search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Efter 11 septembet: Svenskarna övervakas allt hårdare

Sedan terroristattackerna i USA 2001 har en rad förslag för att stärka polisens möjligheter att bekämpa terrorism och grov kriminalitet presenterats. Med tiden har ”instrumentens” konturer klarnat. Regeringen driver på hårt för att få lagarna behandlade av riksdagen före valet. Och det sker trots att regeringen tidigare tillsatt Integritetsskyddskommittén, som ska kartlägga och analysera bland annat den samlade effekten av nuvarande tvångsmedelslagstiftning.

Advokatsamfundet är starkt kritiskt till flera av de aktuella lagförslagen. De här tre förslagen har kommit så långt att de blivit lagrådsremisser:
Buggning/hemlig rumsavlyssning
Regeringen vill återigen att polisen i hemlighet ska få avlyssna tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst som allmänheten inte har tillträde till.

Buggning ska kunna användas vid förundersökning som avser brott som kan leda till fängelse i minst fyra år. Exempel på brott som ska kunna föranleda buggning är terroristbrott, mord, dråp och grovt rån.

Buggningen ska kunna ske också i bostad som inte tillhör den misstänkte. Det ska även vara möjligt att avlyssna läkarmottagningar och massmedieredaktioner. Advokatkontor ska dock aldrig få avlyssnas.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006 och gälla till och med den 30 juni 2009.

I lagrådsremisssen finns vissa skillnader mot det ursprungliga förslaget, bland annat saknades det absoluta förbudet mot avlyssning av advokatkontor i promemorian.

Advokatsamfundet är starkt kritiskt till förslaget och menar att det inte är visat att det finns ett behov av ett så ingripande tvångsmedel, som kommer att drabba inte bara den misstänkte utan också en mängd andra personer. Samfundet ifrågasätter också den påstådda effektiviteten – underlag för bedömningen av den saknas. Vidare bör den översyn som görs av Integritetsskyddskommittén av nu gällande tvångsmedels betydelse för enskildas integritet avvaktas.

Preventiv avlyssning/Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott
I lagrådsremissen föreslås att de brottsbekämpande myndigheterna genom en särskild lag ska få möjlighet att använda hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll trots att någon misstanke om brott inte finns.

Preventiv avlyssning ska kunna användas om man kan anta att en person kommer att utöva allvarlig brottslighet. Gärningar som särskilt anges är vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet, terroristbrott och vissa andra allvarliga brott såsom mord och människorov.

Lagen föreslås börja gälla den 1 juli 2006.

Till skillnad från det ursprungliga förslaget har möjligheten till preventiv husrannsakan tagits bort i lagrådsremissen.

Advokatsamfundet har, liksom andra, påpekat att förslaget innebär ett paradigmskifte – det innebär att hemliga tvångsmedel lagligen kan användas i brottsbekämpande syfte utan att någon är misstänkt för att ha begått ett brott. I sitt yttrande fokuserade samfundet på frågor om behov, effektivitet och proportionalitet. Integritetsskyddskommitténs arbete nämndes också här. Frågan om vem som skulle vara misstänkt för att tvångsmedel skulle få tillgripas berördes, liksom vem som skulle få göra ansökan. Samfundet avstyrkte förslaget.

Att militären ska få hjälpa polisen/Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning
I lagrådsremissen föreslås att polisen ska kunna begära stöd från Försvarsmakten vid terrorismbekämpning. Det ska kunna ske om polisen inte har tillgång till sådana särskilda resurser som behövs för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra brott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

Advokatsamfundet avstyrkte att förslaget skulle läggas till grund för lagstiftning. Samfundet menade att det behov som kan föreligga av logistiska och andra militära stödinsatser tydligt borde definieras och regleras och att en analys borde göras av polisens möjlighet att bli bättre rustad att bemästra terroristhot och terroristattentat genom att skaffa en ökad förmåga och kompetens i detta hänseende och/eller genom att ytterligare resurser av olika slag tillförs polisen. Särskilt kritiskt var samfundet till förslaget om tillämpning också beträffande andra brottsliga angrepp, ett förslag som tagits bort i lagrådsremissen.

Fler förslag:
Förutom de aktuella lagrådsremisserna behandlar regeringen också andra förslag som på olika sätt påverkar den personliga integriteten. Här är några:

Lagring av trafikdata
•Sedan bombattentatet i Madrid 2004 driver EU:s ministerråd frågan om att lagra all trafikdata kring tele- och internettrafik oavsett om misstanke om brott finns. Sveriges justitieminister Thomas Bodström är en av förslagets mest hängivna förespråkare. Den 21 februari enades justitieministrarna i EU:s ministerråd om det omdiskuterade direktivet om lagring av trafikdata från telefoner och e-post. Uppgifterna ska lagras i mellan 6 månader och två år, och polisen kan få tillgång till dem för att utreda allvarliga brott.

En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet
•I en promemoria från Försvarsdepartementet föreslås att spaning på kommunikationer skall få ske i all trådbunden trafik, under förutsättning att trafiken passerar Sveriges gräns oavsett om misstanke om brott finns. I promemorian föreslås att gränsen mellan försvaret och polisens verksamheter ändras. Vid kartläggning av yttre hot mot landet ska försvarets underrättelseverksamhet kunna omfatta sådant som i dag faller inom polisens ansvar.

Advokatsamfundet är kritiskt till förslaget. Samfundet tycker att de problem som promemorian rör har beskrivits för kortfattat, och att analysen av förslagens konsekvenser är för svag. Detta gäller särskilt det massiva integritetsintrång som förslaget innebär.

Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar
•I promemorian föreslås ett nytt tvångsmedel, hemlig dataavläsning. Polisen ska, efter tillstånd av domstol, få hacka sig in och plantera programvara för att ”avläsa” data i hemlighet utan någon efterföljande underrättelse till den misstänkte. Det blir möjligt att placera spionprogramvara också i en dator vars ägare ej misstänks för brott.

Advokatsamfundet är starkt kritiskt till förslaget. Det innebär bland annat att åtgärder som kan antas få längre gående verkningar från integritets- och rättssäkerhetssynpunkt än hemlig teleavlyssning skall kunna medges redan på den nivå där endast teleövervakning kan komma i fråga i dag.

TOM KNUTSON

Publicerad i nr 2, 2006