arbetet är svårt att släppa på fritiden. De sliter även med alltför mycket att göra och dessutom med svåra ärenden. Sammantaget leder det till att advokaterna som yrkesgrupp visar tecken på stress och ligger i riskzon för utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar såsom utbrändhet, depression, ångest, magsår samt hjärt- och kärlsjukdomar. Humanjuristerna upplever mer stress än affärsjuristerna. Kvinnor är mer stressade än män och unga advokater mer än sina äldre kollegor. Det finns däremot ingen skillnad mellan storstadsadvokater och dem på landsorten. Trots den svåra arbetssituationen tycker advokaterna om sitt arbete och klarar att prestera med hög effektivitet. Prislappen är att många advokater upplever arbetsrelaterad stress och befinner sig i riskzonen för att drabbas av psykiska eller fysiska problem.

Stress är en reaktion på för höga krav som påverkar kropp, psyke, sociala relationer och intellektuell förmåga. Alltför stressade advokater glömmer, slarvar och presterar under sin förmåga. Jens Näsström och Tasha Mesick pekar i undersökningen på att den höga stressnivån i advokatkåren ytterst kan påverka rättssäkerheten.

De unga lider mer
Undersökningen visar en tendens att unga med mindre än fem år i advokatyrket är mer stressade än sina mer erfarna kollegor. Mesick och Näsström menar att det kan hänga samman med flera faktorer. De unga har ofta familj med småbarn. De har inte sällan en position på byrån som gör det svårt att säga ”nej” på byrån till arbetsuppgifter och de har mindre vana vid arbetsuppgifterna.

Med åren kommer personlig mognad, och man utvecklar strategier för att hantera arbetsuppgifterna. Dessutom sker det en utslagning, där de som inte orkar med stressen helt enkelt lämnar advokatyrket. Att kvinnorna tycks vara mera stressade än männen kan delvis förklaras med att de i större utsträckning än män arbetar med humanjuridik – vilket enligt denna undersökning är ett särskilt stressutsatt område jämfört med till exempel affärsjuridik. Till detta kommer att kvinnor enligt annan forskning upplever en större konflikt mellan yrkesliv och familjeliv.

Att humanjuristerna känner sig så stressade förklarar Näsström och Mesick med att de dagligen konfronteras med svåra livsöden och klienter med höga förväntningar som lägger ett stort ansvar i händerna på sina ombud. Detta speglas i undersökningen, där humanjuristerna också känner sig mer känslomässigt utmattade av sitt arbete än advokater med andra verksamhetsområden. Till skillnad från många andra professioner saknar advokater handledning eller andra former för att få hjälp att hantera den stundtals tunga bördan. Tasha Mesick menar att humanjuristerna i vissa tyngre ärenden skulle behöva stöd att hålla en viss distans till sina klienter, så att de inte själva påverkas negativt av de svårigheter som klienterna har.

Land kontra stad
Advokater på landsbygden visar enligt undersökningen lika många tecken på stress som sina kollegor i storstäderna, trots att andra undersökningar visar att storstadsadvokaterna arbetar betydligt mer i debiterbara timmar räknat. Det här talar enligt Jens Näsström och Tasha Mesick starkt för att det inte bara är mängden arbete som skapar stress utan också typen av arbete.

– Att arbeta med barn som utsatts för incest är lika jobbigt i Vimmerby som i Stockholm, säger Tasha Mesick.

Däremot rapporterade advokater med få eller inga kollegor på arbetsplatsen mer stressymptom än advokater på större byråer. Arbetskamrater tycks alltså vara en tillgång när det gäller att hantera stress.

Personlighetstyper drabbas olika
Advokater och juridikstuderande är enligt amerikansk forskning ofta personer med så kallad typ A-personlighet. Det innebär att de är tävlingsinriktade, rationella och aggressiva. Men det finns även en annan personlighetstyp som kännetecknas av ett så kallat brinnande engagemang, karakteriserat av stark empati och patos. Dessa två personlighetstyper drabbas på olika sätt av långvarig stress.

De med starkt patos drabbas av utbrändhet. De med A-personlighet riskerar istället total utmattning eller hjärtinfarkt. Oavsett personlighetstyp så tar kropp och psyke skada av långvarig stress.

I undersökningen har forskarna funnit flera tecken på stress hos många advokater. De som är i riskzonen för utbrändhet eller utmattning är överengagerade

– De har svårt att sluta tänka på arbetet då de är lediga och kan inte koppla av. Flera känner sig också känslomässigt utmattade av sitt arbete i kombination med en stor arbetsbörda, tidspress och svåra ärenden.

Varningstecken på att man är i riskzonen kan vara återkommande infektioner, trötthet och irritabilitet, minnesproblem, koncentrationssvårigheter eller nedsatt ork. Ett annat tecken är sömnproblem. Det kan handla om att ha svårt att somna eller att vara så trött att det överhuvudtaget är svårt att vakna. Sömnproblem är i sig ett tecken att ta på allvar eftersom det försämrar den viktiga återhämtningen.

Trivs bättre än amerikanska kollegor
I USA visar flera studier att stressen i advokatyrket lett till psykisk ohälsa och utbrett alkoholmissbruk. I Sverige finns inga undersökningar gjorda om advokaters alkoholvanor. Forskarna understryker att man inte alldeles självklart kan överföra de amerikanska resultaten till svenska förhållanden. Länderna har till exempel olika rättskulturer och alkoholvanor. En slutsats av undersökningen är att svenska advokater trivs bättre i sitt yrke än de amerikanska kollegorna.

Undersökningen visar också att svenska advokater upplever sig som effektiva. Ovanligt effektiva för att vara så stressade, menar Jens Näsström och Tasha Mesick. Tidigare forskning visar annars att effektiviteten avtar ju mer stressen ökar.

– Man kan misstänka att vi är i början av en utveckling där vissa advokater kommer att utveckla utbrändhet, säger Tasha Mesick.

Trivsel på arbetet motverkar stressens negativa effekter. Näsström och Mesick beskriver trivseln som en buffert mot hälsoproblem och utbrändhet.

Mesick och Näsström säger sig ha överraskats över hur mycket stress möten med utsatta klienter och hantering av klientrelationer skapar hos många advokater. Advokater beskriver en konflikt mellan debiterbar och kurativ tid och hur de känner sig oförmögna att ge klienten det stöd som denna önskar.

– Klientrelationen har en mjuk sida, själva mötet. Och en hård sida, att man ska ta betalt enligt en låg rättshjälpstaxa. Det blir en paradox som är svår att hantera, säger Jens Näsström.

I undersökningen återkommer kommentarer om hur dåligt dagens rättssystem fungerar samt att rättsosäkerheten är stor. Problemet hör intimt samman med de låga taxorna och de prutade arvodena.

Lösningen
Förr eller senare drabbas alla människor som upplever att de utsätts för stress av någon form av psykisk eller fysisk skada. Hur mycket stress en människa kan hantera utan att fara illa beror på individen och vilka resurser, verktyg och strategier han har för att hantera stress.

För att advokaterna ska kunna klara balansgången mellan engagemang och överansträngning behövs flera åtgärder. Näsström och Mesick menar att advokatkårens samlade professionalism om de här frågorna måste öka för att säkra advokaternas arbetsglädje, effektivitet och hälsa på lång sikt. Forskarna understryker hur viktigt det är att få bort tabut kring stress och arbetsrelaterad ohälsa. En viktig del i stresshanteringen handlar om att lära sig bemästra stress, hitta nya strategier och verktyg för att hantera den. Tekniker för avspänning och effektiv planering kan vara till god hjälp. Fast man måste också lära sig att känna igen tecknen på stress hos sig själv och andra. Det gäller dessutom att ställa realistiska krav på sig själv i sitt arbete.

Läs mer:
Undersökning av svenska advokaters arbetssituation. Psykologexamenuppsats, 20 poäng, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Studien har genomförts tack vare finansiering, administrativ hjälp samt konsultation i sakfrågor av Sveriges advokatsamfund.


Läs hela undersökningen på Advokatsamfundets hemsida.


Sammanfattning.

Redan i vår inleder Advokatsamfundet en seminarieserie med anledning av den genomförda undersökningen. Läs mer på Advokatsamfundets hemsida.

ULRIKA BRANDBERG, TOM KNUTSON

Publicerad i nr 3, 2006
Annons
Annons
Annons