search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Avlyssning!

Majoriteten av de offentliga ombuden som ska vara en motpart till åklagaren vid beslut om hemlig teleavlyssning tycker att deras roll är meningsfull. Det visar Advokatens enkät. Men det finns de som är kritiska och 13 av de 77 ombud som utsågs i oktober förra året har hoppat av.
I maj 2003 föreslog regeringen att polisens möjligheter att i hemlighet teleavlyssna, teleövervaka och tv-övervaka misstänkta respektive brottsplatser skulle utökas.

Regeringen ville också införa ett system med offentliga ombud vid besluten. Ombuden skulle stärka de ”enskildas rättsskydd” och rent allmänt se till att integritetsintresset inte åsidosattes mer än nödvändigt. Något direkt ombud skulle de inte bli eftersom de inte kan ha någon kontakt med sina ”klienter”.

Flera remissinstanser var kritiska till införandet av ombud. Sveriges Advokatsamfund menade att ”ombudet kan lätt uppfattas som en slags gisslan, vilket kunde motivera en utvidgad tvångsmedelsanvändning” och citerade Polismyndigheten i Stockholm som förklarat att ”det är bra om användningen av ett offentligt ombud innebär att tvångsmedlen kan användas i fler fall än annars”.

Riksdagen anammade regeringens förslag och i oktober förra året trädde de 77 ombuden i funktion. Någon utvärdering har Justitiedepartementet inte gjort och för närvarande finns heller inga sådana planer.

Däremot omnämns ombuden i en mening i Rikspolisstyrelsens senaste rapport till regeringen:
”Det kan också anmärkas att någon ökning av antalet avslag inte har skett efter införandet av offentliga ombud”, heter det i rapporten som lämnades till regeringen den 7 september.

Rapporten omfattade hela 2004 och under året hade ombuden bara arbetat i tre månader. Under året gick domstolarna bara emot åklagarnas begäran om teleavlyssning respektive teleövervakning i vardera ett fall.

”Vilket tyder på hög kvalité på det underlag som ligger till grund för domstolarnas prövning”, menar Rikspolisstyrelsen som konstaterar att även om de kriminella med mobiltelefoner utrustade med kontantkort och andra kommunikationsvägar försökt försvåra för polisen har ”polisens tekniska möjligheter till avlyssning förbättrats”.

Fler avlyssnas och tv-övervakas
Det är enligt polisen en av anledningarna till att antalet teleavlyssnade personer ökat till 714, en ökning från 2003 med hela 12 procent.

Än större är ökningen av antalet teleövervakade som gick från 645 till 753 vilket ger en ökning på 17 procent. Allra mest ökar tv-övervakningen som gått upp med 26 procent från 23 till 29 stycken.

En majoritet av ombuden som svarat på Advokatens enkät menar att de får ett bra underlag.
– Beslutsunderlaget har varit allsidigt och fylligt, förklarar advokat Inger Brännström som deltagit i ett tiotal förhandlingar.

– Det material jag fått har varit utomordentligt bra genomarbetat. Det har varit lätt att följa och förstå resonemanget. Vid förhandlingarna har utöver mig, domaren och åklagaren även polis deltagit, menar advokat Rolf Hansen i Västerås.

I Västernorrland är advokat Catharina Tholin ett av två ombud:
– Jag har endast funnits med vid en förhandling. Tyckte då att jag fick ett tillräckligt underlag skriftligen och även genom den muntliga föredragningen.

Allsidig information
Den muntliga informationen som ges vid förhandlingarna uppskattas av flera av advokaterna och de före detta domarna.
– Ja, tillsammans med svar på frågor har materialet varit allsidigt, menar före detta hovrättslagmannen Olle Ekstedt.

Advokat Per Wigert i Enköping, en av de 13 avhopparna, hann sitta med vid tre förhandlingar:
– Underlaget var OK. Jag uppfattade det som tillräckligt allsidigt och i den mån jag hade frågor fick jag tillfredsställande svar, förklarar han.

Advokat Anders Lindberg menar att frågan om allsidighet inte är helt lätt att svara på:
– Men mitt intryck är nog att svaret blir jakande på frågan om allsidighet, förklarar han.

Advokat Anders Frigell som varit med vid ett 20-tal förhandlingar och därmed är en av dem med störst erfarenhet bland dem som svarat är även han nöjd:
– I alla de fall jag deltagit hittills har det varit solklara fall. Det har varit misstanke om grova narkotikabrott/grovt rån.

Risk för jäv
Men det finns skeptiker och kritiker:

Advokat Jan Karlsson hann med ett tiotal förhandlingar innan han avsade sig uppdraget.

Han gjorde det i första hand med hänvisning till risken för jäv och i andra hand för att han kände sig ”överflödig”.
– Det är i allsidigheten det brister. Oftast bestod underlaget av en kortfattad PM upprättad av en utredningsman, polis, kompletterat med muntliga uppgifter från åklagaren. Allsidigt? frågar han sig retoriskt.
– Jag tycker att Advokatsamfundets beskrivning av ombuden som en ”gisslan” för systemet är en ganska bra beskrivning på det allmänna ombudets roll, menar han.

Just tidspressen framhålls av flera av ombuden. De kommer helt oförberedda till förhandlingen, oftast kallade med mycket kort varsel och vid sittande bord förväntas de läsa underlaget, ställa frågor och ta ställning.

Rätten lyssnar
Inger Brännström tillhör dem som tycker att ombudsverksamheten fyller en funktion och känns meningsfull. Hon tycker också att rätten lyssnar till hennes argument.
– Rättens ordförande är alltid noga med att inhämta mina synpunkter innan han/hon verkar ha tagit ställning. Deltagandet är meningsfullt eftersom det ges möjlighet att ställa kompletterande frågor till åklagare och polis, förklarar hon.

Anders Frigell förklarar att de 20-talet förhandlingar han deltagit i har varit solklara:
– Det har varit fråga om misstanke om grova narkotikabrott/grovt rån. Hittills har därmed mitt uppdrag inte känts meningsfullt. Men så snart det kommer ett fall som är mer tveksamt tror jag det blir det. Det är väl just de tveksamma fallen som lagstiftaren vill fånga in, förklarar han.

– Med viss tvekan tycker jag uppdraget känns meningsfullt. Uppdraget är lite ”luddigt” och det gör det svårt att agera. Det känns som tingsrätten går på åklagarens linje hela tiden även om vissa justeringar gjorts efter påpekanden, svarar en advokat som vill vara anonym.

Positiv respons
Förre chefsrådmannen Rolf Nöteberg menar att domarna är fostrade att lyssna på synpunkter.
– Men det känns meningsfullt på det sättet att mitt deltagande utgör ytterligare en garanti för en verklig prövning, säger han.

Inget av de ombud som svarat uppger att tingsrätten rakt av avslagit åklagarnas begäran. Men flera poängterar att åklagaren efter frågor och diskussion modifierat sina önskemål. Några har av sekretesskäl valt att inte svara på frågan överhuvudtaget.

Före detta hovrättslagmannen Olle Ekstedt menar att ombudsverksamheten innebär ett misstroende mot domstolarna.
– Grunden för denna misstro torde gå tillbaka till ett missbruk av dåvarande systemet vid Stockholms tingsrätt på 1970-talet. Men att bygga de nya reglerna på detta missbruk är emellertid ett olovligt smalspårigt synsätt.

Enligt Ekstedt bör man genom utbildning och information och ökat tryck på självständighet stärka domarnas intresse och möjligheter att agera för medborgarnas bästa:
–Men i stället sätter man från politiskt och administrativt håll press på domare och domstolar att snabba på arbetsuppgifterna utan större intresse för hur uppgifterna blir lösta.

Behöver mer erfarenhet
Flera av de svarande anser sig ha så liten erfarenhet att de inte heller har några förslag till förändringar.
– Men jag skulle önska en utbildningsdag för att få detaljkunskaper men även för att diskutera med mer erfarna ombud och för diskussion med domare, föreslår advokat Catharina Tholin.

– Systemet bör fortgå några år så att vi får mer erfarenhet innan vi går in och petar i det, menar Rolf Hansen.

Enligt Hansen har avlyssningen betydelse för att bekämpa brott.
– Då är det också viktigt att det finns en bra kontroll av hur avlyssningen bedrivs. Men jag känner ingen oro för rättssäkerheten utan är mer bekymrad över att de öppna gränserna gör det lättare för brottslingarna.

Krångligare verksamhet
En före detta domare som vill vara anonym förklarar att tiden varit för kort för att dra några säkra slutsatser.
– Förhandlingarna har kommit på hastigt och krånglat till den normala advokatverksamheten, menar advokat Inger Brännström i Jönköping.

– Det har varit så liten verksamhet att den inte påverkat mitt övriga arbete. Men min misstanke att arbetsuppgiften skulle vara ekonomiskt ointressant har besannats, förklarar advokat Bengt Norell i Västerbotten.

Rolf Hansen har inte haft några problem med jäv eftersom han är ensam på byrån och därtill mest sysslar med konkursförvaltning.

Advokat Margareta Warman däremot har funderat mycket kring frågan:
– Hur ska jag tala om för kollegor som jag har byrågemenskap med att de inte får åta sig ett visst uppdrag utan att motivera varför de inte kan ta det. Jag får ju inte yppa att jag som offentligt ombud gått med på att deras klienter ska avlyssnas.

Viktigt att granska
Advokat Göran Orrenius tackade ja till att bli ombud eftersom han anser det viktigt att verksamheten granskas då det handlar om integritetsskyddet.
– Men jag hoppade av innan jag hunnit bli kallad till någon förhandling. När jag tänkte efter befarade jag att byrån skulle förlora uppdrag genom jäv eftersom kollegor på byrån har många brottmål.

Även åklagarnas inställning påverkade hans beslut att hoppa av.
– Åklagare jag talade med ansåg att det inte var lämpligt att jag hade uppdraget med tanke på byråns verksamhet, svarar han.

Per Wigert i Enköping kom fram till samma slutsats:
– Jag skulle komma att jäva ut mina kollegor på byrån, förklarar han.

Jan Karlsson menar att det inte bara handlar om dem som vid själva beslutet är aktuella för avlyssning.
– Det kan dyka upp personer under förundersökningens gång som varit klienter vid byrån. Det händer även att tillkommande personer kan komma att begära advokat från byrån, förklarar han.

NILS FUNCKE


Fakta om undersökningen
I somras sände Advokaten via e-post eller vanligt brev en enkät till de 79verksamma och avhoppade ombuden. Åtta före detta domare kunde inte nås eftersom adresser inte gått att få fram. Av samtliga 87 ombud är 29 före detta domare.

Efter en påminnelse hade nio av de 13 som hoppat av uppdraget svarat och 39 av de 76 verksamma. Bland de svarande hänvisade tre till sekretesskäl för att inte lämna någon som helst upplysning. Nio av de svarande ville vara anonyma vilket respekterats.
Sammantaget innebär det att av samtliga ombud och före detta ombud har 54 procent avgett någon form av svar på enkäten.

Publicerad i nr 8 2005
Annons
Annons