search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Samfundet – en dynamisk kraft i svenskt rättsliv

Debattörer är advokaterna Lars Wenne och Rolf Åbjörnsson
Under slutet av 1985 väckte advokatsamfundets dåvarande ordförande Claes Beyer i ett anförande frågan; ”Samfundet – vi eller dom?”. Anförandet publicerades i tidskriften Advokaten nr 1/1986, sid 23ff. Av anförandet framgår, att Claes Beyer som samfundets ordförande valt att arbeta utifrån tre hypoteser, en att samfundet gör en hel del för sina ledamöter och att detta arbete också skall delges ledamöterna, en annan att samfundet skall synas och höras mot media, myndigheter och medborgare samt en tredje att det skall finnas ett medlemsinf1ytande. Rörande den senare hypotesen gav Claes Beyer uttryck för att det fanns utrymme till förbättringar med ökad samverkan mellan styrelse och avdelningsstyrelser, samfundsledning och medlemmar .

I Advokaten nr 2/1986, sid 74-75, skriver Claes Beyer i en ledande artikel, ”Våra yrkesintressen – ett utvecklingsprojekt", att advokater tänker för lite på sina egna yrkesintressen. Samfundets styrelse hade därför den 27 februari 1986 beslutat anlita ett konsultbolag för att kunna formulera en strategi för utveckling av advokaternas yrkesintressen, främst beträffande marknadssituationen och möjligheterna att utöka marknaden avseende behov, önskemål och klienter. Konsultinsatsen skulle, enligt Beyer, ses mot bakgrund av de åtgärder styrelsen redan då vidtagit för att utveckla dessa intressen, bland annat åtgärder i det dåvarande så kallade yrkesrådets regi, information om advokatverksamhet genom utgivande av en bok, utbildningsinsatser och utveckling av medlemsmatrikeln (vilken försvann under ett par år). Tanken med projektet, skriver Beyer, är att det skall resultera i åtgärder hos samfundet och hos enskilda advokater.

Senare samma år lade det av samfundet anlitade konsultbolaget Indevo fram en rapport ”Advokatsamfundet, Mål och Inriktning”. Syftet med rapporten var bland annat att lämna förslag till idéer (struktur, mål, planer) som var tänkta att kunna utveckla advokaterna som företagare och Advokatsamfundets tjänster, allt för att främja advokaternas yrkesintressen.

De tankar Claes Beyer förde fram för knappt 20 år sedan är lika aktuella idag. Nu liksom då finns hos Advokatsamfundet två delstrategier, tillsynen och yrkesintressefrågorna, för att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen till främjande av god rättsvård och upprätthållande av en rättrådig och yrkesskicklig advokatkår (jfr 1 § i samfundets stadgar). Enligt den ovan angivna rapporten hade tillsynsfrågorna dominerat kraftigt på intressefrågornas bekostnad. Skulle en liknande rapport tas fram idag är det vår uppfattning att lite hänt vad gäller advokaternas yrkesintressefrågor. Vad beträffar tillsynsfrågor är vi av uppfattningen att dessa inte behandlas lika grundligt som de gjorde under tidigare samfundsledning, då kommittéer arbetade sig igenom viktiga frågeställningar som då var aktuella, inte minst reklam- och ackvisitionsfrågan men även den övergripande frågan om samfundets disciplinära verksamhet.

Av motioner till årets fullmäktigemöte i Göteborg kan utläsas förslag till ett starkt engagemang från motionärernas sida för att stärka advokaterna i deras yrkesintressen men också för att samfundet skall vara initiativtagare till en översyn av tillsynsfrågorna. Oaktat båda dessa frågor måste vara en viktig angelägenhet för advokatkåren delgav inte samfundets styrelse sin uppfattning om motionerna förrän vid fullmäktigemötet. Styrelsens uppfattning var att motionerna skulle avslås. Motiveringen för avslag visade att styrelsen inte hade någon som helst förståelse för eller något engagemang för motionernas innehåll.

Samfundsledningens agerande föranledde en fullmäktigeledamot uttrycka, att ingen ledamot fortsättningsvis kan känna sig manad att skriva någon motion. Om samfundets ledamöter inte visar engagemang är en sak men om samfundets ledning dessutom kväser engagemang är det allvarligt.

Vi har med vår motion rörande yrkande om att tillsätta en kommitté för att utarbeta ett rättspolitiskt handlingsprogram velat att Advokatsamfundet i vissa frågor och inom vissa områden skall aktivera sina medlemmar och att ledamöterna skall ha möjlighet att kunna vara aktiva.

Det finns många frågor som skulle kunna bli bättre behandlade av lagstiftaren om Advokatsamfundets ledamöter i större utsträckning än nu vet vilka frågor som är aktuella och också bereds möjlighet att delta i att ta fram underlag för ett yttrande, en framställning eller liknande. Vad vi ville med vår motion var att en grupp ledamöter skall utses att inventera frågor av vikt för oss ledamöter eller vara uppdragsgivare att driva. Dessa frågor vill vi föra till debatt och förslag till handling. I de fall lagändring föreslås skall den utsedda gruppen verka för förändring.

I remissärende bör gruppen verka för att inhämta synpunkter från ledamöterna och utifrån dessa synpunkter se till att samfundets remissvar överensstämmer med vad som i stort framkommit under beredning av remissärendet. Genom föreslagen ordning är det vår uppfattning, att förslag till lagändringar får en bredare förankring och också blir bättre beredda inom Advokatsamfundet.

I fråga om att fortsatt arbete sedan framställan om ändring skett eller remissyttrande avgetts är vi av uppfattningen, att samfundet i mycket större omfattning än som tycks ske verkar för att förslag kan genomföras. Vi tänker då bland annat på att utnyttja de politiska kontakter som finns, inte minst hos de ledamöter som är riksdagsledamöter.

Den grupp vi anser skall tillsättas skall utifrån samfundets stadgar ”följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo’’ stimulera ledamöterna att ”engagera sig’’ och att en mer sammanhållen bild erhålls av hur advokater betraktar den breda och ständigt pågående reformeringen av rättsväsendet. Vi anser det viktigt att samfundets ledning skaffar någon form av helikopterperspektiv inom olika rättsfrågor.

Vi anser också att vårt förslag innebär att samfundet skulle övergå från en mer passiv roll som enbart remissinstans mot en mer drivande roll som opinionsföreträdare. Den tillsatta gruppen skall därför vara så sammansatt att ledamöterna i den utsedda gruppen har såväl hög integritet som samlad bred kompetens och att gruppen har uppfattningar om vardagens problemställningar och visioner om framtiden.

I Advokaten nr 5/2005, skriver Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg att ”De positiva erfarenheterna från det just avslutade fullmäktigemötet gör att jag känner mig helt förvissad om att organisationsdemokratins långsiktiga överlevnad är säkrad för Sveriges advokatsamfund”. Vad Anne Ramberg menar är egentligen att en opposition som bland annat ifrågasätter vart Advokatsamfundet är på väg demokratiskt skall tystas. Det antagandet är rätt om man ser till rösträttsreglerna i Advokatsamfundet. I övrigt är Anne Rambergs uppfattning felaktig. Det är nog så att organisationsdemokratin inom Advokatsamfundet kommer att göra sin röst hörd i större omfattning framöver. Skall samfundet nu och i framtiden arbeta med yrkesintressefrågor måste uppfattningar i dessa frågor vara önskvärda.

Leif G W Persson gav i ett inlägg under 2005 års allmänna advokatmöte uttryck för, att advokater deltar i samhällsdebatten i al1deles för liten omfattning. Det är nog ett riktigt påpekande i sig. Sett mot bakgrund av hur samfundet agerar vid intern debatt är det dock lätt att förklara varför advokater inte tycks vara debattlystna. Men förhållandet kan bero på, som samfundets ordförande gett uttryck för, att demokratin fungerar om ingen är i egentlig opposition. Vår motions så kallade andemening att en grupp bör tillsättas att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet tillvaratas kvarstår, d v s att frågor i för ledamöterna viktiga frågor skall kunna vara föremål för debatt innan samfundet som sådant tar saken i egna händer och ger uttryck för något som inte ledamöterna som kollektiv accepterar. I Advokaten nr 7/2005, sid 27 skriver Thorulf Arwidson om just detta som vi anser är viktigt, d v s att en intern debatt skall ske innan en uppfattning ges till känna som inte är förankrad inom advokatkåren.

En fråga Anne Ramberg ger uttryck för i sin artikel är, att samfundet ”utövar ett inflytande till gagn för ledamöterna och för rättssamhället i stort…". Skall samfundet följa sina stadgar, av vilka också framgår att man skall tillvarata ledamöternas allmänna yrkesintressen samt att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna skall samfundets ledning byta kursriktning.

Det är en intressant iakttagelse att just Claes Beyer vid fullmäktigemötet inte verkade främmande för att kunna stödja vår motion på sätt denna närmare presenterades. Motionen liksom Indevorapporten syftade till att upplevelsen av samfundet bland advokaterna skall bli tydligare, att advokaterna skall känna att deras behov av att driva yrkesintressefrågor skall tillgodoses samt att förslag till olika åtgärder som skall kunna tillgodose dessa behov skall kunna lämnas och diskuteras utan att varken förslagsställare eller den som ger sig in i debatten skall riskera att bli chikanerad. Motionen syftade också till att även tillsynsfrågorna skall kunna vara under ständig och grundlig debatt och att de frågor som blir belysta står i samklang med uppfattningar som avgivits eller ändrats.

LARS WENNE, advokat
ROLF ÅBJÖRNSSON, advokat

Publicerad i nr 9/2005
Annons
Annons