search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

IBA:s konferens blottar möjligheter och problem

Den 25–30 september möttes 4000 advokater för att delta i IBA:s konferens i Prag. Från svensk sida medverkade flera advokater. IBA:s konferenser blir allt bättre och viktigare för svenska advokater med internationella uppdrag.
Advokat Erik Linnarsson, Advokatfirman Lindahl, var en av föredragshållarna på ett seminarium med rubriken Sjörätten i det kommande århundradet. Man tog upp förändringar inom sjörättens område utifrån olika synvinklar. Från USA beskrevs hur advokaterna arbetar allt mer med miljöfrågor och från Singapore att man där har möjlighet att lämna in stämningsansökningar 24 timmar om dygnet.

Linnarsson tog upp det faktum att klienterna förändras och även transportflödet. Det är ju inte bara ett transportmedel som används längre, utan mer kombinationer av flyg, land och sjö (logistik).

Hittills har det inte funnits någon bra lagstiftning som inbegriper flera transportsätt, men nu håller man på i FN och förhandlar fram en ny konvention, Unicitral-konventionen, som, om den kommer att träda i kraft, kanske kan göra ansvarsfrågorna klarare.

En annan viktig fråga som togs upp på detta seminarium var återväxten av unga advokater inom detta rättsområde.

Peter Utterström från Advoaktfirman Delphi var en av deltagarna i en paneldebatt med skatteorientering men som även berörde vidare frågeställningar om advokatetiken och advokatens roll i olika delar av världen.

En sammanfattning av detta är att USA befinner sig i den ena änden och Sverige och Europa i den andra.
– I Sverige och Norden ser vi helst att man ska gå i döden för klienten. I USA har det successivt svängt. Visserligen ska man fortfarande tänka på klienten och dennes bästa. Men advokaten har också på ett antal områden tilldelats ett ansvar mot samhället. Liknande tendenser finns också i Europa och Sverige, i till exempel lagen om penningtvätt, säger Peter Utterström, där ju ett aktivt rapporteringsansvar läggs på advokaten.

När amerikanska Sarbanes-Oxley Act (SOX) ska tillämpas blir skillnaderna uppenbara i samband med klientrelationer mellan svensk advokat och t ex ett amerikanskt dotterbolag i Sverige.
– Om jag i min rådgivning inser att den svenska klienten kommer att agera på ett sätt som kommer att strida mot SOX har jag en skyldighet att ”go up the ladder”, till hans chef. Men vid någon tidpunkt i klättrandet uppför stegen riskerar jag att nå en punkt då jag så att säga lämnar den svenska klienten och kommer till det amerikanska moderbolaget – som kanske inte är min klient. Då har vi formellt sett en konflikt mellan svenskt och amerikanskt synsätt; en amerikansk jurist tycker att det är självklart att jag måste ”gå uppför stegen” oavsett om moderbolaget är klient eller ej. Medan det svenska advokatsamfundet tycker precis tvärtom!

Andra viktiga lärdomar för svenska advokater handlade om att det finns många svenskar och européer som medverkar i så kallade ”Legal opinions” utan att riktigt ha klart för sig varför. Detta kan sluta illa eftersom det finns viktiga legala distinktioner att göra mellan olika typer av opinions – skillnaden mellan en så kallad ”will-” och ”should-opinion” är stor.

Jan Widlund, Advokatfirman Vinge, talade om köp av resor på nätet och vilken lagstiftning som då är tillämplig. Marknaden för resor har förändrats mycket de senaste åren.

I dag skapas ofta en paketresa i samma stund som konsumenten beställer resan, och priserna är flexibla och styrs av tillgång och efterfrågan. Det speciella för de dynamiska köpen är att resorna sätts ihop när man klickar på datorskärmen och gör sin beställning – de skapas i stunden. EG-reglernas definition på en paketresa är att den ska vara ”pre-arranged”, arrangerad i förväg. I svensk rättstillämpning har man ansett att allt som består av en transport och en inkvartering, och som sätts ihop på något sätt innan avtalet sluts, blir en paketresa.

En viktig fråga är vilken lag som ska vara tilllämplig och i vilken jurisdiktion tvister ska avgöras. Vid resor som köps på nätet kan det vara så att konsumenten finns i ett land, transportören i ett annat och hotellet i ett tredje, medan bokningen sker via en nätserver i ett fjärde land.
– Riktar vi in oss på frågan om tillämplig lag och jurisdiktion inskränkt till konsumentperspektiv, gäller Brysselkonventionen och Romkonventionen för EU-förhållanden. De innebär att när det gäller produkter där marknadsföring har riktats mot hemlandet, ska konsumenter kunna välja att väcka talan i hemlandet. Dessutom ska tvingande regler i hemlandet vara tillämpliga, säger Jan Widlund.

Köper man en resa från ett EU-land som består av transport och inkvartering, kan det hända att det blir en paketresa enligt direktivet. Då kan man processa i Sverige, och då ska svensk rätt tilllämpas.

Köper man däremot någonting på nätet i exempelvis USA, kan man hamna i det läget att ett användaravtal blir tillämpligt, som säger att man ska väcka talan i Texas.

Det kan vara tveksamt om marknadsföringen vid nätköp riktar sig mot Sverige. Köper man från en webbplats i USA, är det nog så att marknadsföringen vänder sig till hela världen.

Tore Wiwen-Nilsson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, har varit aktiv i många år inom IBA. Han anser att IBA-konferenserna har blivit mer ambitiösa. Förr handlade det mer om lättsamt umgänge.

– Nu ställs större krav på kommittéerna bland annat när det gäller att förbereda innehåll och genomföra programpunkter. Vidare ska till exempel varje kommitté ha en egen hemsida och ett eget nyhetsbrev. Detta med den höjda ambitionsnivån är en utveckling på gott och ont. Man får se upp, så att man inte ställer så höga krav på dem som ingår i kommittéerna att det blir svårt att hitta advokater som kan engagera sig.

Tore Wiwen-Nilsson har två fasta uppdrag inom IBA. Han är ordförande i UNWOC, en sluten kommitté som samordnar IBA:s relationer med FN, Världsbanken och andra internationella organ. Dessutom är Tore Wiwen-Nilsson ordförande i kommittén för energirätt inom IBA:s sektion för energi-, miljö-, naturresurs- och infrastrukturrätt.

Tore Wiwen-Nilsson har också varit ordförande i UNCITRAL, FN:s kommission för internationell handelsrätt. UNCITRAL:s arbete ligger nära IBA:s verksamhet. Till det viktigaste i UNCITRAL:s aktiviteter hör arbetet med att ta fram internationella traktater och utforma modellagstiftning för olika områden, som internationella skiljeförfaranden, internationell upphandling, konkurser som rör flera stater och transportsäkerhet. För närvarande representerar han Sverige i en arbetsgrupp för internationell upphandling.

Jan Widlund tycker att det är förvånansvärt i hur stor utsträckning advokatbyråer i olika delar av världen har liknande förutsättningar och samma problem.

Till exempel är frågorna om hur man ska skriva delägaravtal rätt likartade, oavsett om det gäller en advokatbyrå i Stockholm eller i Sydney.
– Detta gäller i varje fall för större advokatbyråer. För fåmansbyråer eller för de fem allra största advokatbyråerna i London gäller förstås andra förutsättningar, säger han.

MAGNUS ANDERSSON
TOM KNUTSON

Fakta om IBA
IBA är en organisation för internationellt verksamma jurister och deras organisationer och har både individuella medlemmar och institutionella. IBA organiserar mer än 16 000 individuella advokater och 190 advokatsamfund.

IBA arbetar för utbyte av information mellan olika rättsliga organisationer runt om i världen. Man arbetar även för att stödja rättsväsendets oberoende och rätten för advokater att utöva sina yrken. IBA stödjer också aktivt de mänskliga rättigheterna.

IBA arbetar för att uppnå sina mål genom flera olika aktiviteter. Man ger stöd åt individuella medlemsadvokater genom sektioner, specialistkommittéer, forum och andra specialinriktade ämnesgrupper.

IBA är indelat i en Legal Practice Division och en Professional and Public Interest Division. I Legal Practice Division ägnar man sig åt praktiskt juridiskt arbete med kommersiell inriktning.

Till Professionell and Public Interest Division har man förlagt advokatsamfundens och andra medlemsorganisationers arbete.

Publicerad i nr 8/2005
Annons
Annons