search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Debattskrift om whiplash väcker advokaters ilska

Den som anlitar en advokat efter whiplashskada får en mer utdragen skadereglering och ett sämre tillfrisknande. Det hävdar läkarna Jorma Styf och Artur Tenenbaum i en debattskrift finansierad av Försäkringskassan i Västra Götaland. Påståendet har väckt starka känslor bland advokater som sysslar med personskadereglering.
– Det här är horribelt! Det måste vara taget rakt ur luften att vi skulle försena handläggning av ärendet och den skadades tillfrisknande, säger advokat Erik Reveman.

Hans erfarenhet efter många års arbete med personskador är snarare att en kunnig advokat för ärendet framåt. Det får han också höra från försäkringsbolagen.

Advokat Robert Arrelid har samma inställning.

–Det är snarare en fördel att den skadelidande har ett ombud. Jag kan förklara utifrån lag och praxis vilka möjligheter till ersättning som finns och sålla fram och sortera den information som är relevant. Den bästa möjliga situationen är förstås att personen blir så frisk och fungerande som möjligt, säger han.

Skriften ”Besvär efter stukad halsrygg (WAD) – frågor om samband mellan exponering och långvariga besvär” uppges bygga på en genomgång av tidigare forskning på området. I förordet säger författarna att syftet är att skapa debatt. Det har det också blivit, bland annat i SVT:s program ”Debatt”. Lika fullt har både Erik Reveman och Robert Arrelid upplevt att Försäkringskassan använder den som fakta i frågan om långvariga whiplashskador.

Uppgiften om advokaters negativa inverkan på hälsa och skadereglering är hämtad från en australiensisk studie. Robert Arrelid är skeptisk till möjligheten att överföra resultatet från den till svenska förhållanden.

– Olika rättskulturer ger olika utfall i sådana frågor, säger han.

Maria Krafft är chef för Trafik och samhälle och trafiksäkerhetsforskare på Folksam. Hon har god överblick över den samlade forskningen kring whiplashskador. Kraffts omdöme om debattskriften är inte nådigt.

– Den är ovetenskaplig, onyanserad och begår våld på vetenskapliga metoder. Enligt författarna har de gått igenom vetenskapliga artiklar från de senaste tio åren, men de väljer referenser väldigt ensidigt för att styrka en viss tankegång. I vissa fall är referenserna helt förvanskade, så att de har plockat bara en viss del av resultatet i en studie, säger Maria Krafft.

Uppgiften om advokaters negativa inverkan på skadereglering och tillfrisknande tycker hon måste ses i sitt sammanhang i skriften.

– Rapporten är formulerad så att man kan tro att bara jag pratar med en advokat riskerar jag att få en skada. Styf och Tenenbaum hänvisar till en australiensisk studie, som i sig inte är något klockrent bevis. Den används som ett av många sätt att bevisa författarnas tes: Att whiplashskador inte finns.

Artur Tenenbaum, en av skriftens författare, beklagar de tillspetsade formuleringarna om advokaters inverkan på whiplashskadade.

– Jag har haft ett gott samarbete med många advokater och jurister som gör en väldig nytta, och jag kan förstå att de reagerar, säger han.

Tenenbaum, som huvudsakligen ägnat sig åt de delar av skriften som behandlar rehabilitering, säger att det finns tankar på att omarbeta materialet i samarbete med de grupper som reagerat, bland annat advokater. Han skulle vilja ge en mer nyanserad bild av de olika faktorerna bakom långvariga whiplashskador. Men även där bör advokaters roll i rehabiliteringen tas upp, menar Tenenbaum.

– Det finns en del studier som visar att skaderegleringen tar längre tid när en advokat är inkopplad. Sedan kan man förstås spekulera om det beror på att det är de svårast skadade som går till advokat, men vi bör i alla fall våga ställa frågan om advokathjälp kan vara ett hinder för snabb rehabilitering, säger Tenenbaum.

FOTNOT: Jorma Styf, som är huvudförfattare, har inte kunnat nås för en kommentar.

ULRIKA BRANDBERG

Publicerad i nr 3, 2006