search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Kvinnorna försvinner i advokatkarriären

De svenska advokatbyråerna tycker att det är ett allvarligt problem att många kvinnor lämnar advokatyrket. Yrkeskårens anseende riskerar att bli lidande både bland klienter och unga jurister. På sikt kan det även uppstå advokatbrist inom vissa arbetsområden om kvinnorna är för få.
Vi har vänt oss till åtta byråer (stora och små, från storstäder och landsorten) för att ta reda på hur de ser på det faktum att så många kvinnor lämnar advokatyrket. Att det är ett problem för advokatbranschen råder det stor enighet om bland byråerna. På Mannheimer Swartling i Stockholm tycker man att det är ett problem för byrån men också för hela branschen.

– Om man antar att begåvning och kompetens är normalfördelad i samhället innebär ju detta faktum att man ”väljer bort” halva begåvningsresursen i takt med att kvinnorna försvinner. Dessutom speglas inte samhället, som det ser ut i stort, om vi har en för skev fördelning mellan män och kvinnor, säger Lotta Oscarsson, personalansvarig på Mannheimer Swartling.

Några av byråns allra största klienter idag har kvinnor i ledande ställning. Och de blir allt fler.

– Därför är det ett måste att sträva efter en jämnare könsfördelning. Det finns en stark tendens nu att utvecklingen blir allt mer klientdriven vilket är bra. Det driver på oss i vårt förändringsarbete, säger Lotta Oscarsson.

Även på Baker & McKenzie ser man på utvecklingen med viss oro. Byråns VD Bo Lindqvist och HR-manager Caroline Falconer anser att det är ett problem för varje bransch om den blir enkönad. Det är dock inte allvarligare för just advokatyrket.

– Nackdelen med en enkönad advokatkår är dels att arbetsplatsen är enkönad vilket inte är bra, dels att yrket kommer att domineras av mäns sätt att se på de med yrket och yrkesrollen sammanhängande frågorna. Det är inte troligt att män och kvinnor hanterar yrkesrollen på samma sätt, säger Bo Lindqvist.

Till bilden hör det, enligt Lindqvist, att det nog finns klienter som föredrar att arbeta med en advokat av ett visst kön.

– Vad skälen för detta är spelar i och för sig ingen roll men då är det viktigt att advokatbyrån har medarbetare av båda könen på samtliga nivåer, säger han.

Oro för förlorad kompetens
Det har hävdats att det pågår en ”braindrain” eller begåvningstapp från advokatkåren till andra delar av den juridiska arbetsmarknaden när kvinnorna lämnar advokatyrket. Flera instämmer i denna beskrivning och oroas över utvecklingen. Andra påpekar att det även sker ett motsatt flöde.

– En ”braindrain” från kåren skulle givetvis vara ett problem. Samtidigt bör sägas att det finns ett flöde från andra delar av den juridiska marknaden, särskilt domstolarna, till advokatkåren. Nettoeffekten av detta utbyte låter sig inte enkelt utläsas men det är inte alls säkert att det innebär en ”braindrain” av advokatkåren, säger Clas Romander på White & Case.

Tomas Nilsson på Sju Advokater i Stockholm anser att förutom kompetensförlusten om kvinnorna slutar, så finns risken att klienterna ska förlora förtroendet för en yrkeskår som har en kraftig obalans i könsfördelningen.

– Det innebär en försvagning av kompetensen och förtroendet för en modern advokatroll, säger han.

Greger Lundmark på Kaiding i Skellefteå betonar kvinnors kompetens och tror dessutom att vissa uppdrag sköts mycket bättre av kvinnor.

– En annan sida av problemet är att vissa yrkeskategorier får en överrepresentation av kvinnor och jag tänker då i första hand på åklagarväsendet, säger han.

Bo Ahlenius på Glimstedts i Lund menar att klienterna uppskattar att det finns både kvinnliga och manliga advokater och jurister på en byrå.

–”Könsblandning” ger ett bättre arbetsplatsklimat, och man undviker en osund grabbkultur. Jag tror också att män och kvinnor har lite olika sätt att arbeta på, och olika styrkor och svagheter. Tillsammans kan vi komplettera varandra, säger Ahlenius.

Axel Eskeby på Sylwan och Fenger-Krog i Falun anser att advokatbyråer, liksom alla arbetsplatser, mår bra av en jämn könsfördelning på alla nivåer.

– Min erfarenhet är att det på många advokatbyråer finns en majoritet av kvinnor på de administrativa tjänsterna medan männen dominerar bland advokaterna. Det skapar en ”vi och dom-stämning”. Könsblandning är bra för effektiviteten. Med enbart män blir det lätt en viss jargong. Jag tror att även grupper med bara kvinnor skapar låsningar, säger Eskeby.

Advokatbrist hotar på sikt?
Veronica Carter, HR-chef på Vinge, menar att det är av yttersta vikt att det skapas förutsättningar för både män och kvinnor att få möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och att göra karriär parallellt med familjebildning.

– Vi upplever inte att detta är en separat kvinnofråga utan snarare en generationsfråga, säger Veronica Carter.

På Mannheimer Swartling säger man sig vara väl medveten om de rådande trenderna och de värderingar som är viktiga för nästa generations advokater.

– Som arbetsgivare, och även som bransch, måste vi ta ansvar och bidra med vad vi kan för att underlätta och skapa förutsättningar för att kunna kombinera karriär och familjeliv, både för män och kvinnor. Det är ett hot mot hela branschen om vi får ”dåligt rykte”. Det måste vi undvika genom att börja jobba med frågan ur flera aspekter, säger Lotta Oscarsson som även understryker att det är viktigt att förstå att problemet inte endast handlar om arbetsgivarrollen. Hela jämställdhetsfrågan samvarierar med flera faktorer. Kvinnans (eller mannens) eget val att satsa på en professionell karriär och därmed välja bort andra delar, arbetsgivarens insats, samhällets rådande värderingar samt skatte-och bidragssystem.

Om dagens trend, att kvinnor lämnar advokatyrket, inte bryts så kan effekterna bli förödande på sikt, anser Greger Lundmark. Han vill därför att Advokatsamfundet gör allt för att vända denna trend.

– En följd av detta problem är även att det blir brist på advokater inom vissa ämnesområden, exempelvis humanjuridiken. Jag vet att samfundet arbetar med frågan och jag tycker ledaren i senaste numret av Tidskriften Advokaten är ett steg i rätt riktning, säger Lundmark.
Hur ser det då ut om tio år i advokatkåren? Byråernas målsättning är tydlig. Kvinnorna ska vara betydligt fler inom alla kategorier än idag.
ULRIKA BRANDBERG, TOM KNUTSON

Fakta om jämställdheten
JURISTUTBILDNINGEN
•66 % av studenterna på juristutbildningarna är kvinnor
ADVOKATER
•48 % av de biträdande juristerna är kvinnor
•20 % av advokaterna är kvinnor
•Cirka 12 % av delägarna i advokatbyråer är kvinnor
DOMARE
•Cirka 60 % av dem som antas till domarutbildningen är kvinnor
•Cirka 60 % av de icke-ordinarie domarna är kvinnor
•28 % av de ordinarie domarna är kvinnor
•12 % av domstolscheferna är kvinnor
ÅKLAGARE
•48 % av åklagarna är kvinnor
•34 % av cheferna inom Åklagarmyndigheten är kvinnor
POLISEN
•34 % av de sökande till polishögskolorna är kvinnor
•20,3 % av poliserna är kvinnor.
•16 % av cheferna är kvinnor.

Publicerad i nr 2, 2006
Annons
Annons
Annons