search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Kostnadsräkningarna: JK och advokater är oense

Sedan justitiekanslern fick rollen att granska advokaternas kostnadsräkningar har antalet överklaganden skjutit i höjden. Advokater ifrågasätter om JK och hovrätterna verkligen har underlag att bedöma deras arbetsinsatser. Men hos JK tycker man att advokaterna borde skriva bättre räkningar.
I april i fjol tog justitiekanslern, JK, över uppgiften att granska kostnadsräkningarna från rättsliga biträden. Resultatet har blivit en kraftig ökning av antalet överklagade räkningar. Från tidigare ungefär 20 överklaganden per år, har JK under perioden april till årsskiftet hunnit med hela 66 stycken.

Tomas Nilsson är brottmålsadvokat och ledamot av Advokatsamfundets styrelse. Han ifrågasätter inte behovet av granskning av kostnadsräkningarna. Däremot är han lite undrande inför JK:s strategi.

– Vilken är tanken med att dra fram så många överklaganden parallellt och på en gång? Är det att skapa praxis och få en stabil rättsutveckling så kan jag fundera om inte det hela går för fort. Om målet är bättre redogörelser för den nedlagda tiden så kan man kanske lansera det på andra sätt, säger Tomas Nilsson.

Av de 32 fall som hittills behandlats av hovrätterna har JK vunnit i 26. Många av dessa ärenden rör dock annat än ersättningsfrågor. Motiveringen till hovrätternas prutning har i samtliga fall varit att advokaterna lagt ner oskäligt mycket tid på målen. Tomas Nilsson är inte alls säker på att hovrätterna kan bedöma det.

– Förutsättningarna att pröva skäligheten i ersättningen är bättre om man har haft huvudförhandling i målet, och det har hovrätten inte alltid haft. Det gör att tingsrätten ofta har ett bättre underlag, säger han.

Britt-Mari Lundberg arbetar med att granska advokaternas kostnadsräkningar på JK. Hon tycker att hon har ett bra underlag för att bedöma skäligheten i den ersättning som domstolarna beviljar.

– Vi får domen och kostnadsräkningen, vi kan ta in huvudförhandlingsprotokoll och även förundersökningsprotokoll när det behövs. Ibland hämtar vi in kompletterande upplysningar från polis och åklagare, säger Lundberg.

Däremot kan hon önska en större tydlighet från tingsrätterna.
– Om tingsrätten har speciell kunskap borde den motivera varför ett visst arvode är skäligt, säger hon.

Advokat Sven Jernryd i Lund hör till dem som blivit prutade. I målet mot Ulf Olsson beviljade tingsrätten försvararen Sven Jernryd ersättning för 1090 timmars arbete. Efter JK:s överklagande sänkte hovrätten ersättningen med motsvarande 290 timmar. Sven Jernryd tycker att JK:s agerande tyder på en dålig insikt om advokaters arbetsvillkor.

– Försvararen ska gå igenom överskottsmaterial från utredningen, och det tog lång tid i det här målet, säger Jernryd.

Han fick också lägga ner mycket tid på att följa upp tips och telefonsamtal, ibland från personer som han inte kunde namnge i en kostnadsräkning.

– Arvodesräkningen blir allmän handling. Sekretessen gjorde att jag inte kunde uppge allt jag fått veta och alla personer jag talat med, säger Jernryd

Att advokaters tystnadsplikt kan skapa problem för den som ska skriva en kostnadsräkning säger sig Britt-Mari Lundberg inte ha hört tidigare. Men hon påpekar att det i så fall är upp till hovrätterna att bedöma i varje enskilt fall.

– Det är faktiskt inte JK som gör prutningarna, säger hon.
Ulrika Brandberg

Så minskar du risken att bli prutad
Britt-Mari Lundbergs och Tomas Nilssons tips för att minska risken att bli prutad:
•Följ de anvisningar som finns (se artikel nedan). Tänk på att en preciserad kostnadsräkning gör det lättare att bedöma skäligheten.
•Dokumentera arbetet fortlöpande. För noggranna anteckningar över allt som görs under målet.
•Fundera på hur kostnadsräkningarna i fortsättningen kan formuleras på ett tydligt sätt. Det kan göras enskilt, men också vid ett sammanträde på byrån.

Ulrika Brandberg


Skärpta krav på kostnadsräkningarna från april 2005

Den första april 2005 flyttades uppgiften att granska domstolars och andra myndigheters beslut om ersättning till rättsliga biträden från Domstolsverket till justitiekanslern.

JK fick samtidigt mer resurser, motsvarade två nya tjänster, för att sköta uppgiften. I förarbetena tryckte man på ”talerättens kostnadspressande och praxisbildande funktion”. Samtidigt skärptes kraven på advokaterna att redovisa det arbete som de begär ersättning för. Förarbetena anger att redovisningen ska vara så utförlig att ersättningsanspråkens skälighet kan bedömas. Enligt rättshjälpsförordningen (20 §) ska arbetsredogörelsen i kostnadsredovisningen innehålla uppgift om tidsåtgång för alla åtgärder som inte är rutinmässiga. En tumregel för hur det ska tolkas är att uppgifter som tar mindre än 20 minuter inte behöver redovisas för sig. Domstolarna och andra myndigheter är ålagda att skicka alla domar och beslut av vissa typer till JK, som går igenom och bedömer bland annat ersättningar till advokater./UB

Publicerad i nr 1/2006
Annons
Annons
Annons