search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Sverige, Europa och världen

Detta nummer av tidskriften Advokaten har advokaters engagemang i internationella sammanhang som tema. Jag tänkte därför uppehålla mig vid vad samfundet gör i dessa sammanhang.

Kraven på ökat internationellt deltagande och engagemang har höjts kraftigt främst till följd av den juridiska tjänstesektorns internationalisering och globalisering.

Globaliseringen med åtföljande ökad handel och rörlighet kräver internationell samverkan och reglering. Detta innebär stora förändringar, inte minst för advokaterna. Lagstiftning och reglering sker redan idag i allt väsentligt utanför nationsgränserna.

Central lagstiftning till och med inom straffrätten sker numera på EU-nivå liksom konventioner och åtgärder mot terrorism på global nivå. Harmonisering kontra erkännande av varandras rättsordningar och regelverk är centrala spörsmål.

Advokaternas yrkesfrågor berörs i hög grad av detta dilemma. Hur långt ska harmonisering av regelverken rörande advokaters verksamhet gå? I vilken utsträckning skall internationella regler ta över? På alltför många ställen på jorden pågår en kamp för uppbyggnad och upprätthållandet av rättsstaten och dess principer.

I denna kamp bidrar många enskilda advokater och advokatorganisationer. Därför är det nödvändigt att också Advokatsamfundet är delaktigt i den internationella utvecklingen och arbetet.

Inom CEEBA, som är ett forum för alla europeiska generalsekreterare, har jag i min egenskap av ordförande förmånen att diskutera dessa frågor. Det är ett ovärderligt nätverk för informationsinhämtning och utbyte av erfarenheter. Nästa år ska CEEBA ha sitt årliga möte i Stockholm.

Sedan länge har vi haft ett nära och mycket givande samarbete med de nordiska advokatsamfunden. Vi sammanträffar flera gånger per år och utväxlar information om aktuella frågor i våra respektive länder och organisationer. Jag vill påstå att vi har mycket stor glädje av denna nära samverkan. Vi tar intryck av det förändringsarbete som pågår och skapar nordiska lösningar. Ett exempel på detta är Nordic Lawyers Academy som är ett nordiskt samarbetsprojekt inom högkvalitativ fortbildning av advokater. Nästa år kommer Stockholm stå som kursvärd.

Det har alltid funnits engagerade advokater som insett vikten av att delta i den internationella utvecklingen också utanför Norden. Advokaten Lars Rahm som var samfundets observatör i den europeiska advokatorganisationen CCBE under många år är ett sådant exempel.

Till följd av stor integritet och kunskap kom Lars Rahm att åtnjuta betydande respekt och spela en inte obetydlig roll inom CCBE, trots att vi inte var medlemmar i EU vid den tidpunkten. Han grundlade ett engagemang som advokaten Dag Wersén som CCBE:s ordförande under 2000 fullföljde. Dag Wersén är ett annat exempel på förutseende advokater, som gjort stora ideella insatser i internationella sammanhang.

Vår tidigare ordförande i samfundet Elisabeth Fura-Sandström var också en mycket engagerad och inflytelserik person på den internationella advokatarenan. Få har som hon etablerat kontakter och tagit intryck av den internationella utvecklingen. Därför var hon också en visionär ordförande med många, några radikala, idéer om hur advokatverksamheten skulle och borde utvecklas. Elisabeth Fura-Sandström hade skaffat sig kunskap och insåg nödvändigheten att aktivt delta i det internationella arbetet. Idag är hon ledamot i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

Det finns anledning att känna stolthet att Sverige genom en engagerad tidigare advokat kan vara med och påverka utvecklingen av mänskliga rättigheter i Europa. Dessa erfarenheter delar hon generöst med sig av inte minst genom att komma till Sverige och föreläsa inför advokatexamen.

Advokatsamfundet liksom alla övriga europeiska advokatsamfund är representerat i CCBE. CCBE är den europeiska advokatorganisationen som utan överdrift är av fundamental betydelse för advokatens framtida yrkesutövning.

CCBE har ett kansli i Bryssel som aktivt och framgångsrikt lobbar inom EU och driver advokatfrågor. Även om vi är mycket olika i organisation och struktur är de europeiska advokaterna mycket samstämmiga vad gäller grundläggande yrkesfrågor. Också lagstiftning med anknytning till mänskliga rättigheter och integritetsfrågor förenar de europeiska advokaterna trots stora skillnader i regelverken mellan olika jurisdiktioner.

Exempel på centrala lagstiftningsprodukter av stor betydelse för svenska advokater är det kommande tjänstedirektivet, nuvarande och kommande penningtvättsdirektiv, konkurrensreglering och krav på harmonisering av regelverk och etik. För att CCBE ska kunna slå vakt om advokaternas yrkesintressen och advokatrollen krävs dock engagemang från dess medlemmar. Som jag vid flera tillfällen närmare redogjort för har advokatsamfundet aktivt deltagit och kunnat påverka utvecklingen härvidlag. Men än mer engagemang krävs från alla medlemsländer – och dess ledamöter.

Viktiga yrkesfrågor som diskuteras och beslutas om är etik och intressekonfliktregler, utbildning, ansvars och försäkringsfrågor, privilegier liksom tillträde till yrket och möjligheterna att verka över gränserna i andra jurisdiktioner än hemlandets. En annan nyligen aktualiserad fråga är ägandet av advokatbyråer.

Från England har i en rapport introducerats tanken på att medge externt ägande. För den advokatbyrå som lockas av tanken att börsintroducera sig är det säkert ett välkommet förslag. För andra framstår det som stridande mot oberoendet och därmed som otänkbart.

Advokaternas ställning i samhället och deras yrkesroll står högt upp på agendan i de internationella advokatorganisationerna. Att värna om advokaters oberoende och advokatsamfundens självreglering har kommit att bli en av de viktigaste frågorna.

I dessa frågor har Sverige mycket att bidra med. Vi är förmodligen ett av världens minst reglerade advokatsamfund och därigenom en av de mest oberoende advokatorganisationerna.

Vi har en aktiv representation också inom IBA, en global organisation för advokater och advokatorganisationer. Sedan den nya strukturen inom IBA har trätt ikraft har betydande resurser lagts på att adressera advokatsamfundens arbete i syfte att stärka advokatsamfundens självreglering.

Detta arbete äger rum inom den nyinrättade Bar Issue Commission. Jag har sedan snart två år privilegiet att vara en av tre representanter för världens advokatorganisationer i IBA:s Management Board. Advokatsamfundet har därigenom möjlighet att lära, förstå och påverka. Dessa kontakter fungerar också som en god inspirationskälla. Inte minst vad gäller advokatorganisationen och dess uppbyggnad, funktion, styrelsens arbetsformer, disciplinnämndens arbetssätt liksom demokratin inom organisationen.

IBA är för övrigt ledande inom mänskliga rättigheter och internationell humanitär hjälp. IBA:s vd Mark Ellis har varit exceptionellt framgångsrik i att skaffa finansiering till olika hjälpprojekt runt om i världen. I år firar det inom IBA inrättade Human Rights Institute sitt 10-årsjubileum. Betydande insatser har genom detta institut åstadkommits.

Det för alla advokatsamfund och internationella organisationer gemensamma problemet är det bristande engagemanget från ledamöterna. En annan iakttagelse är att länder som saknar ett nationellt advokatsamfund till exempel Frankrike och England också tappar självregleringen.

Idag har franska staten genom lagstiftning reglerat franska advokaters etiska regler. I England kommer till följd av den så kallade Clementirapporten en uppdelning att ske av Law Society. Länder med svaga nationella advokatsamfund saknar i allmänhet inflytande över lagstiftningsarbetet liksom styrka i samhällsdebatten.

Vad som kanske är lite unikt i Sverige är att Advokatsamfundet har en framskjuten position i rättssamhället och i den rättspolitiska debatten i vart fall i jämförelse med många andra europeiska länder. Att kämpa för rättssamhället och upprätthållandet av rättsstatliga principer är en självklarhet och en av samfundets huvuduppgifter. Det kräver idag ett internationellt engagemang. Här finns många goda nationella förebilder.

Internationellt görs också stora insatser från ILAC (International Legal Assistance Consortium). ILAC har till uppgift att allokera medel för att återuppbygga rättsväsendet i länder som varit i krig mm. Här samarbetar ILAC bland annat nära med ABA och IBA. Advokatsamfundet är en av grundarna av denna organisation. Vi kommer inom kort att tillsammans med ILAC och IBA delta i uppbyggnaden av ett palestinskt advokatsamfund. Detta är ett exempel på ett angeläget arbete som det är en glädje att få medverka i.

Att internationella frågor och internationellt samarbete på senare år fått ökad betydelse för advokatkåren är uppenbart. Advokaternas yrkesroll är ifrågasatt. Därför är det viktigt att engagera sig internationellt.

Advokatsamfundets styrelse är på det klara med detta liksom många svenska advokater. Dessvärre är vi ett relativt litet samfund. Detta medför att vi inte kan medverka i den utsträckning som vore önskvärt för att tillgodose advokaternas yrkesintressen. Därför är det viktigt att stödja de organisationer som utgör advokaters röst i världen.

ANNE RAMBERG
Generalsekreterare

Publicerad i nr 7 2005
Annons
Annons