search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärende

Byråjäv. Varning tilldelad.
02. A, som är delägare i Q Advokatbyrå (Q), företräder jämte C, sedan maj 2004 bolaget X (från ett utländskt land) iett av bolaget Z (från ett annat utländskt land) initierat skiljeförfarande. Skiljeförfarandet hänför sig till en tvist avseende en av X under åren 1995-1996 levererad maskin för tillverkning av vinylmattor. Enligt leveransavtalet skulle svensk rätt tillämpas på maskinleveransen och eventuella tvister skulle handläggas enligt ICC:s skiljedomsreglemente med avgörande i Paris. Advokaten B företräder Z i skiljeförfarandet.

Anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 19 augusti 2005, avser att A bort avböja eller i vart fall efter påpekande om jäv frånträda uppdraget med hänsyn till att advokat R vid Q:s Stockholmskontor biträtt Z i samma sak under åren 1999-2000. Z har vidare anfört bland annat följande. Strax före det att X inkom med svaromål den 19 juli 2005 kom det till Z:s kännedom att X företräddes förutom av C av A. Av akten i ärendet framgick emellertid att R tidigare i samma sak biträtt Z. I samband därmed tog R del av material i ärendet och sammanträffade med företrädare för Z samt utfärdade en omfattande Legal Opinion för Z:s räkning rörande samma frågor som nu var föremål för prövning i den pågående ICC-tvisten. R var under år 1999 verksam vid S Advokatbyrå AB (S) och vid årsskiftet 1999/2000 gick han över till Q. Handlingar, som bifogats anmälan, utvisade att R biträtt Z även sedan han gått över till Q. Med anledning av denna jävsituation skrev B till A den 22 juli 2005 och uppmanade honom att omedelbart frånträda uppdraget som ombud för X samt att iaktta största möjliga diskretion i samband därmed. A avhördes emellertid inte, trots att skiljenämnden i den pågående tvisten förväntade sig ett svar i frågan senast den 22 augusti och ärendets brådskande natur i övrigt.

Efter ett antal påminnelser svarade A i sak den 16 augusti. Svaret gav vid handen att R:s biträde åt X endast avsåg innehållet i svensk rätt. Handlingarna utvisade emellertid att R utfärdat sin Legal Opinion rörande de sakfrågor som nu var föremål för prövning i den pågående tvisten efter att ha tagit del av ett omfattande frågeformulär och närmare 180 sidor av de viktigaste dokumenten i målet. A:s redogörelse för R:s biträde åt Z var därför missvisande. Av svaret framgick också att man från Q:s sida diskuterat jävsituationen med sin huvudman, trots att lojalitetsplikten mot Z på grund av tidigare uppdragsförhållande inte medgav en sådan diskussion. – Z skulle under inga omständigheter behöva riskera att uppgifter som bolaget lämnat till advokat utnyttjades mot bolaget. R:s eget biträde åt X i samma sak som han tidigare biträtt Z i torde vara uteslutet. Bedömningen borde i förevarande fall vara densamma beträffande kollega på samma advokatbyrå som R tillhörde.

A har tillbakavisat anmärkningen och anfört bland annat följande. Han blev kontaktad i saken av C den 7 maj 2004. Efter sedvanliga jävskontroller beträffande såväl X som Z åtog sig Q ärendet. Q:s oberoende meddelades också X. Efter den 7 maj 2004 hade han biträtt C och X i frågor som så gott som uteslutande rörde svensk rätt. Han hade tagit del av allt processmaterial. Inför kommande huvudförhandling befanns det lämpligt att han skulle delta i förhandlingen i Paris den 17-20 oktober 2005. Han anmäldes till skiljenämnden som ombud för X i brev av den 12 juli 2005. – B hade till anmälan fogat korrespondens mellan honom och A och därutöver valt att inge den berörda Legal Opinion och viss korrespondens. Ahade inte tidigare tagit del av denna Legal Opinion och korrespondensen. Av de handlingar som bifogats anmälan framgick bland annat att uppdragsgivare till S var T, att Legal Opinion hade avgivits av S den 19 augusti 1999 eller dessförinnan och att S fakturerat sin uppdragsgivare den 19 augusti 1999 för nedlagt arbete.

R inträdde som delägare i Q i början av år 2000. Ett kort sammanträffande ägde rum den 7 mars 2000 mellan R samt T och en indisk advokat. Mötet som initierats av T rörde enbart innehållet i CISG och skadeberäkning, dvs innehållet i svensk rätt, och motsvarade i dessa avseenden vad som angetts i redan utförd Legal Opinion från sommaren 1999. Mötet uppfattades inte ens som ett sonderingsmöte i den bemärkelsen att besökarna undersökte om ett uppdrag skulle lämnas till Q. Uppfattningen var att besöket i Sverige var föranlett utav att ett sammanträffande skulle ske med en företrädare för en annan advokatbyrå. Något uppdrag lämnades inte till Q. Qhade inte heller utfärdat någon Legal Opinion i frågan. –Q med A som ansvarig delägare hade varit engagerat av X under mer än ett års tid. Tvisteföremålets värde var cirka MEUR 33. I skiljeförfarandet var X i färd med att upprätta sin sista skrift. Argument och motargument var kända för parterna i tvisten. B hade valt att till disciplinanmälan foga den Legal Opinion som upprättats av S i ett ”omaskerat” skick. Utifrån hanteringen av dessa dokument kunde man sluta sig till att den information S haft tillgång till och de synpunkter S haft också hade presenterats i skiljeförfarandet. Risk fanns därför inte att de uppgifter som lämnats av S skulle ha kunnat utnyttjas mot Z oavsett hur uppgifterna hade behandlats. – De sakfrågor som behandlats i S:s Legal Opinion var endast till en mindre del föremål för skiljeförfarandet och utgjorde endast en delfråga i skiljeförfarandet. Denna delfråga var inte närmare penetrerad i Legal Opinion. S:s behandling av delfrågan rörde frågan om svensk rätt. Han delade således inte påståendet om att hans svar till B skulle vara missvisande. – Oaktat att hans utgångspunkt hade varit att jäv inte förelegat i relation till Z hade det inte bara varit lämpligt utan också en ren skyldighet att diskutera det påstådda jävet med X. Omständigheterna måste meddelas huvudmannen så att denne självständigt kunde bedöma om risk för jäv skulle kunna föreligga i relation till denne eller om förtroendet för ombudet av annat skäl skulle kunna ha rubbats. Ur förtroendesynpunkt skulle detta kunna innebära att man inte önskade att Q fortsättningsvis skulle företräda bolaget. Vidare kunde man inte avsäga sig ett uppdrag, i vart fall under föreliggande omständigheter, utan att explicit förklara skälen för huvudmannen. X hade meddelat att bolaget inte ansåg att jäv förelåg i relation X och att man önskade att Q också fortsättningsvis skulle företräda bolaget. – I den situation som uppkom genom B:s jävsinvändning den 22 juli 2005 måste en avvägning ske. A:s uppfattning hade varit att jäv inte förelegat. Även om, hypotetiskt sett, fog för jävsinvändningen skulle ha förelegat måste detta avvägas mot skyldigheterna gentemot huvudmannen. Att avträda som ombud i ett skiljeförfarande som pågått mer än ett år med stora arbetsinsatser krävde starka skäl. Med beaktande av svårigheten att finna ett ombud som kunde åta sig uppdraget med kort varsel i kombination med tidspressen skulle huvudmannen lida uppenbar risk för en rättsförlust. Huvudmannens intressen måste i en sådan situation väga tyngre.

Ytterligare skriftväxling har förekommit där frågor om byråjäv aktualiserats.

Nämndens bedömning:
Sammanslagning av advokatbyråer leder till att reglerna om byråjäv skall tillämpas i samma utsträckning som om byråerna varit sammanslagna när varje bedömt ärende mottagits av någon av byråerna.

När en jurist lämnar en advokatbyrå för anställning eller delägarskap i annan byrå medför endast den befattning han haft med ärenden eller den information han erhållit i sitt arbete på den första byrån att jäv inträder för andra jurister på den nya byrån.

Av utredningen i detta ärende framgår att A företrätt X i ett skiljeförfarande trots att annan delägare i Q tidigare i saken konsulterats av X:s motpart Z. A borde – oavsett om den andre delägaren arbetade hos Q eller på annan byrå när han konsulterades – inte ha åtagit sig uppdraget för X.

A har av Z uppmärksammats på att konsultationerna lämnats. Genom att inte då omedelbart avsäga sig uppdraget har A allvarligt åsidosatt god advokatsed.
På grund härav tilldelar nämnden A varning jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Publicerad i nr 3, 2006
Annons
Annons
Annons