search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Förändringsbehov i Advokatsamfundet

Debattörer är advokaterna Peter Danowsky, Fredrik von Baumgarten, Lars Wenne, Rolf Åbjörnsson, Wilhelm Lüning och Olof Nilsson.
Under våren har debatten kring Advokatsamfundets verksamhet varit livlig. Och den är inte över än.

Ifrågasättandet av den nuvarande samfundsledningens attityd och dess uppfattning om vad som är viktigt för Advokatsamfundet finns kvar.

I flera hänseenden har samfundsledningen under de senaste åren gjort ett bra arbete.

Initiativen till fortbildning för advokater och införandet av advokatexamen innebär att kraven på den som vill vara advokat höjts. Det är utmärkt.

Men samtidigt har advokatkårens styrka försvagats. Samfundets företrädare har till exempel misslyckats i sina kontakter med Domstolsverket rörande ersättningarna för humanjuridiskt arbete.

Möjligheterna för advokater med inriktning på humanjuridik att utveckla sin verksamhet har blivit sämre i hela landet. Detsamma torde gälla affärsjuridisk verksamhet utanför de allra största städerna. Det finns även hos affärsjuridiska byråer en utbredd uppfattning att samfundet saknar intresse för deras verksamhet.

Intrycket är att det hos många i advokatkåren finns en misströstan rörande Advokatsamfundets styrka och rentav dess berättigande.

Den som vill vara advokat måste vara ledamot av Advokatsamfundet. Åtskilliga av de arbetsuppgifter en advokat har kan visserligen utföras i annat yrke, men just advokatidentiteten förutsätter anslutning till samfundet.

Av detta följer ett extra stort ansvar för organisationens ledning att lyhört följa yrkesverksamhetens förändringar och ledamöternas behov.

Det går inte an att samfundsledningen sätter en egen agenda och till exempel engagerar sig i internationell verksamhet utan att en strategi antagits för sådant arbete. Inte heller skall uttalanden göras i diverse frågor utan att ställningstagandena väsentligen förankrats i advokatkåren.

Advokatsamfundet behöver utvecklas till att i högre utsträckning än nu vara en yrkesorganisation eller branschorganisation för advokatverksamhet. En viktig uppgift för samfundet skall vara att stödja advokaternas yrkesutveckling.

Advokatsamfundets huvudfrågor till nu har kretsat kring den enskilde advokatens etik. Detta skall fortfarande vara en av samfundets viktigaste angelägenheter men kompletteras av intensifierat stöd för advokatverksamheten.

En slagsida för den disciplinära verksamheten på bekostnad av yrkes- och verksamhetsfrågor är olycklig.

Vi uppmanar samfundsstyrelsen att ta initiativ till en bred och seriös diskussion om hur samfundet på bästa sätt ska förena disciplinverksamheten med alla de andra viktiga yrkes- och branschfrågorna. Ett avstamp kan tas i den av fullmäktige i Göteborg antagna motionen om en utredning av avdelningarnas roll och möjligheterna till sektioner inom samfundet.

Under senare år har fokus flyttats från styrelsen till generalsekreteraren och kansliet; från de förtroendevalda till tjänstemännen. Häri kan en del av den nuvarande bristen på känsla och förankring ha sin förklaring.

En viktig uppgift för styrelsen måste vara att återställa ordningen genom att klarare och tydligare definiera vad generalsekreteraren skall ägna sin tid åt och vilka uppgifter som ska prioriteras.

Målen för generalsekreterarens arbete och även för styrelsens, behöver diskuteras och formuleras. Och det skall ske i stor öppenhet. Samfundets regionala avdelningar och de förtroendevalda i dessa skall ges möjlighet att engagera sig i denna process. Det är viktigt att Advokatsamfundets verksamhet i högre grad än nu utgår ifrån vad ledamöterna vill och att samfundsledningen lyssnar och verkställer.

Samfundets ledning skall inte bestämma och beordra utan diskussion och erhållna mandat.

Vid Advokatsamfundets fullmäktigemöte i början av juni demonstrerade samfundsledningen ett oväntat oförstående för de behov av förändringar som finns.

Ett antal motioner, med förslag till utredning, insyn och förbättringar hade väckts till mötet. I stället för att fånga upp det intresse för samfundet som motionerna gav uttryck för, yrkade styrelsen urskillningslöst avslag på allt.

Konstigt nog – och främmande för hur det brukar vara i föreningslivet – underlät dessutom styrelsen att före mötet tillkännage sin mening rörande de avgivna motionerna. Det innebar att fullmäktigeledamöterna före mötet svävade i ovisshet om hur styrelsen såg på förslagen i motionerna. Trots styrelsens negativa inställning biföll fullmäktigemötet flera motioner helt eller delvis.

Fullmäktigemötets beslut bör ses med tillfredsställelse av ledamöterna och som en väckarklocka för den förtroendevalda styrelsen. Det fanns uppenbarligen hos de närvarande fullmäktigeledamöterna en större önskan till förändring och demokratisering av Advokatsamfundet än vad samfundsledningen föreställt sig.

Det behövs mer inflytande över samfundsledningen, inte ökat inflytande för denna. Det behövs tydligare prioriteringar i samfundets arbete och större insyn.

Det behövs en grundlig översyn av samfundets kansli och övriga organ – bland annat i syfte att öka ledamöternas engagemang och inflytande. Advokatsamfundet behöver tydliggöra sitt berättigande och utveckla nyttan för sina ledamöter och för alla dem som är verksamma på advokatbyråer.

PETER DANOWSKY, advokat
FREDRIK VON BAUMGARTEN, advokat
LARS WENNE, advokat
ROLF ÅBJÖRNSSON, advokat
WILHELM LÜNING, advokat
OLOF NILSSON, advokat

Publicerad i nr 8 2005
Annons
Annons